Idag den 24 februari är det Sverigefinnarnas dag. Dagen har firats sedan 2011 för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet.

Sverigefinnarnas historia sträcker sig över nästan tusen år. Dagens Sverige och dagens Finland utgjorde fram till 1809 tillsammans kungariket Sverige. De är den största nationella minoritetsgruppen i Sverige och uppskattas vara drygt 700 000 personer.

– Barnets bästa och barnets rätt till delaktighet måste säkerställas i praktiken. Barn och unga som är frihetsberövade befinner sig i en särskilt utsatt situation och har ofta haft bristande tillgång till utbildning redan före frihetsberövandet. Det är därför avgörande att den utbildning som erbjuds av kriminalvården håller en kvalité som gör att den stärker barnets framtidsutsikter och möjlighet till vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.

25 procent av unga i områden med stora utmaningar anger att ekonomin varit ett hinder för att delta i fritidsaktiviteter, medan endast 12 procent av unga i områden med goda förutsättningar anger det. MUCF:s rapport ”Olika plats – olika liv.

Dagen har sitt ursprung i det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917, då samer från Norge och Sverige möttes för att gemensamt diskutera frågor om framtid, rättigheter och levnadsvillkor.  

Rapporten belyser att det är vanligt med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller upprepade skolmisslyckanden bland både tjejer och killar som varken arbetar eller studerar. Men att det finns vissa skillnader i killars och tjejers beteenden och behov. Exempelvis har killar i genomsnitt lägre utbildning än tjejer och prioriterar att komma ut på arbetsmarknaden snarare än att läsa vidare efter gymnasiet. Killar är också överrepresenterade i brottsstatistiken och har generellt svårare än tjejer att berätta att de mår dåligt och att be om hjälp i skolan.

I samband med våldsdådet spelade trossamfunden en viktig roll i den sociala responsen och krishanteringen genom att erbjuda stöd, samling och omsorg till drabbade, anhöriga och lokalsamhället. Idag har det gått ett år sedan händelsen där arbetet hos de lokala församlingarna fortsätter med att hantera den rädsla och oro som fortfarande finns. 

Centret för trossamfundsfrågor på MUCF besöker under veckan lokala församlingar i Örebro för att lyssna in och följa upp det fortsatta arbetet som görs.

Idag är det 130 000 unga som står utanför både arbetsliv och skola under långa perioder. Det är ett problem både för individen och för samhället som behöver ta tillvara de unga som den viktiga resurs de är. 

De lokala förutsättningarna för att ge unga stöd ser olika ut i olika delar av landet. Effektiv samverkan mellan olika aktörer är en viktig faktor för att minska antalet unga som varken arbetar eller studerar och bidraget kan användas till att möta behovet av en ökad samverkan på såväl lokal som regional nivå.

MUCF:s strategiska färdplan visar riktningen för myndighetens arbete de kommande åren. Den tydliggör hur vi ska stärka unga och civilsamhället samt bidra till ett sammanhållet och starkt Sverige.

Den strategiska färdplanen samlar myndighetens prioriteringar och vägleder hur vi arbetar med samverkan, kunskap och stöd. Den är ett stöd i arbetet med att omsätta uppdrag och mål i konkret handling, med fokus på långsiktig effekt.

Bidraget syftar till att stödja volontärsamordning och därigenom öka möjligheterna för personer att engagera sig i ideell verksamhet.

Organisationer som får bidrag är:

Mer om hur man ansöker hittar du här.

Sista ansökningsdag är den 31 mars.

De trossamfund som har blivit statsbidragsberättigade kommer att kunna ansöka om organisationsbidrag för verksamhetsår 2027 mellan 1 augusti och 1 oktober.