Vi är myndigheten för civilsamhälle och unga
Syftet är att romer ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra och att ge kommuner bättre förutsättningar att arbeta för att främja romsk inkludering.
Bidraget kan användas för att främja romsk inkludering i samhället. Följande områden är särskilt prioriterade:
Ansökan stänger: 15 april 2026
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har lämnat sitt yttrande på Justitiedepartementets promemoria Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering. Förslagen syftar till att motverka onlinerekryteringen av, inte minst, barn och ungdomar till brottslighet.
MUCF kunskap om ungas levnadsvillkor visar att barn och unga är mycket aktiva i digitala miljöer. Det är där sociala relationer, identitetsskapande och informationsinhämtning i stor utsträckning sker. Samtidigt kan barn och unga ha begränsad förmåga att se konsekvenserna av sitt handlande och den digitala miljön präglas av snabbhet, anonymitet och bristande vuxennärvaro.
MUCF lanserar ett nationellt ungdomsråd för att skapa ett forum för dialog med ungdomsorganisationer. Det nationella ungdomsrådet blir MUCF:s råd för att prata om ungas villkor och ungdomsrörelsens förutsättningar.
- Många unga upplever att deras inflytande över samhällsutvecklingen är begränsat och att beslutsprocesser inte speglar deras perspektiv. MUCF vill bidra till att ungas erfarenheter och röster tas tillvara i beslutsfattande och demokratisk praktik. Därför lanserar vi ett nationellt ungdomsråd där vi får ett gemensamt forum med möjlighet till dialog om både ungas levnadsvillkor, men också om ungdomspolitikens villkor, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.
Nu är anmälan till årets skolval öppen. Skolvalet är till för alla högstadie- och gymnasieskolor och är en chans för elever att lära sig hur det går till att rösta. Det är också ett tillfälle att lyfta demokratiarbetet i skolan.
- Skolval är en unik möjlighet att förändra ungas tillit till och delaktighet i demokratin. Att anmäla sig till riksdagsskolvalet borde vara en självklarhet för alla skolor, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Den 13 september är det val till riksdagen. MUCF har återigen fått regeringens uppdrag att anordna skolval för Sveriges elever i högstadiet och gymnasiet i samband med riksdagsvalet. Från och med idag kan skolor anmäla sig till riksdagsskolvalet som genomförs mellan 24 augusti och 4 september.
6 av 10 unga är intresserade av politik eller samhällsfrågor i Sverige men endast var femte ung anser att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Det visar MUCF:s rapport ”Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor”. Förra riksdagsvalet minskade ungas valdeltagandet för första gången på 20 år. Nu öppnar anmälan till Riksdagsskolvalet 2026, Sveriges största demokratisatsning för unga.
8 mars påminner oss om att jämställdhet är både en rättighetsfråga och en välfärdsfråga. MUCF arbetar långsiktigt för att integrera jämställdhet i sitt arbete. Vi har stärkt vår roll som kunskapsmyndighet och utvecklat samverkan under JiM (Jämställdhet i statlig myndighet) -programmet. Samtidigt konstaterar vi att flera utmaningar kvarstår. Psykiska ohälsa, tillgång till meningsfull fritid och skillnader i ungas inflytande är exempel på områden där utvecklingen behöver vändas. Vi ser också att ungas syn på jämställdhet förändras, något som riskerar att påverka framtida jämställdhetsarbete i hela samhället.
I rapporten Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor beskrivs ungas genomsnittliga attityd till jämställdhet och könsnormer som positiv, men den är något mindre positiv än då undersökningen gjordes år 2018. Andelen unga som anger att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna har minskat från 21 procent år 2018 till 13 procent år 2024.
MUCF lanserar idag en vägledning som syftar till att ge stöd i att initiera, utveckla och fördjupa samverkan mellan kommuner och trossamfund – med fokus på tydlighet, långsiktighet och lokal kontext.
Inom ramen för regeringsuppdraget “Att stärka kommuners kunskap om religion och trossamfund” har MUCF:s Center för trossamfundsfrågor tagit fram vägledningen Samverkan mellan kommuner och trossamfund - Att mötas i tillit. Vägledningen riktar sig i första hand till kommuner, men är utformad för att även kunna användas av trossamfund som ett gemensamt underlag i dialog och samverkan.
MUCF har beviljat 6,4 miljoner kronor i organisationsbidrag till nationella minoritetsorganisationer för 2026.
Organisationsbidraget till nationella minoritetsorganisationer ska stödja och underlätta verksamheten för de organisationer som företräder nationella minoriteter. Alla minoriteter förutom samerna hanteras av MUCF. Sametinget hanterar den samiska minoriteten.
Det är 20 organisationer som får bidrag varav tre organisationer får bidraget för första gången:
Den 1 januari 2026 tog MUCF över ansvaret gällande uppföljning och samordning av minoritetspolitiken för judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget har kvar ansvaret för samer och de samiska språken. Myndigheterna jobbar i nära samverkan för att stärka nationella minoriteters inflytande och trygghet.
Idag den 24 februari är det Sverigefinnarnas dag. Dagen har firats sedan 2011 för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet.
Sverigefinnarnas historia sträcker sig över nästan tusen år. Dagens Sverige och dagens Finland utgjorde fram till 1809 tillsammans kungariket Sverige. De är den största nationella minoritetsgruppen i Sverige och uppskattas vara drygt 700 000 personer.
MUCF har lämnat in synpunkter på promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga. MUCF välkomnar ambitionen att tydliggöra och stärka rätten till utbildning för barn och unga som är frihetsberövade inom kriminalvården. MUCF framhåller samtidigt att det är viktigt att förslagen genomförs med ett tydligt barnrättsperspektiv och att undervisningen bör utgå från barnets individuella behov, förutsättningar och tidigare skolgång.
– Barnets bästa och barnets rätt till delaktighet måste säkerställas i praktiken. Barn och unga som är frihetsberövade befinner sig i en särskilt utsatt situation och har ofta haft bristande tillgång till utbildning redan före frihetsberövandet. Det är därför avgörande att den utbildning som erbjuds av kriminalvården håller en kvalité som gör att den stärker barnets framtidsutsikter och möjlighet till vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.