Att möta unga som utsätter eller utnyttjar andra sexuellt kan väcka både starka känslor och många frågor. Hur tar man upp det som hänt? Och hur kan man som vuxen bemöta den unga på ett tryggt och stödjande sätt?

Unga som utsätter andra sexuellt berättar inte alltid själva om det som hänt. De kan känna skam, sakna ord eller ge små antydningar. Därför är det viktigt att vuxna som möter unga vågar uppmärksamma signaler och ta initiativ till samtal, även när det inte finns tydliga svar.

Rollen som delmålskoordinator gäller delmål 2 i strategin: ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet. Här ingår bland annat trygga uppväxtvillkor, en meningsfull fritid och tidigt stöd.

MUCF ska samla berörda myndigheter och involvera kommuner, regioner, civilsamhälle och forskning. Tillsammans ska aktörerna identifiera behov och prioritera insatser. MUCF ska också sprida kunskap och arbetssätt som hjälper aktörerna att omsätta strategin i praktiken och bidra till uppföljningen.

Rapporten följer utvecklingen inom bland annat hälsa, utbildning, arbete, ekonomisk och social utsatthet, inflytande och fritid. Den samlade bilden visar en positiv eller stabil utveckling inom flera områden, men också tydliga skillnader mellan olika grupper av unga.  

Psykiska besvär är fortsatt vanliga bland unga i Sverige. 56 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de besvärats av ängslan, oro eller ångest. Skillnaden mellan tjejer och killar är stor. Bland tjejer är andelen 71 procent, jämfört med 43 procent bland killar. Det visar en ny rapport från MUCF.

Föreningar som tillhör en riksorganisation som beviljats organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer år 2026, kan ansöka om att ansluta sig till Fritidskortet. För att summera det första året med Fritidskortet bjöd MUCF in organisationerna till en uppföljningsträff där de fick möjligheten att dela sina erfarenheter av Fritidskortet och vilka möjligheter man ser för en utveckling. 

Drygt 413 000 elever röstade i Riksdagsskolvalet 2026. För många elever har skolvalet inneburit en möjlighet att diskutera samhällsfrågor, lära sig mer om politik och demokrati och själva prova på hur det går till att rösta. Ta vidare det engagemang som väcktes under skolvalet.  

Riksdagsskolvalet 2026 hölls under perioden 24 augusti – 8 september 2026. 1461 högstadie- och gymnasieskolor från 90 procent av landets kommuner deltog i årets skolval som slår rekord både i antal röstande elever och i valdeltagande.

Rekordmånga elever röstade i Riksdagsskolvalet 2026. Drygt 413 000 elever på högstadie- och gymnasieskolor i landet deltog. Även valdeltagandet på 82 procent är det högsta någonsin i skolval. Nu finns valresultatet tillgängligt på mucf.se – för hela riket samt på kommun- och skolnivå.

Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter och jiddisch är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk som omfattas av det skydd och de rättigheter som följer av minoritetslagstiftningen. Som ansvarig myndighet för frågor som rör de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar, samt minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib, har vi ett viktigt uppdrag. Att uppmärksamma viktiga traditioner inom minoriteterna är ett sätt att öka kunskapen om minoriteternas rättigheter, språk och kulturarv.

Över 400 000 högstadie- och gymnasieelever har varit med och lagt sin röst i Riksdagsskolvalet 2026. Många av de elever som röstat i Riksdagsskolvalet har fyllt 18 år och röstar också i allmänna valen för första gången. När vallokalerna stängt på söndag 13 september får vi veta vad Sveriges unga tycker. Då presenteras resultatet från Riksdagsskolvalet på mucf.se. Resultaten kommer att finnas på nationell nivå samt för kommuner.

Om skolval