Hoppa till huvudinnehåll
 

MUCF vill se tydligare barnrättsperspektiv i förslag om skolverksamhet inom kriminalvården

MUCF vill se tydligare barnrättsperspektiv i förslag om skolverksamhet inom kriminalvården

MUCF har lämnat in synpunkter på promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga. MUCF välkomnar ambitionen att tydliggöra och stärka rätten till utbildning för barn och unga som är frihetsberövade inom kriminalvården. MUCF framhåller samtidigt att det är viktigt att förslagen genomförs med ett tydligt barnrättsperspektiv och att undervisningen bör utgå från barnets individuella behov, förutsättningar och tidigare skolgång.

– Barnets bästa och barnets rätt till delaktighet måste säkerställas i praktiken. Barn och unga som är frihetsberövade befinner sig i en särskilt utsatt situation och har ofta haft bristande tillgång till utbildning redan före frihetsberövandet. Det är därför avgörande att den utbildning som erbjuds av kriminalvården håller en kvalité som gör att den stärker barnets framtidsutsikter och möjlighet till vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.

Ekonomi ett hinder för ungas fritid

Ekonomi ett hinder för ungas fritid

Unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar möter fler hinder för en aktiv och meningsfull fritid. Där är det mer än dubbelt så vanligt att unga har hindrats att börja med en fritidsaktivitet eller behövt sluta på grund av familjens ekonomi jämfört med unga i områden med goda förutsättningar. Och tjejer i områden med sämre förutsättningar idrottar i lägst grad. Det visar en rapport från MUCF.

25 procent av unga i områden med stora utmaningar anger att ekonomin varit ett hinder för att delta i fritidsaktiviteter, medan endast 12 procent av unga i områden med goda förutsättningar anger det. MUCF:s rapport ”Olika plats – olika liv.

Stärkta rättigheter och ökad delaktighet för samerna – centralt för ett jämlikt och starkt samhälle

Stärkta rättigheter och ökad delaktighet för samerna – centralt för ett jämlikt och starkt samhälle

I dag, den 6 februari, uppmärksammas samernas nationaldag i hela Sápmi och runt om i Sverige. Det är en högtidsdag för att fira samisk kultur, språk och identitet – men också för att påminna om samernas ställning som urfolk och de rättigheter som det innebär. Enligt regeringsformen ska exempelvis det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas. Samer är en av fem erkända nationella minoriteter i Sverige och har även status som urfolk.

Dagen har sitt ursprung i det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917, då samer från Norge och Sverige möttes för att gemensamt diskutera frågor om framtid, rättigheter och levnadsvillkor.  

Drygt 72 000 killar i åldern 19–29 år varken arbetade eller studerade år 2023

Drygt 72 000 killar i åldern 19–29 år varken arbetade eller studerade år 2023

Rapporten "Pojkar och unga män i utanförskap – ett samhällsansvar" visar att drygt 72 000 killar i åldern 16–29 år varken arbetade eller studerade år 2023. Rapporten visar också att killar är något överrepresenterade jämfört med tjejer bland unga som varken arbetar eller studerar och att andelen killar i gruppen har ökat successivt sedan år 2019.

Rapporten belyser att det är vanligt med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller upprepade skolmisslyckanden bland både tjejer och killar som varken arbetar eller studerar. Men att det finns vissa skillnader i killars och tjejers beteenden och behov. Exempelvis har killar i genomsnitt lägre utbildning än tjejer och prioriterar att komma ut på arbetsmarknaden snarare än att läsa vidare efter gymnasiet. Killar är också överrepresenterade i brottsstatistiken och har generellt svårare än tjejer att berätta att de mår dåligt och att be om hjälp i skolan.

Ett år sedan våldsdådet i Örebro - trossamfundens arbete fortsätter

Ett år sedan våldsdådet i Örebro - trossamfundens arbete fortsätter

När samhället drabbas av våld och kris prövas våra gemensamma strukturer. Ett år efter våldsdådet vid Campus Risbergska i Örebro finns skäl att stanna upp och uppmärksamma det långsiktiga arbete som följt.

I samband med våldsdådet spelade trossamfunden en viktig roll i den sociala responsen och krishanteringen genom att erbjuda stöd, samling och omsorg till drabbade, anhöriga och lokalsamhället. Idag har det gått ett år sedan händelsen där arbetet hos de lokala församlingarna fortsätter med att hantera den rädsla och oro som fortfarande finns. 

Centret för trossamfundsfrågor på MUCF besöker under veckan lokala församlingar i Örebro för att lyssna in och följa upp det fortsatta arbetet som görs.

Nu kan kommuner och regioner söka bidrag för insatser som underlättar ungas etablering i arbets- och samhällslivet

Nu kan kommuner och regioner söka bidrag för insatser som underlättar ungas etablering i arbets- och samhällslivet

Syftet med bidraget är att underlätta etableringen i arbets- och samhällslivet för unga som varken arbetar eller studerar eller som löper risk att hamna i en sådan situation. Särskilt fokus kommer att ligga på unga med psykisk ohälsa.

Idag är det 130 000 unga som står utanför både arbetsliv och skola under långa perioder. Det är ett problem både för individen och för samhället som behöver ta tillvara de unga som den viktiga resurs de är. 

De lokala förutsättningarna för att ge unga stöd ser olika ut i olika delar av landet. Effektiv samverkan mellan olika aktörer är en viktig faktor för att minska antalet unga som varken arbetar eller studerar och bidraget kan användas till att möta behovet av en ökad samverkan på såväl lokal som regional nivå.

MUCF:s strategiska färdplan visar vägen framåt

MUCF:s strategiska färdplan visar vägen framåt

MUCF har tagit fram en strategisk färdplan som pekar ut riktningen för myndighetens arbete de kommande åren. Färdplanen tydliggör hur MUCF ska stärka unga och civilsamhället och bidra till ett sammanhållet och starkt Sverige.

MUCF:s strategiska färdplan visar riktningen för myndighetens arbete de kommande åren. Den tydliggör hur vi ska stärka unga och civilsamhället samt bidra till ett sammanhållet och starkt Sverige.

Den strategiska färdplanen samlar myndighetens prioriteringar och vägleder hur vi arbetar med samverkan, kunskap och stöd. Den är ett stöd i arbetet med att omsätta uppdrag och mål i konkret handling, med fokus på långsiktig effekt.

Idag öppnar ansökan om att bli ett statsbidragsberättigat trossamfund

Idag öppnar ansökan om att bli ett statsbidragsberättigat trossamfund

Från och med den 1 januari 2025 gäller nya regler för trossamfund. För att ett trossamfund ska kunna få organisationsbidrag måste det först bli godkänt som ett statsbidragsberättigat trossamfund. Trossamfundet kan i samband med ansökan om att bli ett statsbidragsberättigat även ansöka om att få statlig avgiftshjälp.

Mer om hur man ansöker hittar du här.

Sista ansökningsdag är den 31 mars.

De trossamfund som har blivit statsbidragsberättigade kommer att kunna ansöka om organisationsbidrag för verksamhetsår 2027 mellan 1 augusti och 1 oktober. 

Ungdomsarbetslöshet: så kan kommuner arbeta förebyggande

Ungdomsarbetslöshet: så kan kommuner arbeta förebyggande

Ungdomsarbetslösheten ligger kvar på en fortsatt hög nivå under 2025. 24,3 procent av unga i åldern 15–24 år var arbetslösa under 2025, vilket är lika stor andel som under 2024, enligt nya siffror från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU).
Samtidigt visar MUCF:s rapport ”Så tycker unga 2025 – Arbete och utbildning” att unga som varit arbetslösa under längre tid eller vid upprepade tillfällen upplever i betydligt lägre utsträckning framtidstro, livstillfredsställelse och att de har möjlighet att påverka sina liv än andra unga.

Rapporten visar att endast hälften av unga som har erfarenhet av längre eller upprepade perioder av arbetslöshet är nöjda med sina liv, jämfört med 77 procent bland unga som aldrig, eller bara kortvarigt, varit arbetslösa. Även framtidstron skiljer sig tydligt: 45 procent av dem med mer omfattande erfarenhet av arbetslöshet ser ljust på sin egen framtid, mot 71 procent bland unga som inte har den erfarenheten. Dessutom upplever bara 44 procent att de kan påverka hur deras liv kommer att bli, jämfört med 70 procent bland andra unga.

Prenumerera på