Om Skolval

Skolval har genom åren genomförts i samarbete med flera olika aktörer, däribland andra myndigheter samt elevorganisationer. Syftet med skolval är att öka elevers möjlighet att delta i samhället och politiska processer, genom att öka de ungas kunskap om demokrati och det demokratiska valförfarandet.

I vår digitala kickoff för EU-skolvalet berättar vi mer om varför unga behöver lära sig om EU och hur EU-skolvalet går till. 

Genomförande av skolval

Bestäm roller och planera skolvalet

Det är viktigt att det finns en planeringsgrupp, som sprider information på skolan, planerar aktiviteter, vallokal och tidpunkt för skolvalet med mera. Nedan roller kan ingå i denna grupp, men det kan också vara andra personer. Lägg upp arbetet så som det passar er skola bäst och glöm inte att ni både kan samarbeta elever, lärare och skolledning på er skola OCH med andra skolor och er kommun.  

Röstmottagare

Ser till att det finns valsedlar (med partibeteckning och blanka) framme i vallokalen på valdagen. Under skolvalet delar röstmottagaren ut och samlar in valkuverten samt lägger dem i valurnan. Röstmottagaren kryssar också för väljaren i röstlängden.

Rösträknare

Räknar rösterna (partiröster, inte personröster) efter att vallokalen har stängt. Antalet rösträknare bör vara minst tre och högst sex personer. Rösträknare och röstmottagare kan vara samma personer.

Kontrollant   

Kontrollanten ser till att allt går rätt till under valet och leder rösträkningen efter valet. Till sin hjälp har hen ett protokoll som finns i valpaketet och även kan laddas ner på mucf.se/skolval. Det är kontrollanten som rapporterar in skolans resultat till MUCF.

Vallokal

Det är viktigt att vallokalen är: 

• utrustad med valskärmar (Tips! Hör med er kommun om ni kan låna valskärmar. Annars kan ni göra skärmar själva eller använda andra avskärmare)
• fri från politiska budskap
• tillgänglig för alla elever och möblerad så att eleverna inte krockar (Tips! Använd Myndigheten för delaktighets checklista för en tillgänglig vallokal)

Tips! Vissa kommuner stödjer sina skolor med vallokal. Exempelvis kan två skolor nyttja kommunens bibliotek, där skola A röstar på förmiddag och skola B på eftermiddag (det är viktigt att tänka på att skolorna behöver ha olika tider för att inte blanda rösterna).

Sprid valresultatet och ert arbete med skolvalet 

Det preliminära valresultatet kommer skickas ut till er den 10 juni och kommer också finnas på mucf.se/skolval. Kom ihåg att sprida vidare resultaten i era egna kanaler. Berätta gärna även om ert demokratiarbete, både på skolan och utanför. Det är många som är intresserade!

Få stöd i ert arbete

Under ert skolvalsarbete kan ni ta del av många olika stöd, från MUCF och andra aktörer:

• digitala sändningar med politiker, unga, lärare, elevorganisationer med flera som ni kan koppla upp er klass eller skola mot, live eller i efterhand, som del i er undervisning eller demokratiaktiviteter
• MUCF:s demokratipaket – inklusive lärarhandledningar med lektionsupplägg, demokratihandböcker för unga och webbutbildningar. Notera särskilt ”Prata EU”-materialet som är utmärkt att luta sig mot under EU-skolvalet. 
• skolvalsnyhetsbrevet, som tipsar om både aktuell information från MUCF och andra aktörer. Vill du ta del av detta, maila skolval@mucf.se

Ta vidare engagemanget

Under skolvalsarbetet byggs det upp ett stort engagemang på era skolor runt om i landet. Ta vidare engagemanget genom att visa på möjligheter som finns för unga att engagera sig:

• EU-program, exempelvis utbytes- och volontärprogram
• Ta stöd av Demokratistegen i er skolas fortsatta demokratiarbete – ett processtöd utvecklat av Skolverket och Forum för levande historia
• Bjud in lokala politiker och tjänstemän som arbetar med demokratifrågor i er kommun för att visa vilka möjligheter som finns just i er kommun   

Historik

Skolval har anordnats runt om i Sverige på grund- och gymnasieskolor i snart 60 år. MUCF har haft ansvaret för uppdraget sedan 2002, men har arbetat med
uppdraget sedan 1998. Här följer en kort historisk överblick.

• Sedan slutet av 1960-talet har skolval anordnats, då med olika arrangörer och på initiativ av enskilda skolor.
• 1998 samordnades den första nationella sammanställningen genom en kampanj för att främja ungas politiska deltagande. Kampanjen drevs av Riksskatteverket, Skolverket, SVT och Ungdomsstyrelsen (nuvarande MUCF). 1 200 skolor bjöds in och 900 anmälde intresse. Knappt 112 000 elever röstade på 370 gymnasie- och högstadieskolor.
• 2002 samordnades skolval av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Skolverket, Valmyndigheten och Sveriges elevråd – SVEA. En särskild webbplats,
  Ungdomskanalen, skapades och projektet samarbetade med de politiska ungdomsförbunden och Aftonbladets webbsida Ungt Val. Det fanns möjlighet
  att personrösta, men det visade sig vara svårt att administrera och rekommenderades därför inte till nästkommande skolval. 252 219 elever röstade av totalt
  316 344 på de 894 deltagande skolorna. Valdeltagandet var 79,7 procent.
• 2006 samordnades skolval av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Valmyndigheten, Myndigheten för Skolutveckling, Sveriges elevråd – Svea och Sveriges
  Ungdomsråd. De två ungdomsorganisationerna genomförde utöver själva valet också en turné riktad till elever engagerade i elevråd och ungdomsråd. 404 917 elever röstade av totalt 528 806 elever på de 1379 deltagande skolorna. Valdeltagandet var 76,6 procent.
• 2010 samordnades skolvalet av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Valmyndigheten, Skolverket, Sveriges elevråds centralorganisation (SECO) samt Sveriges
  Ungdomsråd. Flera olika aktiviteter anordnades, däribland en workshopturné med namnet Interaktiv demokrati av Sveriges elevråd – SVEA, Rädda Barnens
  ungdomsförbund och Centrum mot rasism. 335 024 elever röstade av totalt 439 674 på 1 383 deltagande skolor. Valdeltagandet var 76,2 procent.
• 2014 var ett så kallat supervalår, med två val, och därmed även två skolval, ett i samband med riksdagsvalet och ett i samband med Europaparlamentsvalet.
  MUCF samrådde med Skolverket och Valmyndigheten. Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd och Europeiska Ungdomsparlamentet Sverige genomförde det
  operativa, dvs. det praktiska och administrativa, arbetet. Sveriges Elevråd och Sverok beviljades också bidrag att genomföra två rollspel kopplat till båda valen.
  361 024 elever röstade i skolvalet i samband med riksdagsvalet av totalt 465 960 elever på 1629 deltagande skolor. Valdeltagandet var 77,5 procent. 44 776 elever röstade i samband med Europaparlamentsvalet av totalt 97 856 elever på 234 deltagande skolor. Valdeltagandet var 45,8 procent.
• 2018/19 var första gången myndigheten genomförde två nationellt organiserade skolval under samma läsår. MUCF samrådde med Skolverket och Valmyndigheten. Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung Media Sverige genomförde det operativa arbetet. 391 045 elever röstade av totalt 489 982 på 1528 deltagande skolor. Valdeltagandet var 79,8 procent. I Skolval 2019 till Europaparlamentet röstade 65 552 elever av totalt 139 468 på 309 deltagande skolor. Valdeltagandet var 47,0 procent.
• 2022 genomförde MUCF skolvalets samtliga delar, däribland även det operativa arbetet. Arbetet bedrevs i nära samarbete med elevorganisationer, Skolverket, Valmyndigheten och en rad andra aktörer. Under Skolval 2022 startades Demokratimentorsnätverket . 390 120 elever röstade av totalt 500 615 på 1449 deltagande skolor. Valdeltagandet var 77,9 procent. 

Totalt har skolval resulterat i 2 244 677 elevröster på de deltagande skolorna. Skolval är därmed en av de största demokratisatsningarna för unga i Sverige. Snittet för valdeltagande i skolvalen till de allmänna valen är 77,9 procent och för valet till Europaparlamentet 46,4 procent.