Psykisk ohälsa och försämrade levnadsvanor – så mår unga idag

Psykisk ohälsa och försämrade levnadsvanor – så mår unga idag

Många unga i Sverige har goda levnadsvillkor men andelen unga som upplever psykisk ohälsa är fortsatt hög. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro. Vissa levnadsvanor har försämrats, bland annat har andelen unga som har fetma ökat.

MUCF:s rapport Ung idag 2025 del 1 - En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige ger en bred bild av ungas levnadsvillkor i Sverige inom områdena arbete, utbildning, ekonomisk och social utsatthet, inflytande och representation samt kultur och fritid. Den sammanfattande bilden är att många unga i Sverige har goda levnadsvillkor.

MUCF och SST ska bli en myndighet

MUCF och SST ska bli en myndighet

Regeringen har beslutat att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ska slås samman den 1 januari 2026. Sammangåendet innebär att SST:s uppgifter integreras i MUCF:s verksamhet, och att ett center för trossamfundsfrågor inrättas inom myndigheten.

Det nya centret ska arbeta med kunskap, samverkan och beredskap i trossamfundsfrågor. Däremot kommer prövning och hantering av statsbidrag till trossamfund att ske utanför centret. Verksamheten kommer fortsatt att bedrivas både i Växjö och Stockholmsområdet för att säkerställa att nödvändig kompetens bevaras.

Ny rapport om ungas levnadsvillkor: Fortsatt hög psykisk ohälsa och försämrade levnadsvanor

Ny rapport om ungas levnadsvillkor: Fortsatt hög psykisk ohälsa och försämrade levnadsvanor

2025-03-19 - 07:00

Många unga i Sverige har goda levnadsvillkor men andelen unga som upplever psykisk ohälsa är fortsatt hög. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro. Andelen är högre bland tjejer, men hög även bland killar. Vissa levnadsvanor har försämrats, bland annat har andelen unga som har fetma ökat. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

19 miljoner till civilsamhället för volontärsamordning

19 miljoner till civilsamhället för volontärsamordning

MUCF har beviljat 19 miljoner kronor i verksamhetsbidrag för volontärsamordning till 4 organisationer för 2025.

Bidraget syftar till att stödja volontärsamordning och därigenom öka möjligheterna för personer att engagera sig i ideell verksamhet. 
 

Organisationer som får bidrag är:

Forum-Idéburna organisationer med social inriktning (Volontärbyrån): 15 000 000 SEK

Missing People Sweden: 900 000 SEK

Rädda Barnen: 2 100 000 SEK

Äldrekontakt: 1 000 000 SEK

Här kan du läsa mer om bidraget för volontärsamordning

Tips: Gå på kurs i Helsingfors om DiscoverEU:s inkluderingsinsats

Tips: Gå på kurs i Helsingfors om DiscoverEU:s inkluderingsinsats

Ansökningstiden för de EU-bidrag som MUCF handlägger inom EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren har löpt ut. En ny ansökningsrunda öppnar igen under sommaren. Nu är en utmärkt tidpunkt att ta reda på om det finns bidrag som passar er att söka i nästa omgång. Ett bra sätt att förbereda er inför ansökan är att delta i någon av de olika kurser som erbjuds. I maj är MUCF är en av medarrangörerna när det finska programkontoret för EU-programmen ordnar en kurs om DiscoverEU:s inkluderingsinsats i Helsingfors, Finland.

DiscoverEU:s inkluderingsinsats handlar om att ge unga med begränsade möjligheter en chans att delta i det populära initiativet DiscoverEU på samma villkor som sina jämnåriga.

Antiziganism leder till utanförskap och skapar hinder för ett inkluderande samhälle

Antiziganism leder till utanförskap och skapar hinder för ett inkluderande samhälle

Många unga romer känner sig otrygga i skolan, på fritiden eller när de ska söka sitt första jobb. Det leder till utanförskap och begränsar unga romers möjligheter inom utbildning, arbetsmarknad och hälsa vilket är ett allvarligt hinder för ett inkluderande samhälle.

Antiziganism bygger på fördomar och negativa föreställningar om romer, och den påverkar romers möjligheter inom bland annat utbildning, arbetsmarknad och hälso- och sjukvård. Romer är ofta stolta över sin identitet men undersökningar visar att de samtidigt tvingas hantera otrygghet och diskriminering i sin vardag. 

Många kommuner saknar mötesplats för unga hbtqi-personer

Många kommuner saknar mötesplats för unga hbtqi-personer

Antalet fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sverige har ökat med 65 procent sedan 2020. Det visar en ny kartläggning från MUCF. Men trots ökningen är det fortfarande bara i 82 av Sveriges 290 kommuner det finns mötesplatser. I nästan tre av fyra av Sveriges kommuner finns alltså ingen mötesplats för unga hbtqi-personer. Speciellt stor är bristen i landsbygdskommuner.

Det här innebär att många unga hbtqi-personer fortfarande saknar en trygg plats där de kan träffa och utbyta erfarenheter med andra unga, möta trygga inkluderande vuxna och stärkas i sin identitet.

Stor ökning av mötesplatser för unga hbtqi-personer – men fler behövs

Stor ökning av mötesplatser för unga hbtqi-personer – men fler behövs

2025-03-04 - 07:06

Antalet fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sverige har ökat med 65 % sedan 2020. Det visar en ny kartläggning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Nu finns 109 mötesplatser i landet, jämfört med 66 vid senaste mätningen.

Nu vet vi vad unga tycker om jobb och plugg – Så kan kommuner fatta kloka beslut

Nu vet vi vad unga tycker om jobb och plugg – Så kan kommuner fatta kloka beslut

Att etablera sig i arbetslivet är ett av de viktigaste stegen i unga människors liv men det är också en central fråga för hela samhället. Kommuner har en viktig roll i att forma framtidens arbetsmarknad och skapa rätt förutsättningar för unga att ta plats i arbetslivet. För att kunna fatta kloka och hållbara beslut som stärker ungas möjligheter på arbetsmarknaden är det avgörande att förstå vad unga själva ser som viktiga faktorer för sin framtid.

Den första delrapporten i MUCF:s attityd- och värderingsstudie ”Så tycker unga 2025 – Arbete och utbildning” ger en bild av ungas tankar och värderingar om arbete och utbildning. Det här är insikter som kommunala beslutsfattare har nytta av i arbetet med att utforma insatser som underlättar ungas etablering på arbetsmarknaden och för att kunna fatta beslut som leder till goda levnadsvillkor där alla unga blir hörda och får ta plats.

Lokala demokrativerkstäder motiverar unga att diskutera EU-frågor

Lokala demokrativerkstäder motiverar unga att diskutera EU-frågor

Den 11:e omgången av EU:s ungdomsdialog är igång och det innebär en ny möjlighet för organisationer att engagera unga i EU-frågor. Genom att arrangera lokala demokrativerkstäder ger man unga utrymme att prata om saker som är viktiga för dem och man skapar ett brett mandat för Sveriges ungdomsrepresentanter att föra fram budskapen i ungdomsdialogen på EU-nivå. MUCF och LSU erbjuder stöd till demokrativerkstädernas arrangörer, som kan anmäla intresse för att få hjälp av en processledare.

LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer ansvarar för genomförandet av EU:s ungdomsdialog i Sverige. De erbjuder stöd i form av en processledare som leder arbetet med lokala demokrativerkstäder.

Det är tänkt att processledaren ska ha tid att leda 10 lokala demokrativerkstäder. Platserna fördelas till de som anmäler sitt intresse utifrån geografisk spridning och turordning. Det finns fortfarande möjlighet att liksom tidigare år anordna en demokrativerkstad på egen hand. 

Prenumerera på