Hoppa till huvudinnehåll
 

Hot och hat mot det civila samhället

Det civila samhället har en viktig roll som röstbärare och opinionsbildare. Det finns dock undersökningar som visar att hot och hat mot det civila samhället ökar. När människor tystnar av rädsla att uttrycka sin åsikt, så går den viktiga rollen som röstbärare förlorad. Då tystnar också demokratin. MUCF har därför fått regeringens uppdrag att kartlägga omfattningen och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot det civila samhällets organisationer.

PM Åtgärder för att förebygga och förhindra hot och hat mot företrädare för det civila samhället

Vi vet att hot och hat drabbar många människor i vårt samhälle i dag och att det finns en bred utsatthet bland engagerade och företrädare för det civila samhället.

Att göra sin röst hörd och att organisera sig med andra är grundläggande rättigheter i Sverige. Dessa rättigheter utgör dessutom basen för vår demokrati.

I MUCF:s uppdrag ingår att arbeta med förutsättningarna för det civila samhället att verka. Därför är frågan om hot och hat viktig för oss.

Det finns många olika aktörer som är viktiga för att kunna förebygga och förhindra hot och hat mot företrädare för det civila samhället – därför bjöd MUCF under temadagen mot hot och hat under MUCF:s ungdoms- och civilsamhällesdagar i december 2020 in deltagarna att dela med sig av sin kunskap samt till ett panelsamtal mellan företrädare för det civila samhället, facket, polisen och sociala media. Vidare presenterades den offentliga utredningen Det demokratiska samtalet i en digital tid – Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat (SOU 2020:56) och LSU:s rapport Vi sluter oss inåt som visar att hat och hot mot det unga civilsamhället är utbrett. Hot och hat tystar unga demokratibärare och utgör ett verkligt hot mot fri organisering. Slutligen presenterade även Brottsoffermyndigheten webbplatsen tystnainte.se. som ger information och råd till personer som deltar i samhällsdebatten och utsätts för hot och hat.

Som ett resultat av dagen har följande åtgärder sammanfattningsvis identifierats.

  1. Kompetensutveckling av arbetsgivarorganisationer, fackliga organisation och intresseorganisationer för att bättre kunna adressera och motverka hot och hat inom ramen för individers yrkesroller och för att anställda, medlemmar och ideellt engagerade ska kunna erhålla lämpligt stöd.
  2. Stärka kunskapen hos det offentliga om civilsamhällets utsatthet och om hur den egna organisationen kan bidra till att motverka hot och hat inom ramarna för sina respektive uppdrag.
  3. Stärka dialogen mellan relevanta myndigheter och civilsamhället för att öka kunskapen om hur civilsamhället påverkas och vilket stöd som behövs från det offentliga.
  4. Kanalisera resurser från det offentliga för att aktivt stötta grupper som är specifikt utsatta och inbjuda till dialog med det offentliga för att öka tillit och för att aktivt involvera dem i insatser från planering, till genomförande, uppföljning och utvärdering.
  5. Stärka strukturen för samverkan och stärkt koordinering mellan olika relevanta aktörer – offentliga och privata, inklusive civilsamhällesorganisationer.
  6. Kontinuerligt arbete med att stärka kunskap och förståelse för den digitala tekniken och dess utveckling både hos det offentliga och hos det civila samhället.
  7. Ökad medie- och informationskunnighet brett inom befolkningen för att motverka desinformation, propaganda och näthat
  8. Aktivt synliggöra attityder och peka ut när hot och hat förekommer för att det aldrig får bli accepterat, aldrig bli norm i ett demokratiskt samtal.
  9. Öka kunskapen om vad som är olämpligt och vad som är olagligt både i det offentliga och inom civilsamhället.
  10. Översyn av rättskedjan för ett stärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet genom att bidra med en överblick över utsattheten i civilsamhället. Skyddet att utöva yttrandefriheten behöver stärkas samtidigt som det straffrättsliga skyddet också behöver stärkas – så de som går över gränsen kan lagföras och de som jobbar med mänskliga rättigheter skyddas.

MUCF är nationellt kontor för EU-programmen: