Stora skillnader i vilka skolor som deltog i EU-skolvalet och bara ett fåtal skolor bjöd in politiska partier

-    Ungas delaktighet i demokratin är avgörande för samhällets utveckling. I riksdagsvalet 2022 minskade valdeltagandet bland unga för första gången på 20 år. Det är också stora skillnader i valdeltagande beroende på socioekonomiska förutsättningar i området där unga bor. Sveriges och EU:s ungdomsmål betonar att unga har rätt till både kunskap och möjligheter att påverka samhället. Skolval ger unga möjlighet att öva, reflektera och förstå demokratins processer i en trygg miljö, säger Stefan Holmgren, vik. generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

MUCF:s slutrapport om EU-skolvalet 2024 visar att valdeltagandet bland elever ökade. Av 155 000 elever på 366 skolor röstade 55,3 procent. Men valdeltagandet och antal skolor som medverkade är mycket lägre än vid riksdagsskolval. Fem av tio kommuner hade skolor som deltog i EU-skolvalet, jämfört med nio av tio vid senaste riksdagsskolvalet.  

Fortfarande skillnader i vilka skolor som deltar 

Gymnasieskolor med yrkesprogram hade högst deltagande i EU-skolvalet 2024 med 31,9 procent, vilket är en ökning med 16,3 procent jämfört med tidigare EU-skolval 2019. Kommunala skolor har fortsatt högre deltagande än fristående skolor, 18,8 procent jämfört med 12,6 procent. Anpassade skolor har fortsatt ett lågt deltagande på 12,2 procent, vilket följer tidigare skolvalstrender. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden deltog i lägst utsträckning i EU-skolvalet 2024, 11,5 procent, trots att de deltog i hög grad i riksdagsskolvalet 2022. Deltagandet var dock en ökning på 1,5 procentenheter jämfört med EU-skolvalet 2019. Av de elever som deltog i EU-skolvalet uppgav 63 procent att de fått förbättrade kunskaper om hur man röstar.

-    Skolvalet har visat sig vara en konkret och uppskattad metod bland både elever och skolpersonal för att stärka ungas förståelse för demokrati. Trots ökat deltagande kvarstår dock en ojämlikhet i vilka elever som ges möjlighet att delta. För att skapa en mer jämlik kunskap och engagemang i demokratiska processer behövs fler insatser för att inkludera skolor i socioekonomiskt utsatta områden och anpassade skolor, samt säkerställa att alla unga får tillgång till politisk information och möjlighet att möta politiska representanter, säger Rebecka Hinn, utvecklingsledare på MUCF.

Stora brister i möjligheten att träffa politiker – färre än vid riksdagsskolval

MUCF har i tidigare rapporter sett att många unga inte träffar politiska företrädare och att det finns många utmaningar i skolors samarbete med politiska ungdomsförbund och moderpartier. Skolbesök kan öka intresse och förståelse för samhällsfrågor och politik, men endast 25 procent av eleverna som deltog i utvärderingen svarade att de fick möjlighet att träffa politiker under skolvalet, vilket är en minskning jämfört med riksdagsskolvalet 2022 (40 procent). Gymnasieelever fick oftare besök än högstadieelever, och kommunala skolor hade fler besök än friskolor. En tredjedel av de elever som haft partibesök uppger att de blev mer intresserade av politik. Var tionde elev blev mer intresserade av att bli medlem i ett parti, vilket är en betydelsefull ökning då endast 5 procent av unga 16–24 år är partimedlemmar. Utrikesfödda elever uttryckte generellt lägre intresse för politik än svenskfödda. Samtidigt framkom tendenser som visade att de som inte är födda i Sverige oftare uppgav att skolvalet förbättrat deras kunskap om demokrati och politik, jämfört med de unga som var födda i Sverige (73 procent jämfört med 63 procent).

Föreslår att skolval blir ett permanent uppdrag

I slutrapporten föreslår MUCF att skolvalet ska bli ett permanent uppdrag, vilket skulle möjliggöra långsiktig planering, högre kvalitet och en bredare räckvidd – inte minst till de skolor som i dag står utanför satsningen. MUCF föreslår även att regeringen tillsätter en utredning som gör en bred översyn över regelverket kring skolbesök i syfte att öka förutsättningarna för politiska partier, deras ungdomsförbund samt civilsamhällesorganisationer att under ordnade former besöka skolor.

Rapport Skolval i samband med val till Europaparlamentet 2024.

Bakgrund

MUCF har haft regeringens uppdrag att arrangera skolval i samband med riksdagsvalet sedan 2002 och sedan 2014 i samband med val till Europaparlamentet. Skolvalet är en av Sveriges största demokratisatsningar för unga och syftar till att lära elever om demokrati, politik och hur det går till att rösta. I december 2023 fick MUCF uppdraget att genomföra EU-skolvalet under våren 2024. Totalt deltog 155 000 elever på 366 skolor. Resultat från EU-skolvalet 2024 och skolval över tid visar att skolval stärker demokratikunskap och att elever efterfrågar mer politisk kontakt. Läs mer om skolval.