Stor ökning av mötesplatser för unga hbtqi-personer – men fler behövs

Antalet fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sverige har ökat med 65 % sedan 2020. Det visar en ny kartläggning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Nu finns 109 mötesplatser i landet, jämfört med 66 vid senaste mätningen.

– Det här är en mycket positiv utveckling som förbättrar villkoren för många unga hbtqi-personer. Det visar tydligt att de insatser som har gjorts över tid av aktörer både inom det offentliga och civilsamhället har fått effekt på samhällsnivå, säger Stefan Holmgren, vikarierande generaldirektör, MUCF.

MUCF:s kartläggning visar att antalet kommuner med mötesplatser har nästan fördubblats, från 43 till 82 av Sveriges 290 kommuner. Mötesplatser har även etablerats i många landsbygdskommuner, där det tidigare knappt fanns några mötesplatser alls. 20 av mötesplatserna finns i landsbygdskommuner. 14 av dessa mötesplatser är nya sedan förra kartläggningen.

Fler unga hbtqi-personer runt om i landet har idag tillgång till en trygg plats där de kan träffa och utbyta erfarenheter med andra unga, möta trygga inkluderande vuxna och stärkas i sin identitet. Men trots framstegen visar kartläggningen att många unga hbtqi-personer fortfarande saknar en tillgänglig och nära mötesplats. I nästan tre av fyra (72 %) av Sveriges kommuner finns ingen mötesplats för unga hbtqi-personer. Speciellt stor är bristen fortfarande i landsbygdskommuner.

– Unga hbtqi-personer har sämre hälsa än andra unga, det gäller framför allt den psykiska hälsan. För många av dessa unga kan trygga mötesplatser och en inkluderande och meningsfull fritid vara en väldigt viktig faktor. Därför är det fortsatt angeläget att stärka möjligheten till mötesplatser, speciellt i landsbygdskommuner och för unga som bor i landsbygdsområden, säger Jennie Bloom, tf avdelningschef, avdelningen för kunskapsstöd, MUCF.

Ökad offentlig finansiering

Kartläggningen visar att kommunerna spelar en allt större roll i driften av mötesplatser. Två tredjedelar (66 %) av mötesplatserna drivs idag av en offentlig aktör, oftast en kommun, vilket är mer än en fördubbling sedan 2020. Den öppna fritidsverksamheten är ofta en viktig aktör för driften av dessa mötesplatser.

Antalet mötesplatser som drivs enbart av civilsamhällesaktörer har minskat. Majoriteten av de mötesplatser som lagts ner eller pausats sedan förra kartläggningen drevs av civilsamhället. Antalet mötesplatser som drivs i samverkan mellan civilsamhället och det offentliga har fördubblats sedan 2020.

Kartläggningen visar också att finansieringen av nya mötesplatser i stor utsträckning möjliggjorts genom statliga bidrag. Hälften av de nya verksamheterna under 2024 har fått finansiering genom stöd från antingen MUCF eller Socialstyrelsen.

– Att offentliga aktörer tar ett större ansvar för mötesplatserna är positivt. Samtidigt är det oroande att antalet mötesplatser som drivs av civilsamhället minskar. En hållbar finansiering och samverkan med offentliga aktörer kan vara avgörande för att dessa mötesplatser ska finnas kvar och utvecklas, säger Stefan Holmgren.

Rapporten lyfter dessutom säkerhetsfrågor som en fortsatt utmaning. Hot och hat mot mötesplatserna utgör ett hinder för långsiktig etablering och utveckling. Myndigheten betonar vikten av insatser för att stärka tryggheten och säkerheten vid mötesplatserna.

Läs rapporten Uppdrag att stärka förutsättningarna att starta och bibehålla fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer