Arbete

Unga med funktionsnedsättning har på flera sätt sämre levnadsvillkor än andra unga och har som grupp en fördröjd etablering och en svagare ställning i arbetslivet.

Rapporten visar att de flesta unga har en problemfri väg till arbetslivet men att kortutbildade, utrikes födda och unga med funktionsnedsättning möter större svårigheter än andra.

Delrapporten visar att unga hbtq-personer generellt sett har svårare att etablera sig i arbetslivet. Det handlar både om att få ett jobb och att känna att de kan vara kvar på jobbet.

Antalet unga med aktivitetsersättning har ökat markant sedan 2003. Rapporten ger en helhetsbild av systemet med aktivitetsersättning, hur det fungerar och vilka utmaningar och möjligheter som finns för att stötta unga vidare i studier eller till arbete.

Rapporten ger för första gången en överskådlig helhetsbild på regional nivå av i vilken utsträckning unga varken arbetar eller studerar och inte heller har någon annan meningsfull sysselsättning.

De går inte att spåra i några av de register som vi använder för att kartlägga vad unga som varken arbetar eller studerar gör. Att försöka kartlägga dem och uppskatta hur stor påverkan denna grupp har på statistiken i stort är viktigt. Dessa unga finns i kategorin "okänd aktivitet".

Vi har i uppdrag att analysera och redovisa utvecklingen av ungas övergång mellan skola och arbetsliv. Detta är en delrapport av uppdraget. Ungas etablering i arbetslivet är en av regeringens mest prioriterade frågor.

Den här studien är en del av vår fördjupade analys av ungas övergång mellan skola och arbetsliv. Syftet med studien har varit att beskriva övergången från gymnasiesärskolan till olika etableringsformer ett antal år efter utbildningens slut.

Studie om utmaningar, hinder och möjligheter för unga med etableringssvårigheter. Studien belyser även eventuella skillnader i etableringsförutsättningar beroende på var man som ung bor och vilket kön man har.