Sveriges civilsamhälle står starkt trots många utmaningar. Samtidigt finns det oroande siffror gällande hat och hot: nästan en fjärdedel av föreningarna har under 2025 utsatts för minst en av företeelserna våld, skadegörelse, stöld, hot eller trakasserier.

Föreningar som arbetar med opinionsbildning är särskilt utsatta och då framför allt föreningar som är verksamma inom rättighetsfrågor som feminism, antirasism, kriminalitet och hbtqi-frågor. Men också föreningar för barn och unga är särskilt utsatta.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, beviljar totalt 5 867 535 euro i EU-bidrag till 72 projekt i Sverige inom EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Bidragen går till 54 olika organisationer och ska stärka ungas delaktighet, inkludering och möjligheter till internationellt utbyte.

Från och med 2026 har MUCF ett breddat uppdrag med samlat ansvar för politikområdena civilsamhälle, unga, trossamfund och de nationella minoriteterna. Rådet för nationella minoriteter är ett av myndighetens fyra rådgivande organ och syftar till att bidra med kunskap och erfarenheter från nationella minoriteter. 

Den öppna fritidsverksamheten är i dag frivillig för kommunerna och saknar nationella rekommendationer. Det har lett till stora skillnader i tillgång, kvalitet och utformning runt om i landet. MUCF:s rapporter visar bland annat att unga hbtqi-personer ofta avstår från fritidsaktiviteter av rädsla för dåligt bemötande, och att unga med funktionsnedsättning i lägre grad är nöjda med sin fritid.

En ny rapport från MUCF visar att snäva normer kring maskulinitet påverkar killars livsvillkor i Sverige och kan bidra till både ohälsa och utanförskap. Samtidigt tycks killars attityder till jämställdhet ha försämrats. Rapporten visar att det finns för lite kunskap om vilken påverkan normer och digitala miljöer som den så kallade manosfären har på unga mäns livsval och attityder. 

Snäva normer kring maskulinitet påverkar killars livsvillkor i Sverige och kan bidra till både ohälsa och utanförskap. Samtidigt tycks killars attityder till jämställdhet ha försämrats. Det finns fortfarande för lite kunskap om vilken påverkan normer och digitala miljöer som den så kallade manosfären har på unga mäns livsval och attityder. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Rådet för samråd består av ledamöter som representerar de bidragsberättigade trossamfunden och har till uppgift att yttra sig om frågor inom myndighetens verksamhetsområde som är av gemensamt intresse för trossamfunden, dock inte när det gäller frågor om statligt stöd till trossamfund.

– Rådet för samråd är ett viktigt forum för att stärka dialogen mellan myndigheten och trossamfunden. Genom kontinuerlig och tät dialog kan vi skapa bättre förutsättningar för ökad tillit, kunskapsutbyte och stärka myndighetens arbete, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör MUCF.

Hej Kajsa, förra veckan var du i Bryssel för Europeiska ungdomsveckan, för oss som inte var på plats, kan du ta med oss genom dagen? Vad gjorde ni? Hur såg programmet ut? Berätta allt!  

– Vi ser att många som ansöker om det här bidraget upplever att arbetslösheten och skolavhoppen bland unga i deras kommun ökar. Det finns ett behov av att arbeta mer samordnat med exempelvis civilsamhället och det lokala näringslivet och då kan det här statsbidraget vara en väldigt viktig del i att få till det arbetet, säger Marie Pettersson Hallberg, chef på avdelningen för statsbidrag, MUCF. 

Det finns två varianter som man kan söka. Antingen för att stödja en av fem namngivna teologiska utbildningar eller för att utbilda företrädare för sitt trossamfund eller sin församling.

Ansökan stänger den 26 maj 2026.

Mer information om bidraget och länk till ansökningsformulär hittar ni på bidragets sida Teologiska utbildningar.