Hoppa till huvudinnehåll
 

Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva

En kartläggning om ungas psykiska hälsa

Kartläggning om ungas psykiska hälsa
Utgivningsdatum:
Sidor: 196

Ladda ner för utskrift

En god hälsa, både fysiskt och psykiskt, är en förutsättning för att uppnå det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor. För att kunna skapa bättre förutsättningar för alla unga behöver vi veta hur unga själva resonerar kring psykisk hälsa, vad välmående betyder för dem och vad de behöver i livet för att må bra. På regeringens uppdrag har MUCF tillsammans med Folkhälsomyndigheten därför tagit fram den här kartläggningen om ungas psykiska hälsa och ohälsa.

På regeringen.se kan du ta del av uppdraget i sin helhet

Höga krav på sig själva och från omgivningen

Kartläggningen visar att den främsta orsaken till psykisk ohälsa är både de ungas egna som andras krav och förväntningar när det gäller exempelvis skola, framtid, social status och utseende. Många unga känner sig otillräckliga. Svåra hemförhållanden, mobbning och att vara ofrivilligt ensam och sakna vänner har också negativ påverkan på hur de unga mår. Vi ser att den psykiska hälsan ser olika ut hos olika grupper unga, där unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning skattar sin psykiska hälsa som sämre jämfört med andra unga.

Tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar

De unga beskriver i kartläggningen hur de hanterar sin psykiska hälsa och berättar vad de skulle behöva för att må bättre. De använder olika strategier för att ta hand om sitt eget mående men mycket av det som påverkar unga finns på en strukturell samhällelig nivå. De ungas berättelser synliggör en rad olika behov och utvecklingsområden, exempelvis inom skolan, hälso- och sjukvården samt inom fritiden. Dessa kunskaper är viktiga att ta tillvara, både för offentliga aktörer som civilsamhället, speciellt i verksamheter som riktas direkt till barn och unga och som påverkar barn och ungas förutsättningar för en god psykisk hälsa.

Kartläggningen lyfter de ungas egna erfarenheter genom fokusgrupper, intervjuer och ungas egna berättelser. Bilden kompletteras även med statistik och ett särskilt fokus har lagts på unga hbtq-personer, unga med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och unga med tillhörighet till urfolk eller nationell minoritet.

Läs mer om främjande och förebyggande arbete på Folkhälsomyndighetens sidor Psykisk hälsa och suicidprevention