Hoppa till huvudinnehåll
 

Civilsamhällets organisationsformer

Civilsamhället består av en formaliserad och en icke-formaliserad del. Inom den formaliserade delen finns olika organisationsformer. De vanligaste är ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser, ekonomiska föreningar, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning samt samfälligheter och samfällighetsföreningar.

Ideella föreningar

Den vanligaste organisationsformen är den ideella föreningen. Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningars uppkomst, verksamhet eller upphörande. Den ideella föreningen utmärks av att den ska ha medlemmar och vara av ideell karaktär.

Det finns inte något komplett register över alla ideella föreningar eftersom det inte finns krav att registrera en förening. För att få ett organisationsnummer ska föreningen dock registreras hos Skatteverket. Organisationsnumret visar att organisationen är en juridisk person som har vissa rättigheter och skyldigheter, till exempel att deklarera, kunna hyra lokaler, skriva kontrakt eller avtal, kunna starta upp ett bankkonto och söka bidrag i organisationens namn.

Ideella föreningar är skyldiga att följa regelverket även om de inte styrda av en särskild lag. Till exempel om en ideell förening bedriver näringsverksamhet med bokföringsskyldighet ska exempelvis bokföringslagen tillämpas. En ideell förening som säljer varor eller tjänster ska följa civilrättslig lagstiftning, inklusive konsumentskyddslagstiftning. Fungerar en ideell förening som arbetsgivare, omfattas föreningen av arbetsrättslig lagstiftning.

Trossamfund

Ett trossamfund kan på egen begäran registreras av Kammarkollegiet, som är ansvarig myndighet, om:

  • det finns stadgar som bestämmer trossamfundets ändamål och som anger hur beslut fattas om trossamfundets angelägenheter.
  • det finns en styrelse eller motsvarande organ.

Registreringen ger rättskapacitet som registrerat trossamfund. Registreringen innebär skydd av namnet samt möjliggör att få statlig hjälp att beräkna och ta in medlemsavgifter. Vid registrering tilldelas trossamfundet ett organisationsnummer.

Registrerade trossamfund infördes genom lagen (1998:1593) om trossamfund. Lagstiftningen var en följd av att relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades. Innan dess verkade de flesta trossamfund som ideella föreningar eller stiftelser och även i dag finns organisationer som bedrivs för religiösa ändamål utan att vara registrerade trossamfund.

Ett trossamfund som väljer att inte registrera sig verkar oftast som ideell förening.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser får inte registreras som trossamfund.

Om trossamfundet är näringsdrivande kan det även registreras hos Bolagsverket.

Stiftelser

En stiftelse bildas ofta av att någon eller några personer anslår medel som ska användas för att främja ett visst ändamål. En stiftelse är en juridisk person så snart den har bildats och tilldelats ett organisationsnummer. Stiftelsen styrs av ett stiftelseförordnande, som bland annat anger hur förmögenheten ska användas, genom vilken verksamhet ändamålet ska tillgodoses och vem eller vilka som är möjliga mottagare av förmåner från stiftelsen. Själva dokumentet som stiftelseförordnandet finns nedtecknat i kallas stiftelseurkund. En stiftelse ska förvaltas av en styrelse eller en förvaltare.

Det är Länsstyrelsen som ska se till att stiftelser bildas, drivs och avvecklas på rätt sätt. När en stiftelse har registrerats hos Länsstyrelsen meddelar Länsstyrelsen i sin tur Skatteverket. Skatteverket tilldelar sedan stiftelsen ett organisationsnummer.

Har du bildat en stiftelse? På länsstyrelsens webbplats finns bland annat information om hur du registrerar och förvaltar den samt vilka lagar som gäller för stiftelser.

Ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar regleras av lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. En ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet som de deltar i, till exempel som konsumenter, leverantörer, med egen arbetsinsats, eller på annat liknande sätt. Ekonomiska föreningar finns i de flesta branscher, från jordbruk och skogsbruk till dagligvaruhandel och social omsorg.

Grunden i en ekonomisk förening ska ha en demokratisk struktur och demokratiskt ansvarstagande. Enligt lagen måste en ekonomisk förening ha minst tre medlemmar samt en styrelse och vara registrerad hos Bolagsverket. Varje medlem har en röst och ska betala en insats till föreningen. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för företagets skulder och andra förpliktelser, utöver insatsen. Bolagsverket har tagit fram stöd och mallar för att starta och driva en ekonomisk förening.

Skatteverket har tagit fram grundläggande kunskap om ekonomiska föreningar. Bland annat om beskattningsregler, utdelning med mera. Hos Skatteverket hittar ni även lagar och förordningar som berör ekonomiska föreningar.

Rådgivning och finansiering

Coompanion erbjuder kostnadsfri rådgivning för att starta, driva en ekonomisk förening samt hitta finansiering.

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb) kännetecknas av att verksamheten drivs i ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst. De särskilda reglerna syftar till att säkerställa att vinsten huvudsakligen stannar kvar i bolaget för nya investeringar. Endast begränsad vinstutdelning får ske.

Samfälligheter och samfällighetsföreningar

En samfällighetsförening bildas enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter och kan således bildas för att förvalta till exempel enskilda vägar, lekplatser, grönytor eller bredband. En samfällighetsförening är en juridisk person som har ett organisationsnummer. Samfällighetsföreningar ska registreras hos Lantmäteriet. 

En samfällighet är en egendom, till exempel mark, vatten eller en anläggning, som ägs gemensamt av flera fastigheter. De som äger fastigheterna äger alltså också samfälligheten tillsammans. Samfälligheten kan förvaltas antingen direkt av delägarna eller av en särskilt bildad samfällighetsförening.

MUCF, nationellt kontor för EU-programmen: