Flickors deltagande i idrott

Ungas uppväxtvillkor skiljer sig påtagligt åt beroende på i vilken del av städerna de bor i. Hushåll med begränsade resurser är i stor utsträckning koncentrerade till städernas utkanter. För många unga som växer upp i dessa områden formas tillvaron i ett samspel mellan flera dimensioner av social exkludering, däribland bostadssegregation, ekonomisk fattigdom, ohälsa, arbetslöshet och ojämlika möjligheter när det gäller att påverka samhället genom att delta i såväl formella kanaler som civilsamhällets föreningsliv.

Fattigdom och ekonomisk utsatthet har även betydelse för ungas möjligheter till deltagande i olika slags fritidsaktiviteter, inte minst idrott. Unga bosatta i stadens utkanter deltar i föreningsidrott i betydligt lägre utsträckning än unga bosatta i andra delar av städerna. Denna skillnad har dessutom ökat i takt med att ojämlikheten tilltagit i samhället. Tjejer som växer upp under socioekonomiskt mer utsatta omständigheter deltar i mindre utsträckning än andra tjejer i föreningsidrott.

I det forskningsprojekt som ligger till grund för resultaten i denna rapport undersöks en idrottsverksamhet för flickor som bedrivs i ett område präglat av socioekonomisk utsatthet och som har ambitionen att tjejers deltagande i idrott ska leda till ökad jämställdhet och inkludering i samhället. Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur dessa mål kan uppfyllas.

Rapporten är framtagen på uppdrag av MUCF av Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, Ulrika Wernesjö, universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet och David Ekholm, docent och universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet.