Bibliotekets demokratiarbet

Kan ni berätta lite om era roller i skolbiblioteket? 

- Skolbiblioteket på Bessemerskolan har ju är en stödfunktion för undervisningsprocessen och det betyder att vårt mål är elevens måluppfyllelse. Så vi arbetar hela tiden med elevens mål i fokus och för att uppnå det så samarbetar vi med lärarna och de olika programmen på skolan. 

  Hur jobbar ni med demokratifrågan i skolan och på biblioteket?  

- Vi jobbar med demokratifrågan på olika plan. Dels så har ju hela skolan ett demokratiuppdrag som handlar om att fostra demokratiskt medvetna medborgare. På ett annat plan så arbetar vi med elevdemokratin och att eleverna ska kunna påverka sin egen vardag och sina egna studier. I smått så har vi ett biblioteksråd på biblioteket som består av elever från olika program som har en hand om en del av vår budget och bestämmer vad som ska köpas in till biblioteket och vad som ska anordnas på aktiviteter. Det är ett sätt för att få en inblick från eleverna på vad de tycker om biblioteket och vad de tycker ska finnas eller om de tycker att någonting ska förändras. I stort arbetar vi med demokratifrågor genom att vi håller källkritiklektioner där vi försöker lära eleverna att tänka källkritiskt, men också kring självtillit. I samarbetet med lärarna i olika projekt och teman som vi gör så handlar det också väldigt mycket om demokratifrågor. 

- Vi har information, material och medier om olika ämnen från olika perspektiv och vi har tillgång till många fler eftersom vi ingår i ett bibliotek samarbete där vi har cirka 2 miljoner böcker som eleverna har faktiskt har möjlighet att låna in dem. Det är ju det området kanske som blir intressant när man har skolans demokratiuppdrag tillsammans med bibliotekens demokratiuppdrag. I och med att vi spelar lite på båda planhalvor och så känns det som att det blir en arena för eleverna där man kan arbeta med demokratifrågor på ett förstärkt sätt. Vi har ju också fri åsiktsbildning och fri information som kommer från bibliotekslagen. Det är väldigt viktigt att kunna få in den information man behöver för att ta ställning till olika frågor  

Ni håller regelbundna och obligatoriska källkritiklektioner för årskurs1, hur utvecklade ni konceptet?

- Den obligatoriska kärleksrelationen kom vi fram till för att vi vill få en progression för eleverna. Källkritik, det som kallas för MIK- medie- och informationskunnighet är ju en färdighet. Det är alltså ingenting man lär sig på en lektion i skolan utan det är någonting man måste syssla med hela tiden. Man måste bygga upp från en grund till att bli riktigt duktig på det, precis som skriva, läsa, räkna, räknas ju också till färdigheter, man måste öva på dem hela tiden. Därför bestämde vi att ha en gemensam grund för alla ettor att stå på. Men sedan bygger vi ut den här tillsammans med lärarna och eleverna enda upp i trean.

- Vi har även lektioner i till exempel mångfald, likabehandling och LGBTQ föreläsningar så vi sysslar med demokratiaspekten i många typer av föreläsningar På biblioteket.  

Kan ni berätta lite mer om samarbetet med lärarna?

- Allt sker under förutsättning att det finns möjlighet för lärarna att samarbeta kring kursinnehåll och olika projekt. Det är ju någonting som vi har jobbat under flera år med. Att få till tiden för samplanering och samarbete med lärarna, vilket vi väl har ganska bra snurr på nu.  När det gäller vissa saker som exempelvis källkritik som är obligatorisk så har vi en period då vet mentorerna för ettorna att de ska planera in och boka in det under vårterminen.

På vilket sätt mäter ni resultatet på era satsningar?  

- Dels har vi arbetsprocess på skolan, vilket gör att våra processer mäts i Hypergene programmet. Vi har ett par gånger möten med kvalitetssamordnare på skolan där vi kollar hur vi ligger till i våra processer och om vi uppnår de målen som vi har i våra årshjul. Förutom det så mäter vi genom att fråga lärarna som i sin tur frågar eleverna vid kursavslut, till exempel genom enkäter till eleverna om hur de har upplevt samarbetet med biblioteket. Vi ställer även frågor till lärare där de får komma med feedback på samarbetet. Så det är någon kontinuerlig utvärdering som sker hela tiden. 

Hur jobbar ni med Skolval 2022?

- Just nu är vi i skolavslutningstider så det för stressigt att prata eller planera allt för mycket om det. Förra skolval var vi med och hjälpte till i valdagen. Förutom det här att rent aktivt vara med när själva valet skedde så handlar det väldigt mycket om att informera om hur ett val går till och varför det är viktigt. Det är många frågor som uppstår och i vissa fall så kan det till och med vara vad demokrati är- att frågorna hamnar på den nivån. På ett sätt så har vi börjat redan med arbetet, i och med att vi har haft källkritiklektionerna under vårterminen nu för alla ettorna och då har vi informerat om det faktum att det är valår och att medier och nyheter kommer fokusera väldigt mycket på det och vad det innebär för oss som mediekonsumenter. Mycket av arbetet kommer att ske i klassrummen med lärarna och vi har inte möjlighet att vara med överallt.  Det vi kan göra är att informera i biblioteket genom våra informationskanaler.

Har ni tips till andra skolbibliotek som jobbar med demokratifrågan?

- Jag tänker för de skolor som har ett skolbibliotek så vill vi uppmana skolledningen att skapa tid och utrymme för samplanering. Det kan vara svårt för lärarna att själva hitta tid och för skolbiblioteket att jaga lärare, men skolledningen har den makten att skapa tid för samarbete och uppdraget att se till att skolbiblioteket används helt enkelt. Tips till andra skolbibliotek är att hantera elevers tankar och oro inför valet. Att påminna om både källkritik och källtillit. Att man som vuxen tillsammans med ungdomar som kanske ska välja för första gången eller som ska delta i skolvalet, hjälpa dem att hitta källor de kan lita på. Det tror jag är någonting som biblioteket kan hjälpa till med. 

. Vi har ju fångat upp lite grann elevers åsikter och tankar vid den här obligatoriska källkritikföreläsningen som vi har, då vi faktiskt har frågat dem lite grann om deras aktivism och hur mycket de till exempel deltar i upprop på nätet. Vi har märkt att det är låg aktivism hos våra elever och jag tror att man också måste stötta dem just nu i det här med att allting känns så mörkt. Alltså miljön, krig, elände och fattigdom. Det är sättet som vi jobbar med de här frågorna som motar det mörka- och det är faktiskt att få välja och vara en kugge i det demokratiska maskineriet. 

- Det finns en känsla hos ungdomar att man är maktlös. Att ingenting spelar någon roll och att det kanske också är ett väldigt viktigt uppdrag för oss att lyfta fram att du kan påverka och göra skillnad. Det finns medel för att motverka och försöka lyfta någon form utav hopp i det.