Hoppa till huvudinnehåll
 

Ny MUCF-rapport: Stora skillnader i ungas ekonomiska levnadsvillkor i Sverige

2022-03-16 - 07:20

Unga som är utrikes födda eller som har någon funktionsnedsättning har betydligt sämre ekonomiska levnadsvillkor än andra unga. Det handlar om allt från att klara löpande utgifter för mat, hyra och räkningar till att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. 
- Ungas levnadsvillkor har påverkats starkt av pandemin och alla konsekvenser är inte mätbara än. Men det är tydligt att unga som redan tidigare mötte stora utmaningar i samhället nu riskerar att drabbats ytterligare, säger generaldirektör Lena Nyberg. 

MUCF följer varje år upp det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det görs bland annat genom en rapport om ungas levnadsvillkor och som i år har fokus på ungas försörjning och ekonomi.  Rapporten baseras på data från Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Socialstyrelsen samt, Statistiska centralbyrån (SCB).

- Ungas möjlighet att försörja sig, att ha en trygg inkomst och tillräckliga ekonomiska resurser påverkar många andra delar av livet. Att leva med låg ekonomisk standard påverkar ungas levnadsvillkor negativt med risk för sämre fysisk och psykisk hälsa, trångboddhet, sämre studieresultat och ökad risk för arbetslöshet, säger Lena Nyberg. 

Behöver hjälp att klara ekonomin 

Rapporten bygger även på MUCF:s nationella ungdomsenkät som genomförs vart tredje år bland unga (16–25 år). Den senaste enkätundersökningen gjordes våren 2021. Här är några av resultaten från den:

  • 22,4 procent av de unga uppger att de är missnöjda med sin ekonomi, andelen har inte förändrats jämfört med 2018. Andelen är högre bland tjejer än bland killar, bland unga i de äldre åldrarna 20–25 år, bland utrikes födda unga samt bland unga med funktionsnedsättning. 
  • 17,1 procent av de unga uppger att de vid ett eller flera tillfällen under det senaste året har haft svårt att klara sina löpande utgifter för mat, hyra, räkningar med mera. Andelen är betydligt högre i åldersgruppen 20–25 år, bland utrikes födda unga samt bland unga med funktionsnedsättning. 
  • 48,2 procent av de unga uppger hade fått ekonomisk hjälp av föräldrar eller närstående någon gång under det senaste året. Andelen är högre bland utrikes födda unga, samt bland unga med funktionsnedsättning. Omkring tre av tio bland utrikes födda unga eller unga med funktionsnedsättning har fått ekonomisk hjälp av föräldrar eller närstående flera gånger under det senaste året. 
  • 6 procent uppger att de inte har möjlighet att få ekonomisk hjälp av föräldrar eller närstående. Andelen är högre bland utrikes födda unga.

Rapporten visar att var fjärde ung i åldern 20-24 år levde med låg ekonomisk standard år 2019. För utrikes födda är andelen ännu högre, 40 procent jämfört med 22 procent bland inrikes födda unga. Det är också betydligt vanligare att utrikes födda unga får ekonomiskt bistånd. 

Det är vanligare att unga har tidsbegränsade anställningar än andra åldersgrupper. Det är också vanligt att unga, framför allt tjejer, arbetar deltid.  

Pandemin drabbar unga

Arbetslösheten bland unga i åldrarna 16–24 år har minskat under flera år men pandemin har gjort det svårare för vissa grupper av unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Många unga har tillfälliga anställningar och arbetar i branscher som drabbats hårt av pandemin.

År 2019 var andelen unga som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen som arbetslösa 8,4 procent, 2020 hade andelen ökat till 11,4 procent. År 2021 hade andelen åter minskat något och var 9,7 procent, men skillnaderna i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda är fortsatt stora, 20,8 procent respektive 7 procent. 

Mellan 2020 och 2021 ökade mediantiden som unga i åldern 16–24 år var arbetslösa, från 110 dagar till 245 dagar. Det finns inga skillnader mellan tjejer och killar men utrikes födda unga är arbetslösa betydligt längre än inrikes födda. 

- Effekterna av pandemin på ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och deras ekonomiska levnadsvillkor behöver följas upp löpande under de kommande åren, både av MUCF och andra myndigheter. Särskilt fokus bör läggas på unga som står längre ifrån arbetsmarknaden, säger Lena Nyberg. 

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar var 39,4 procent av unga i åldern 15–24 år sysselsatta år 2020, en minskning med 4,4 procentenheter jämfört med 2019. Minskningen är lika stor som under finanskrisen 2009 då många unga hamnade i ett långvarigt utanförskap.

Nätverk och kontakter viktigt 

Nätverk och egna kontakter spelar en stor roll för att unga ska få jobb. Fyra av tio i åldern 16–25 år uppger att de fått sitt nuvarande arbete genom personer de känner. 74,4 procent har erfarenhet av sommarjobb men andelen är lägre bland utrikes födda. Det är en betydligt högre andel utrikes födda som svarar att de sökt sommarjobb, men att de aldrig fått något.

Det är även en lägre andel unga med funktionsnedsättning som haft sommarjobb, och en större andel bland dessa unga som aldrig sökt sommarjobb. 

- Vår rapport visar att grupper av unga kan behöva stöd för att få möjlighet till arbete, och till de viktiga erfarenheter och kontakter som exempelvis sommarjobb ger. Vi bedömer därför att det är positivt om långsiktiga satsningar på sommarjobb särskilt riktas till unga som varken arbetar eller studerar samt unga i områden med socioekonomiska utmaningar, säger Lena Nyberg. 

Läs rapporten ”Ungas försörjning och ekonomiska levnadsvillkor - Ung idag 2022” på mucf.se 


FAKTA/Om rapporten

År 2020 var drygt 1,5 miljoner i Sveriges befolkning i åldrarna 13–25 år. Enligt SCB:s senaste befolkningsframskrivning förväntas antalet unga öka under de kommande tio åren till att vara knappt 1,7 miljoner år 2030. 

Indikatorerna i MUCF:s rapport om ungas försörjning och ekonomiska levnadsvillkor kommer från Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Socialstyrelsen samt Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa finns tillgängliga på ungidag.se.  

Rapporten bygger även på resultat från MUCF:s nationella ungdomsenkät som har gått ut till unga (16–25 år) ungefär vart tredje år sedan 2004. Den senaste undersökningen genomfördes våren 2021. Svarsfrekvensen för undersökningen år 2021 är 50 procent och resultaten är generaliserbara till gruppen unga i stort. 

MUCF är nationellt kontor för EU-programmen: