Demokrati

Valdeltagandet är högt bland unga och följer ganska väl befolkningen i stort. Det finns dock en oroväckande klyfta i samhället, alla unga upplever inte att de har lika möjligheter att göra sin röst hörd. Unga med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i lägre utsträckning i val.

I mars 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida modeller för hur kommuner kan arbeta  med att stärka ungas kunskap om den lokala demokratin.

Sedan år 2000 är samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige.

I handboken presenteras hur Sveriges och EU:s ungdomspolitik hänger ihop och hur lokala aktörer kan ta stöd i europeiska och nationella strategiska dokument, som till exempel EU:s ungdomsstrategi 2019-2027 och Sveriges ungdomspolitiska skrivelse.

Politisk information finns överallt, även i skolan. Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som bland annat handlar om att förmedla kunskap om samhälle och politik, att elever ges möjlighet att öva på demokratiska arbetssätt och förstå att de har rätt till inflytande och delaktighet.

Demokrati, val och samhällskunskap står på schemat. Varför inte ge dina elever möjlighet att lära om demokrati genom praktiska uppgifter där de får chansen att möta demokratin?

I klassrummet råder full aktivitet. Klassen är indelad i politiska nyhetsredaktioner och eleverna producerar informationsmaterial, genomför undersökningar, lär sig att debattera mot varandra, skriver artiklar och skapar film om källkritik.

Rapporten visar att det finns ett stort och stabilt intresse för politik och samhällsfrågor hos unga. Många är intresserade av samhällsfrågor, politik och händelser i andra länder. Sju av tio unga har under det senaste året gjort någon form av politisk handling.

Unga utsätts för näthat i lika stor utsträckning som äldre i befolkningen, i båda grupperna har 7 procent utsatts det senaste året. Vanligast är att bli utsatt för näthat som privatperson, både bland unga och bland äldre.