Hoppa till huvudinnehåll
 

Öppen fritidsverksamhet - om tillgänglighet och inkludering

Unga med funktionsnedsättning har rätt till en meningsfull fritid på lika villkor som andra unga. Rätt att få vara delaktiga, få möjlighet till inflytande och få tycka till om saker som har med dem att göra. Många unga med funktionsnedsättning har ofta en sämre tillgång till fritidsaktiviteter. Här kan vårt nya stödmaterial vara en hjälp på vägen att välkomna fler unga i verksamheten.

Tecknade unga med funktionsnedsättning som vill få en tillgänglig och meningsfull fritid

Som en del i vårt arbete att stödja den öppna fritidsverksamheten har vi tagit fram ett stödmaterial riktat till chefer och fritidsledare. Här har vi samlat kunskap och verktyg som kan användas för ett aktivt tillgänglighetsarbete i den öppna fritidsverksamheten. 

Stödmaterialet innehåller korta kunskapsdelar, varvat med konkreta tips och övningar att genomföra gemensamt i personalgruppen. I materialet presenteras bland annat viktiga utgångspunkter för arbetet med tillgänglighetsfrågor i öppen fritidsverksamhet, hur tillgängligheten kan ökas, hur unga kan göras delaktiga arbetet och hur kunskapen kan höjas genom samverkan. 

Ladda ner ditt exemplar av stödmaterialet!

Sammandrag från lanseringen av materialet

Stödmaterialet lanserades i maj 2021 och i samband med det bjöd vi in till ett digitalt seminarium. I filmen kan du ta del av ett sammandrag från seminariet.

Presentation av stödmaterialet

Stråga fritidsgård i Jönköping

Stråga fritidsgård i Jönköping har en öppen fritidsverksamhet för unga med funktionsnedsättning. Filmen handlar om Strågas arbete med att erbjuda en meningsfull och utvecklande fritid för unga med funktionsnedsättning.

Här finns en syntolkad version av filmen från Stråga fritidsgård.

 

Frågor och svar från webbinariet

Vilket begrepp ska vi använda - funktionsvariation eller funktionsnedsättning?

Ibland passar olika begrepp mer eller mindre bra för olika situationer. De begrepp som används i formella sammanhang som i lagtext och FN-konventioner är funktionsnedsättning och funktionshinder. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder innebär olika hinder som uppstår i omgivningen för en person med en funktionsnedsättning. 

Det är viktigt att ta hänsyn till att ord kan upplevas olika av olika personer. Begrepp som upplevs som stigmatiserande av en person kan samtidig uppfattas som identitetsstärkande av en annan. Delar av funktionsrättsrörelsen anser att begreppet funktionsvariation osynliggör människors rättigheter och behov. Samtidigt är det många unga som känner sig mer bekväma med begreppet funktionsvariation. 

Det är därmed viktig att ta hänsyn till och vara ödmjuk för att unga som kommer till er verksamhet kommer känna sig bekväma med olika begrepp. Några kommer säga funktionsvariation, medan andra kommer använda funktionsnedsättning. I stödmaterialet kan du läsa mer om hur vi kan tänka om begrepp i öppen fritidsverksamhet.

Vad innebär ett bra bemötande rent konkret i arbetet med att skapa en inkluderande verksamhet?

Bemötande är centralt för att skapa en inkluderande verksamhet för unga med funktionsnedsättning. Att unga med funktionsnedsättning känner sig trygga och inkluderade och får ett bra bemötande av personal och av andra unga är viktigt för att de ska vilja delta i verksamheten och stanna kvar i den. 

Ett bra bemötande präglas av respekt, ödmjukhet och empati och är avgörande för att skapa förtroendefulla relationer. Ett bra bemötande är viktigt för att skapa delaktighet och självbestämmande för unga med funktionsnedsättning. Att arbeta med bemötandefrågor i den öppna fritidsverksamheten är också ett sätt att arbeta hälsofrämjande, eftersom det bidrar till ungas välbefinnande och motivation.

Grundläggande kunskap om olika funktionsnedsättningar, tillsammans med kunskap om vart ni kan vända er för att få mer kunskap eller stöd, kan därmed vara en bra utgångspunkt för att komma vidare i arbetet. Det är dock viktigt att påpeka att även om det kan finnas generella likheter för en grupp eller en viss diagnos behöver det inte gälla för just den unga personen du möter i ditt arbete. Att utgå från att varje ung person är unik är därför en viktig utgångspunkt att ha med i arbetet med att skapa ett bra bemötande. Involvera också gärna unga när du jobbar med bemötandefrågor och ta reda på vad ett bra bemötande innebär för unga du möter i verksamheten.

I stödmaterialet kan du också läsa mer och hitta diskussionsfrågor som handlar om just bemötande. Titta också gärna på filmen från webbinariet där denna fråga lyftes och där deltagande experter delade med sig av sina tankar kring hur vi kan arbeta med bemötande i öppen fritidsverksamhet. 

Vem betalar om vi behöver teckenspråkstolk på fritidsgården?

Enligt 8 kap. 7 § i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är regionerna skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla och erbjuda tolkservice för vardagstolkning. Enskilda personer med dövhet, dövblindhet och omfattande hörselnedsättning har rätt till vardagstolkning under fritidsaktiviteter. Det innefattar också när unga deltar på fritidsgården. Detta bokas dock inte av fritidsgårdens personal utan är någon som de unga bokar själv via Tolkcentralen, vilket är en funktion som finns i varje region.

Läs mer: 

Vi behöver hjälp med att få ungdomarna att ta sig och kunna komma själva till gårdarna. Vilka skulle kan lösa det? Är det LSS som kan stötta ungdomarna med det?

Att erbjuda unga förutsättningar och möjligheter att ta sig till fritidsgården är givetvis centralt för att unga ska kunna delta i verksamheten. 

För unga som har rätt till insatser inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL) kan det vara en möjlig väg att gå. 

Undersök också om ni kan samverka med andra inom kommunen. Kanske kan ni ta hjälp av andra verksamheter eller funktioner för att erbjuda unga stöd för att komma till er? Kan ni erbjuda assistans eller ledsagning till unga med funktionsnedsättning som saknar någon som kan följa dem till och från verksamheten? Eller kan ni erbjuda att någon från personalen möter upp eller lämnar vid aktiviteter när unga har det behovet av stöd? Samverkan kan vara en nyckel för att skapa bättre förutsättningar för unga att kunna delta i verksamheten.

Vilket stöd finns att få om man vill välkomna ungdomar med funktionsnedsättning till lägerverksamhet?

För unga som har rätt till insatser inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL) kan det vara en möjlig väg att gå. 

Vissa kommuner har särskilda bidrag eller annat stöd som går att söka på lokal nivå för att arrangera lägerverksamhet och liknande. Det finns också nationella och internationella bidrag att söka, men då krävs det generellt att lägret har något ytterligare fokus. 

Undersök också om ni kan samverka med andra inom kommunen och det civila samhället. Kanske kan ni ta hjälp av andra verksamheter eller funktioner för att erbjuda en lägerverksamhet för unga i er kommun?

Läs mer om internationella bidrag från MUCF:

Har ni några exempel på hur anpassning eller universell utformning gynnat fler än den tilltänkta målgruppen?

Det finns flera goda exempel på det. När vi pratar om tillgänglighet brukar vi säga att nödvändigt för vissa, men bra för många. Det underlättar exempelvis för alla att ta hissen upp till femte våningen, men för vissa är det ett måste. 

Ett annat exempel är dålig ljudmiljö. Det kan uppfattas som jobbigt för de flesta, men kan vara det yttersta hindret för vissa individer att delta i exempelvis en öppen fritidsverksamhet. Att erbjuda en bra ljudmiljö i verksamheten kommer vara nödvändigt för de individer som annars behöver avstå. Men det kommer också vara positivt för alla andra som deltar i verksamheten också, personal såväl som unga.

Ett annat exempel är att erbjuda tillgänglig och tydlig information och att komplettera exempelvis information som ges i text med bilder eller film. Det är något som uppskattas av de flesta då det ofta gör det enklare ta till sig information i skrift.

Läs mer:

Kostar det mer pengar att vara en tillgänglig verksamhet?

En utvecklande och meningsfull fritid är något som alla barn och unga, oavsett funktionsförmåga, har rätt till. Det innebär att offentliga aktörer behöver erbjuda en tillgänglig och inkluderande verksamhet. 

En hel del arbete med att skapa en mer tillgänglig verksamhet kan ske med hjälp av relativt små medel. Det handlar också mycket om att lyssna till unga. Det är inte alltid så att en bra fritidsaktivitet måste kosta mycket pengar. Det kan också finnas kunskap och stöd att få i exempelvis kommunen eller genom samverkan med det civila samhället. I stödmaterialet finns många konkreta tips samlade. Där finns också stöd för att utveckla samverkan.

En annan viktig del är att försöka utgå från principen om universell utformning och redan från början försöka tänka in hur ni kan försöka utforma er verksamhet så inkluderande som möjligt. Genom att försöka tänka till och göra rätt från början kan det bespara verksamheter från för att i efterhand behöva göra många individuella lösningar eller ändringar, vilket kan vara både kostsamt och tidskrävande. 

En viktig del av kommunernas ansvar är också att utveckla ungdomspolitiken och möta ungas behov. Till exempel att kommunen ska skapa så goda levnadsvillkor som möjligt för unga. Att erbjuda en utvecklande och meningsfull fritid kan därmed också ses som en förebyggande åtgärd, som kan bidra till att unga mår bättre och har lättare att etablera sig senare i livet. 

Har någon ett tips på bra organisation som kan hålla workshops/föreläsningar för personal?

Ta gärna stöd av det civila samhället. Det finns flera nationella, regionala och lokala organisationer som arbetar med ungas fritid eller funktionsrättsfrågor som erbjuder workshops och föreläsningar. Några exempel på organisationer ni kan kontakta finns med i stödmaterialet.

Överlappar Myndigheten för delaktighets kommande material det material som MUCF nu tagit fram?

MUCF:s stödmaterial är verksamhetsspecifikt för just den öppna fritidsverksamheten och handlar om gruppen unga. Myndigheten för delaktighets material innefattar barn, unga och vuxna och är till för kommuner och det civila samhället. Materialen överlappar inte varandra men kan däremot användas tillsammans. 

Myndigheten för delaktighet MFD: Så kan du bidra till en aktiv fritid för fler 

Finns detta metodmaterial på engelska?

Nej tyvärr.