Fakta om skolval

MUCF har sedan 2002 fått återkommande regeringsuppdrag att genomföra skolval i samband med de allmänna valen. Skolval är riktat till gymnasieelever och elever i grundskolans årskurs 7-9.

I senaste riksdagsskolvalet 2022 deltog 1449 skolor med 500 000 elever med ett valdeltagande på 77,9 procent, i nio av tio kommuner. I EU-skolvalet 2024, deltog 366 skolor med 155 000 elever med ett valdeltagande på 55,3 procent.

Skolval har genom åren genomförts i samarbete med flera olika aktörer, däribland andra myndigheter samt elevorganisationer. Syftet med skolval är att öka elevers möjlighet att delta i samhället och politiska processer, genom att öka de ungas kunskap om demokrati och det demokratiska valförfarandet.

Historik

Skolval har anordnats runt om i Sverige på grund- och gymnasieskolor i snart 60 år. MUCF har haft ansvaret för uppdraget sedan 2002, men har arbetat med
uppdraget sedan 1998. Här följer en kort historisk överblick.

  • Sedan slutet av 1960-talet har skolval anordnats, då med olika arrangörer och på initiativ av enskilda skolor.
  • 1998 samordnades den första nationella sammanställningen genom en kampanj för att främja ungas politiska deltagande. Kampanjen drevs av Riksskatteverket, Skolverket, SVT och Ungdomsstyrelsen (nuvarande MUCF). 1 200 skolor bjöds in och 900 anmälde intresse. Knappt 112 000 elever röstade på 370 gymnasie- och högstadieskolor.
  • 2002 samordnades skolval av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Skolverket, Valmyndigheten och Sveriges elevråd – SVEA. En särskild webbplats,
    Ungdomskanalen, skapades och projektet samarbetade med de politiska ungdomsförbunden och Aftonbladets webbsida Ungt Val. Det fanns möjlighet
    att personrösta, men det visade sig vara svårt att administrera och rekommenderades därför inte till nästkommande skolval. 252 219 elever röstade av totalt
    316 344 på de 894 deltagande skolorna. Valdeltagandet var 79,7 procent.
  • 2006 samordnades skolval av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Valmyndigheten, Myndigheten för Skolutveckling, Sveriges elevråd – Svea och Sveriges
    Ungdomsråd. De två ungdomsorganisationerna genomförde utöver själva valet också en turné riktad till elever engagerade i elevråd och ungdomsråd. 404 917 elever röstade av totalt 528 806 elever på de 1379 deltagande skolorna. Valdeltagandet var 76,6 procent.
  • 2010 samordnades skolvalet av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Valmyndigheten, Skolverket, Sveriges elevråds centralorganisation (SECO) samt Sveriges
    Ungdomsråd. Flera olika aktiviteter anordnades, däribland en workshopturné med namnet Interaktiv demokrati av Sveriges elevråd – SVEA, Rädda Barnens
    ungdomsförbund och Centrum mot rasism. 335 024 elever röstade av totalt 439 674 på 1 383 deltagande skolor. Valdeltagandet var 76,2 procent.
  • 2014 var ett så kallat supervalår, med två val, och därmed även två skolval, ett i samband med riksdagsvalet och ett i samband med Europaparlamentsvalet.
    MUCF samrådde med Skolverket och Valmyndigheten. Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd och Europeiska Ungdomsparlamentet Sverige genomförde det
    operativa, dvs. det praktiska och administrativa, arbetet. Sveriges Elevråd och Sverok beviljades också bidrag att genomföra två rollspel kopplat till båda valen.
    361 024 elever röstade i skolvalet i samband med riksdagsvalet av totalt 465 960 elever på 1629 deltagande skolor. Valdeltagandet var 77,5 procent. 44 776 elever röstade i samband med Europaparlamentsvalet av totalt 97 856 elever på 234 deltagande skolor. Valdeltagandet var 45,8 procent.
  • 2018/19 var första gången myndigheten genomförde två nationellt organiserade skolval under samma läsår. MUCF samrådde med Skolverket och Valmyndigheten. Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung Media Sverige genomförde det operativa arbetet. 391 045 elever röstade av totalt 489 982 på 1528 deltagande skolor. Valdeltagandet var 79,8 procent. I Skolval 2019 till Europaparlamentet röstade 65 552 elever av totalt 139 468 på 315 deltagande skolor. Valdeltagandet var 47,0 procent.
  • 2022 genomförde MUCF skolvalets samtliga delar, däribland även det operativa arbetet. Arbetet bedrevs i nära samarbete med elevorganisationer, Skolverket, Valmyndigheten och en rad andra aktörer. Under Skolval 2022 startades Demokratimentorsnätverket . 390 120 elever röstade av totalt 500 615 på 1449 deltagande skolor i 258 kommuner. Valdeltagandet var 77,9 procent.
  • Vid EU-skolvalet 2024 genomförde MUCF återigen det operativa arbetet och hade fortsatt nära samarbete med elevorganisationer, lärare, Skolverket och Forum för levande historia, bland annat genom Demokratimentorsnätverket. MUCF samarbetade även med Valmyndigheten samt Europaparlamentets kontor i Sverige och flera andra aktörer såsom exempelvis Myndigheten för delaktighet och Myndigheten för tillgängliga medier. 86 091 elever röstade av totalt 155 634 på 366 deltagande skolor i 139 kommuner. Valdeltagandet var 55,3 procent. 

Totalt har skolval under perioden 2002 - 2024 resulterat i 2 330 768 elevröster på de deltagande skolorna. Skolval är därmed en av de största demokratisatsningarna för unga i Sverige. Snittet för valdeltagande i skolvalen till de allmänna valen är 77,9 procent och för valet till Europaparlamentet 49,4 procent.

Tidigare skolval

Nyfiken på hur det gått i skolval tidigare år? Här kan du ta del av resultatet från de senaste skolvalen.

Slutrapportering av skolval 

 

Demokratimentorsnätverket

Tillsammans med lärare och skolledare som demokratimentorer, driver MUCF i samverkan med elevorganisationerna Elevernas riksförbund, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd ett demokratimentorsnätverk.

Syftet med nätverket är att stärka skolans roll i demokratin och skolans demokratiska uppdrag. Vilket i sin tur bidrar till att unga på högstadiet och gymnasiet kan få en ökad demokratisk medvetenhet och kompetens, vilket går i linje med Sveriges ungdomspolitiska mål, Barnkonventionen samt Skollagen.

Läs mer om Demokratimentorsnätverket här. 

Demokrati Val