Hoppa till huvudinnehåll
 

Allt fler unga ägnar fritiden åt kultur – men allt färre läser böcker

2020-04-08 - 08:01

Allt fler unga i Sverige ägnar fritiden åt kulturaktiviteter, antingen som utövare eller som konsumenter av kultur. Ökningen är särskilt tydlig bland unga som är utrikes födda. Samtidigt minskar andelen unga som läser.

Mellan åren 2007 och 2018 har andelen unga som läser böcker varje vecka halverats från 60 till 30 procent.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Rapporten är en del av MUCF:s uppföljning av det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Den baseras på statistik från den nationella ungdomsenkät som MUCF genomför vart tredje år bland unga i åldrarna 16–25 år.

Nio av tio unga tycker att det är viktigt att ha roligt på fritiden. Många unga vill också få möjlighet att lära sig nya saker på fritiden.

Viktigt att mäta över tid

MUCF har undersökt i vilken utsträckning som unga ägnar sig åt 13 olika fritidsaktiviteter och hur ofta de ägnar sig åt dessa: aldrig, någon gång varje vecka, varje månad eller varje år. När det gäller 11 av dessa fritidsaktiviteter går det att mäta utvecklingen över tid.

- Ungas fritid är viktig att följa eftersom den spelar en stor roll för ungas personliga och sociala utveckling. Den kan stärka ungas självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen. Fritiden kan också vara en viktig arena för unga att känna inflytande över sitt eget liv och att vilja delta i det demokratiska samhället, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

- Den här rapporten ger en mycket bra bild av ungas fritid och visar också på vilka åtgärder som krävs för att alla unga i Sverige ska kunna ha en meningsfull fritid.

Att kommunicera online och umgås med kompisar är de vanligaste fritidsaktiviteterna, enligt rapporten. Det är även en stor andel unga, sju av tio, som idrottar varje vecka.

Ökar bland utrikes födda

Andelen unga som utövar kultur på sin fritid minskade mellan 2007 och 2009, men har sedan dess ökat. En av tre unga i åldern 16–25 år uppger 2018 att de sjunger, spelar instrument, skapar musik, dansar, spelar teater eller gör bild i någon form varje vecka

  • Bland unga utrikes födda har andelen som utövar kultur fördubblats sedan 2007, från 20 till 39 procent. Nästan hälften av utrikes födda tjejer utövar kultur varje vecka. Bland utrikes födda killar är andelen 31 procent. Även bland inrikes födda unga är det en större andel tjejer än killar som utövar kultur på sin fritid, 37 jämfört med 29 procent.
  • Andelen unga som 2018 uppger att de konsumerar kultur varje månad är även den större bland unga utrikes födda än bland unga födda i Sverige, 23 procent jämfört med 14 procent.
  • Var tredje ung läser böcker på fritiden varje vecka men här syns en kraftig minskning över tid. Andelen unga som läser böcker har halverats mellan 2007 och 2018. Tidigare läste tjejer i större utsträckning än killar, men så är det inte längre.
  • 2018 läste nästan varannan ung utrikesfödd varje vecka, jämfört med knappt var tredje av unga inrikes födda. Allt fler utrikes födda och unga med utländsk bakgrund besöker också bibliotek. 2018 besökte varannan ung utrikes född ett bibliotek varje månad, jämfört med var femte ung inrikes född.

Andelen unga tjejer som skriver minskar. 2018 är det fortfarande en större andel tjejer än killar som skriver på fritiden, men skillnaden mellan könen minskar över tid. Samtidigt skriver unga utrikes födda i större utsträckning än unga födda i Sverige, var tredje ung tjej som är utrikes född skriver på fritiden.

Största skillnaderna mellan unga

Under 2018 var andelen killar som aldrig utövar kultur, konsumerar kultur, läser, skriver och besöker bibliotek större än andelen tjejer. Sju av tio killar skriver aldrig, fem av tio besöker aldrig bibliotek eller utövar kultur och tre av tio killar läser aldrig böcker.

- Det är bland kulturaktiviteter som vi ser de största skillnaderna mellan olika grupper av unga. Främst mellan unga tjejer och killar och mellan unga som är födda i Sverige eller i annat land, säger Lena Nyberg

- Vi kan även se att det är stora skillnader mellan ungas möjlighet att delta i olika fritidsaktiviteter. Tid, kostnader för aktiviteter och transporter är exempel på skäl som gör att inte alla unga kan delta. Alla unga behöver kunna ha en meningsfull fritid och förutsättningarna för det behöver bli bättre.

Rapporten visar att ungefär hälften av alla unga tycker att de har lagom med fritid. Unga som upplever att de har lagom med fritid har lägre risk att uppleva symptom på psykisk ohälsa än unga som tycker att de har för lite eller för mycket fritid. Ungas tillgång till fritid hänger också tydligt samman med deras upplevelse av att vara stressade. Tjejer som upplever att de har för lite fritid eller för mycket fritid är mer stressade än andra unga. Killar är generellt mindre stressade än tjejer.

MUCF pekar i rapporten ut ett antal områden där det finns behov av insatser för att stärka ungas möjligheter till en meningsfull fritid.

FOTNOT. MUCF:s ungdomsenkät skickas ut till 5 000 slumpmässigt utvalda var tredje år. 2018 var svarsfrekvensen 46 procent (drygt 2 300 personer).

Läs mer om hur ungas fritid påverkar psykisk ohälsa. Länk till pressmeddelande 2020-03-12

Länk till rapporten Unga har rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder (Ung idag 2020)

Länk till Ungidag.se