Demokrativillkor – det här gäller för dig som söker statsbidrag

Demokrativillkoren ska inte ses som ett uttryck för misstro mot civilsamhällets organisationer utan villkoren är ett verktyg för att staten inte ska finansiera verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värderingar och de ska bidra till att säkerställa att förtroendet för statsbidrag bevaras.

För att kunna beviljas statsbidrag måste en organisation: 

• ha ett syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle,  
• vara demokratiskt uppbyggd,   
• respektera demokratins idéer i sin verksamhet, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. 

När det gäller trossamfund och stiftelser så finns det dock inga krav på att de ska vara demokratiskt uppbyggda för att kunna beviljas statsbidrag.

Organisationer som beviljats statsbidrag och sedan bryter mot villkoren kan behöva betala tillbaka bidraget.  

Statsbidrag får inte beviljas organisationer som bryter mot demokrativillkoren 

Statsbidrag får inte beviljas en organisation om den, eller någon av dess företrädare inom ramen för verksamheten:

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,
2. diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Stöd får inte heller beviljas en organisation som söker bidrag om det kommer fram att någon av dess samarbetsorganisationer, eller en företrädare för samarbetsorganisationen, agerar på ett sådant sätt som anges i punkterna 1-4. 

Om det finns särskilda skäl kan en organisation ändå beviljas bidrag

Om en organisation, dess företrädare, organisationens samarbetsorganisation eller samarbetsorganisationens företrädare har agerat på ett sådant sätt att de inte uppfyller demokrativillkoren kan bidrag ändå beviljas om det finns särskilda skäl. Då ska vi ta hänsyn till om: 

• organisationen har tagit avstånd från agerandet,
• organisationen har vidtagit lämpliga åtgärder för att se till att agerandet inte upprepas,
• det är fråga om ett enstaka agerande, och
• agerandet ligger långt tillbaka i tiden.

Vid allvarliga överträdelser av en samarbetsorganisation, eller dess företrädare, ska vi särskilt ta hänsyn till om samarbetet har avbrutits.

De här räknas som företrädare för en organisation

Företrädare är någon som företräder organisationen (oavsett om det är en förening, stiftelse eller trossamfund) inom ramen för verksamheten. Även internationella företrädare räknas som företrädare om de har en sådan ställning att de påverkar svenska förhållanden.

Det är både legala företrädare och andra personer som bestämmer eller har inflytande över verksamheten som räknas som företrädare om personens anställning eller uppdrag innebär att man företräder organisationen internt eller mot allmänheten. Det kan till exempel vara anställda, uppdragstagare, ledare, lärare eller styrelseledamöter.

Propositionen tillåter dock att vi tar hänsyn till om företrädaren har en låg ålder när vi granskar demokrativillkoren.

Krav på demokratisk uppbyggnad 

Det här innebär det att vara en demokratiskt uppbyggd ideell förening

MUCF följer rättspraxis (tidigare domar) som visar att en ideell förening måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att medlemmarna har inflytande och kan delta i besluten. Det handlar inte bara om vad som står i stadgarna – utan också om hur föreningen faktiskt fungerar i praktiken. 

Det innebär i korthet att:

• föreningen ska följa sina egna stadgar
• det ska finnas möjlighet till insyn, ansvar och kontroll, särskilt när det gäller ekonomi och styrelsens arbete
• medlemmarna ska kunna välja och avsätta styrelse och andra förtroendevalda.

En demokratisk uppbyggnad innebär därför också att:

• föreningen ska välja en oberoende revisor (eller revisorer) som granskar hur styrelsen sköter ekonomi och uppdrag
• det ska vara tydligt hur och när ansvarsfrihet ges, det vill säga om medlemmarna godkänner att styrelsen har skött sitt uppdrag.
• alla viktiga beslut ska fattas enligt stadgarna, och alla medlemmar ska kunna vara delaktiga i föreningens arbete.

Stadgarna ska innehålla 

Stadgar är föreningens egna regler som beskriver hur den ska fungera på ett rättvist och tydligt sätt. För att MUCF ska kunna bedöma om föreningen är demokratiskt uppbyggd, måste både ni och era medlemsföreningar (i de fall det är aktuellt) ha stadgar som berättar om:

• Hur beslut fattas i föreningen - Det ska stå vem som får vara med och bestämma, till exempel att alla medlemmar har rösträtt på årsmötet.
• Vem som får företräda föreningen (styrelse, firmatecknare) - Det ska framgå vilka personer som får fatta beslut för föreningens räkning, skriva på avtal eller ansöka om pengar.
• Hur ansvar kan utkrävas - Det ska finnas regler för hur föreningen följer upp om någon i till exempel styrelsen har misskött sitt uppdrag. Det kan handla om att medlemmarna inte beviljar ansvarsfrihet på årsmötet eller att personen kan väljas bort från sitt uppdrag.
• Hur man kan ändra stadgarna - Reglerna får inte ändras hur som helst, det ska stå när och hur det får göras, till exempel att två årsmöten måste säga ja.
• Hur föreningen kan upplösas (avslutas) - Det ska stå vad som händer om föreningen vill lägga ner, och vad som ska göras med pengar eller material som finns kvar. 

Stadgarna ska dessutom ha tagits fram på ett demokratiskt sätt och innehålla information om:

• Föreningens namn - namnet i stadgarna ska tydligt visa vilken förening det gäller både på nationell och lokal nivå.
• Syftet med föreningen - varför föreningen finns och vad den vill uppnå eller förändra.
• Vilken verksamhet föreningen ska bedriva - vad föreningen ska göra i praktiken, alltså vilka aktiviteter ni ska ha.

Det här menar vi med oberoende revisor

För att få statsbidrag från MUCF måste organisationen ha en oberoende revisor som granskar styrelsen och dess förvaltning. Gäller det en internrevisor för en ideell förening ska denne väljas av medlemmarna vid ett årsmöte. 

Enligt god föreningssed ska revisorn vara oberoende av styrelsen som den ska granska. Det innebär att revisorn inte får:

• vara ledamot i organisationens styrelse, varken innevarande eller föregående år
• vara närstående* till någon i styrelsen
• arbeta med organisationens förvaltning eller bokföring
• vara anställd av organisationen
• stå i skuld till organisationen.

Revisorn kan dock vara medlem i organisationen.

* Med närstående menas: make (även sambo), förälder, mor- och farförälder, barn (även bonusbarn och familjehemsplacerade barn) och barns make, barnbarn, syskon, syskons make och barn.

Granskning och uppföljning

MUCF granskar om organisationen och dess verksamhet kan anses vara demokratisk i uppbyggnad och verksamhet på olika sätt. Syftet är att se till att statens pengar bara går till organisationer som respekterar grundläggande demokratiska värderingar och att de uppfyller villkoren för bidrag.

Genomgång av skriftlig information

MUCF går igenom:

• stadgar
• årsmötesprotokoll
• verksamhetsberättelse
• ekonomisk redovisning
• dokument av policykaraktär
• organisationens webbplats

Därutöver gör myndigheten en omvärldsbevakning av organisationen och dess företrädare. I de fall organisationen söker projektbidrag kontrolleras även aktuell ordförande eller verklig huvudman för samarbetsorganisationen.

MUCF besöker ett antal organisationer

Under året besöker MUCF ett antal organisationer som söker eller beviljats bidrag. Syftet är både att följa upp hur bidragen används och att lära sig mer om organisationer och verksamheter. Om din organisation väljs ut blir ni kontaktade för planering av ett besök.