Hoppa till huvudinnehåll
 

Tips till dig som söker projektbidrag

För att er ansökan ska bli bra behöver ni därför beskriva varför ert projektet ska genomföras. Ju tydligare ni kan visa hur ert projekt bidrar till regeringens syfte med bidraget, desto bättre ansökan. MUCF måste sedan redovisa till regeringen hur de projekt som får pengar hjälper till att uppfylla bidragets syfte.

SMART:a tips

Vad är det ni vill åstadkomma och vilken påverkan eller förändring vill ni uppnå med ert projekt jämfört med hur det är idag? 

Ett sätt att bli tydlig är att sätta SMART:a mål. Det gör att projektets resultat och effekter blir tydliga och går att följa upp. Om ni redan när ni planerar projektet sätter bra mål kommer ni också lättare att kunna jobba mot dem.

Hur mäter man samhällsförändringar?

Organisationer som bevjiljas ettåriga projekt av MUCF är en del av en stor, komplex och långsiktig samhällsutveckling och det är givetvis svårt att mot den bakgrunden formulera konkreta och mätbara mål.

Att sätta SMART:a mål hjälper er att inrikta projektet mot en förändring som är realistisk för er organisation. Förändringen kommer att bli lättare att beskriva och vara mer konkret och projektnära om ni beskriver den med SMART:a mål.

S = Specifikt

Målet ska vara tydligt och konkret. Vaga begrepp behöver definieras. Det ska inte gå att tolka målet på flera olika sätt. För att skapa ett specifikt mål kan man svara på frågorna:

  • Vad ska uppnås?
  • Vem är inblandad?
  • Var sker arbetet geografiskt?

Det kan också vara så att ni behöver bestämma vad som inte ska ingå i målet för att avgränsa det så att det blir specifikt.

Exempel 1
Otydligt mål: Vi vill stärka den demokratiska identiteten hos ungdomar.
Specifikt mål: De ungdomar som deltar i projektet ska veta hur man röstar i riksdagsval och ska ha lärt sig vilka partier som styr i deras kommun.

Exempel 2
Otydligt mål: Ökad trygghet i områdena som projektet arbetar i.
Specifikt mål: 30 % fler av ungdomarna som tillfrågas ska våga gå ut efter kl. 22.00 på kvällen jämfört med innan projektet genomfördes.

Exempel 3
Otydligt mål: Fler ansvarstagande unga som leder sig själva och andra unga mot en ljusare framtid.
Specifikt mål: Tio ungdomar ska ha blivit certifierade ungdomsinspiratörer vid projektets slut.

M = Mätbart

Det ska vara tydligt vad det innebär att målet har nåtts. Det kan vara att definiera hur mycket förändring som ska ske eller hur många som ska beröras.

  • Hur mycket?
  • Hur många?
  • Hur vet jag när målet blivit uppnått?

Exempel
Otydligt mål: Med hjälp av hemsidan kommer kunskapen om näthat att öka och på så vis stärka enskilda människors och samhällets motståndskraft mot rasism.
Mätbart mål: 250 deltagare ska ha fått ökad kunskap om rasism efter att ha deltagit i en digital heldagsworkshop (detta mäts genom enkäter som deltagarna fyller i före och efter workshopen).

A = Accepterat

De personer som berörs av projektet ska tycka att målet är bra och tro på att det kommer funka.

  • Tycker de att målet är användbart och nyttigt?
R = Realistiskt

Det ska vara realistiskt att projektets mål kan uppnås med hjälp av de resurser som ni har. Resurserna kan vara personal, tid, pengar, lokaler, kunskap, samarbeten, material. Det hänger också ihop med att målet ska vara accepterat.

Exempel:
Otydligt mål: Vi ska minska rasismen i Sverige.
Realistiskt mål: 20 % av ungdomarna som deltagit i projektet ska ha en mer tolerant attityd efter projektet (toleranta attityder mäts i enkäter före och efter projektet där ungdomarna få svara på påståenden som ”Man kan lita på människor från andra länder”).

T = Tidsbestämt

Det ska vara tydligt när målet ska vara uppnått.

Exempel 1:
Otydligt mål: Eftersträva en fortsatt relation till deltagarna i organisationens framtida aktiviteter.
Tidsbestämt mål: I arbetet med fotbollscupen 2023 ska 13 ungdomar delta både i planering, genomförande och uppföljning.

Exempel 2:
Otydligt mål: Fortsätta öka upplevelsen av trygghet och välmående i målgruppen.
Tidsbestämt mål: Vid projektets slut i maj 2023 ska 50 % fler deltagare ha valt alternativet ”Jag blir glad efter att ha varit på ungdomsgården” än innan projektet.

 

1) Resultatmål handlar om vilka aktiviteter som genomförs

Ett resultat är en genomförd aktivitet eller insats i projektet. Använd gärna SMART:a formuleringar till resultatmålen.

Exempel på resultatmål

S = Specifikt

Exempel 1:
Otydligt mål: Vi vill genomföra stärkande åtgärder för den demokratiska identiteten hos ungdomar.
Specifikt mål: 50 personer ur målgruppen ska vid projektets slut ha utbildats i svensk demokratis historia.

Exempel 2:
Otydligt mål: Trygghetsskapande insatser ska bli fler.
Specifikt mål: 30 trygghetsvärdar ska efter projektets första månad ha fått utbildning i lågaffektivt bemötande.

Exempel 3:
Otydligt mål: Främjande av forum för unga inom kommunen.
Specifikt mål: Projektet kommer inrätta ett ungdomsråd med åtta ungdomar och tre lokalpolitiker från kommunen. Rådet ska träffas fyra gånger under projektåret.

M = Mätbart

Det ska vara tydligt vad det innebär att målet blivit uppnått. Målet kan till exempel vara hur stor förändring som ska ske eller hur många som ska beröras.

  • Hur mycket?
  • Hur många?
  • Hur vet jag när målet uppnåtts?

Exempel:
Otydligt mål: Vi ska utveckla vår hemsida.
Mätbart mål: Antal besök på hemsidan ska ha ökat med 20 % vid projektets slut.

A = Accepterat

De personer som är involverade i och berörs av projektet ska tycka att målet är bra och tro på att det kommer funka.

Tycker de som berörs av projektet att målet är användbart och nyttigt?

R = Realistiskt

Det ska vara rimligt att projektets mål kan nås med hjälp av de resurser ni har. Resurserna kan vara personal, tid, pengar, lokaler, kunskap, samarbeten och material. Att målet ska vara realistiskt hänger också ihop med att målet ska vara accepterat.

Exempel
Otydligt mål: Antalet antirasistiska verksamheter i Sverige ska öka.
Realistiskt mål: Vi ska genomföra tre workshoppar om stereotyper och fördomar i gymnasieklasserna på skolan projektet ska samarbeta med.

T = Tidsbestämt

Det ska vara tydligt när målet ska vara uppnått.

Exempel 1
Otydligt mål: Eftersträva en fortsatt relation till deltagarna i organisationens framtida aktiviteter.
Tidsbestämt mål: I arbetet med fotbollscupen 2023 ska 13 ungdomar delta både i planering, genomförande och uppföljning.

Exempel 2
Otydligt mål: Fortsätta arbeta med välmående i målgruppen.
Tidsbestämt mål: I projektet kommer vi att genomföra fjorton en-timmes gruppsamtal med kurator under projektets gång.

2) Ha koll på skillnaden mellan resultat- och effektmål
  • Resultatmål beskriver konkret vad projektet ska genomföra för aktiviteter och insatser.
  • Effektmål beskriver vad aktiviteterna och insatserna som genomförs ska leda till.

Ni behöver visa att de aktiviteter ni gör faktiskt har effekter som ligger i linje med bidragets syften. Aktiviteter kan till exempel vara:

  • filmer, poddar, broschyrer
  • möten, workshops, informationsträffar
  • strukturer som byggs upp som nätverk och mötesplatser.

Varför räcker det inte att bara använda resultatmål?

Syfte: Projektet ska stärka barns och ungas inflytande och organisering på lokal nivå.

Resultatmål: Vid projekttidens slut ska 400 informationsfoldrar om hur man organiserar sig ha delats ut till lika många ungdomar i Älvsjö.

Problemet med det målet är att vi inte vet om:

  • innehållet i foldrarna är bra
  • ungdomarna läser foldrarna
  • ungdomarna efter att ha läst en folder börjar organisera sig.

Risken är att de utdelade foldrarna inte åstadkommer någonting alls.

3) Effektmål handlar om skillnaden projektet gör

Kortsiktiga effekter

En effekt är skillnaden mellan vad som hänt efter ett projekt och vad som skulle ha hänt om projektet inte genomförts. Effekten handlar alltså inte om antal aktiviteter som genomförts, vilket material som tagits fram eller om hur många som deltagit i projektets aktiviteter.

Effekten är en konsekvens av aktiviteterna och visar hur aktiviteterna bidrog till projektets syfte.

En kortsiktig effekt uppstår direkt efter att en aktivitet genomförts i ett projekt, till exempel att en förändring uppstår för målgruppen eller organisationen.

Använd gärna en SMART formulering till kortsiktiga effektmål.

Långsiktiga effekter

Att projektet genomförs ska också bidra till att skapa långsiktiga effekter som stämmer med syftet med bidraget. De långsiktiga effekterna uppstår till följd av de resultat och kortsiktiga effekter som skapats i projektet. De långsidiga effekterna kan påverka samhället på lokal, regional eller nationell nivå.

Om det är möjligt för er att resonera om de långsiktiga effekterna av ert projekt så är det bra, men det är inte ett krav.

4) Planera för hur ni ska visa projektets effekter redan vid ansökan

Hur vet ni vad ni har åstadkommit med projektet?

Det gör ni genom att jämföra hur det är före och efter det att ni har gjort en större insats eller före och efter hela projektet.

Ni kan till exempel jämföra före och efter genom:

  • enkätundersökningar
  • intervjuer
  • extern utvärderare
  • att peka på forskning som visar att aktiviteter liknande dem som ni ska göra i projektet bidrar till bidragets syfte.
5) Så här kan ni göra en före- och efterundersökning

Ni kan:

  • skicka ut en enkät som er målgrupp får svara på före och efter till exempel genom mejl, SMS eller genom att skicka ut en fråga i en grupp på något socialt medium
  • låta deltagare fylla i en enkät före en aktivitet och efter
  • genomföra intervjuer av några deltagare före och efter en aktivitet eller före och efter hela projektet.

Exempel på typ av frågor ni kan ställa (och vilken skala som kan användas):

  • tycker du att du kan påverka…? (bedömning på sexgradig skala)
  • hur mycket vet du om…? (ingenting, lite, ganska mycket, mycket, vet inte)
  • det går att lita på de flesta människor…? (bedömning på sexgradig skala)
  • hur är din självkänsla…? (mycket bra, bra, ganska bra, inte så bra, dålig, riktigt dålig, vet inte)
  • hur motiverad är du att…? (t. ex genom bedömning på sexgradig skala)
  • vilken möjlighet har du att…? (t. ex genom bedömning på sexgradig skala)

Det räcker inte att bara undersöka efteråt

Det händer ofta att man bara undersöker målgruppen efter projektet slut. Då kan resultatet bli så här: 80 % av ungdomarna känner sig lyssnade på av lokala politiker efter projektet.

Tyvärr kan det vara så att 80 % av ungdomarna kände detta även innan de deltog i projektet. Det innebär att i det här fallet har projektet inte skapat någon förändring.

Ni kan bara veta att förändring skett om ni jämför med hur det var innan.

6) Effektmätning berättar om vilken skillnad projektet gjort
  • Vilken förändring har aktiviteterna givit upphov till?

Ett vanligt sätt att mäta effekten av projekt är att låta målgruppen svara på samma enkät före och efter projektet. Sedan jämför ni svaren före och efter så att ni kan se om det blivit någon förändring.

  • Kan ni att veta att det är projektets aktiviteter som ger upphov till effekterna eller är det något annat?
  • När uppstår effekterna – är det under projektets gång, innan eller efter?
  • Tror ni att effekterna kommer att ha någon påverkan på samhället?
  • Bidrog de aktiviteter ni gjorde till projektets syfte?
7) Utvärdering - ett verktyg för utveckling

Att utvärdera det ni gjort hjälper er att bli ännu bättre på att välja metoder och arbetssätt i framtiden.

Hur ni ska utvärdera projektet beror på vilken sorts projekt det handlar om, hur stort projektet är och vilka resultat- och effektmål ni har satt.

Utvärdering svarar på frågorna:

  • Varför gick det som det gick?
  • Vad skulle kunna förbättras till nästa gång?
  • Hur ska ni använda de insikter ni fått i utvärderingen?

 

MUCF är nationellt kontor för EU-programmen: