Demokrati

I rapporten ger MUCF en bild av hur bidraget till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering har fördelats, både geografiskt och innehållsmässigt. Vidare redogörs för bidragets användningsområden, resultat och möjliga effekter.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har regeringens uppdrag att följa upp villkoren för det civila samhället och hur dessa utvecklas över tid. Uppföljningen ska ske utifrån de sex principer som anges i En politik för det civila samhället (Prop. 2009/10:55).

Många unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor och utför olika politiska handlingar, men allt för få är partipolitiskt intresserade. Unga i Sverige är intresserade av EU och det som händer i Europa.

Rapporten UNG IDAG 2024:2, som ger en fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet i samhället, visar att många unga har goda levnadsvillkor och att de på olika sätt kan påverka samhällsutvecklingen. Rapporten synliggör dock att detta inte gäller alla unga.

Den här studiens syfte är att kartlägga framväxten av så kallade kommunala interreligiösa råd som utgör ett unikt forum för dialog mellan myndigheter och olika religiösa samfund. Det kan röra sig om konkreta råd men det kan också vara andra typer av återkommande interreligiösa möten.

I den här kunskapsöversikten sammanfattas forskning om nya sätt att organisera sig i civilsamhället. Det övergripande syftet med översikten är att ge en överblick av det aktuella kunskapsläget på området och människors attityder till organisering.

MUCF lämnar årligen en redogörelse till regeringen för hur flera av de bidrag som myndigheten fördelar har använts och vad medlen har gett för effekter. Rapporten bygger på slutrapporteringar som godkänts av MUCF under 2022. Totalt fördelades knappt 48,5 miljoner kronor till 70 projekt som

I denna rapport beskriver myndigheten hur tre organisationsbidrag som ideella organisationer beviljades vid årsskiftet 2020/2021 användes under 2021. Bidragen söktes 2020 och ansökningsuppgifterna baseras på uppgifter från 2019.

I rapporten ger myndigheten en bild av hur bidraget till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering har fördelats, både geografiskt och innehållsmässigt. Vidare redogörs för bidragets användningsområden, resultat och möjliga effekter.