Rapporten belyser att det är vanligt med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller upprepade skolmisslyckanden bland både tjejer och killar som varken arbetar eller studerar. Men att det finns vissa skillnader i killars och tjejers beteenden och behov. Exempelvis har killar i genomsnitt lägre utbildning än tjejer och prioriterar att komma ut på arbetsmarknaden snarare än att läsa vidare efter gymnasiet. Killar är också överrepresenterade i brottsstatistiken och har generellt svårare än tjejer att berätta att de mår dåligt och att be om hjälp i skolan.

I samband med våldsdådet spelade trossamfunden en viktig roll i den sociala responsen och krishanteringen genom att erbjuda stöd, samling och omsorg till drabbade, anhöriga och lokalsamhället. Idag har det gått ett år sedan händelsen där arbetet hos de lokala församlingarna fortsätter med att hantera den rädsla och oro som fortfarande finns. 

Centret för trossamfundsfrågor på MUCF besöker under veckan lokala församlingar i Örebro för att lyssna in och följa upp det fortsatta arbetet som görs.

Idag är det 130 000 unga som står utanför både arbetsliv och skola under långa perioder. Det är ett problem både för individen och för samhället som behöver ta tillvara de unga som den viktiga resurs de är. 

De lokala förutsättningarna för att ge unga stöd ser olika ut i olika delar av landet. Effektiv samverkan mellan olika aktörer är en viktig faktor för att minska antalet unga som varken arbetar eller studerar och bidraget kan användas till att möta behovet av en ökad samverkan på såväl lokal som regional nivå.

MUCF:s strategiska färdplan visar riktningen för myndighetens arbete de kommande åren. Den tydliggör hur vi ska stärka unga och civilsamhället samt bidra till ett sammanhållet och starkt Sverige.

Den strategiska färdplanen samlar myndighetens prioriteringar och vägleder hur vi arbetar med samverkan, kunskap och stöd. Den är ett stöd i arbetet med att omsätta uppdrag och mål i konkret handling, med fokus på långsiktig effekt.

Bidraget syftar till att stödja volontärsamordning och därigenom öka möjligheterna för personer att engagera sig i ideell verksamhet.

Organisationer som får bidrag är:

Mer om hur man ansöker hittar du här.

Sista ansökningsdag är den 31 mars.

De trossamfund som har blivit statsbidragsberättigade kommer att kunna ansöka om organisationsbidrag för verksamhetsår 2027 mellan 1 augusti och 1 oktober. 

Rapporten visar att endast hälften av unga som har erfarenhet av längre eller upprepade perioder av arbetslöshet är nöjda med sina liv, jämfört med 77 procent bland unga som aldrig, eller bara kortvarigt, varit arbetslösa. Även framtidstron skiljer sig tydligt: 45 procent av dem med mer omfattande erfarenhet av arbetslöshet ser ljust på sin egen framtid, mot 71 procent bland unga som inte har den erfarenheten. Dessutom upplever bara 44 procent att de kan påverka hur deras liv kommer att bli, jämfört med 70 procent bland andra unga.

Unga som varit arbetslösa under längre tid eller vid upprepade tillfällen upplever i betydligt lägre utsträckning framtidstro, livstillfredsställelse och att de har möjlighet att påverka sina liv än andra unga. Det visar en rapport från MUCF.

– Arbetslöshet i unga år påverkar inte bara möjligheten att försörja sig utan också ungas självbild, framtidsförväntningar och ambitioner. Det understryker behovet av tidiga och långsiktiga insatser för unga som riskerar att fastna i arbetslöshet, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.

Bidraget kan sökas av ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund eller församlingar och kan användas för att skydda och bevaka byggnader, lokaler och andra anläggningar där organisationen bedriver verksamhet samt öka säkerheten vid olika arrangemang under 2026.

Sista ansökningsdag:16 februari.

Läs mer och ansök om bidraget för säkerhetshöjande åtgärder här.

Projektresan är resultatet av en bred kartläggning som MUCF genomfört med hjälp av återkoppling av erfarna ansökare. Kartläggningen har synliggjort de behov, utmaningar och trösklar som organisationer upplever när de ansöker om EU-bidrag och genomför EU-projekt.

Genom Projektresan erbjuds en tydligare och mer pedagogisk struktur som gör det enklare att hitta rätt bland resurser, stöd och regelverk. Syftet är att: