Krisberedskap och säkerhet för trossamfund

Informationen här bygger på vägledningen "Så här kan ni arbeta med er säkerhet - en vägledning för trossamfund" som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit fram i samarbete med Polisen och Myndigheten för stöd till trossamfund, SST. Representanter från olika trossamfund har också bidragit i arbetet. 

Här kan du ladda ned den fullständiga texten till vägledningen i pdf-format inklusive förklarande bilder. Den finns även att ladda ned på engelska här.

Så här kan ni som trossamfund arbeta med er säkerhet

Planera för hur ni ska göra om något händer

Ta fram en tydlig ansvarsfördelning där det framgår vem som ansvarar för vad. Planera, utvärdera och öva regelbundet och etablera kontakt med andra. Slutligen, kommunicera effektivt med dina medlemmar.

Bestäm vem som ska göra vad

Ta fram en tydlig ansvarsfördelning där det framgår vem som ansvarar för vad. Kom ihåg att ledningen alltid har det yttersta ansvaret för verksamheten, så församlingens säkerhetsarbete måste vara både känt och förankrat hos ledningen.

Börja med att formulera vilka behov ni har och vad ni vill få ut av arbetet. Utgå från de faktiska omständigheterna ”här och nu”.

Planera, utvärdera och öva regelbundet

Ledningen måste säkerställa att församlingen arbetar regelbundet och systematiskt med frågor som gäller trygghet och säkerhet. Det kan innebära att:

• regelbundet inventera vilka risker och sårbarheter ni har i församlingen
• öva på olika situationer som kan inträffa
• regelbundet utvärdera vad som fungerar bra och vad som kan göras bättre

Etablera kontakt med andra

Det är bra att veta vilka ni behöver samverka med för att förbättra säkerheten.

Gå igenom vilka ni kan ha nytta av att samverka med, till exempel, kommun, polis, eller andra församlingar och föreningar. Kontakta dem och diskutera hur ni kan hjälpa varandra i olika situationer och vem som har vilken roll om något händer.

Ta del av varandras kontaktuppgifter till organisationen. 

Kommunicera effektivt

Ledningen bör införa rutiner så att den snabbt kan kommunicera med sina medlemmar. Använd gärna någon chattfunktion för att snabbt nå ut med information till medlemmarna.

Se till att medlemmarna vet vart de ska vända sig i händelse av kris. Ta fram rutiner för hur ni kan kommunicera med media vid större händelser.

Reflektionsfrågor

• Hur ofta pratar ni om säkerhet i er församling? Hur kan ni skapa en rutin för att prata om säkerhet med jämna mellanrum?
• Hur kan ni på bästa sätt fördela ansvaret i säkerhetsarbetet i styrelsen/ledningen?
• Hur ser ansvarsfördelningen i säkerhetsarbetet ut hos er idag?

Bedöm och hantera risker

Det är viktigt att bedöma vilka risker som finns i verksamheten, men syftet med en riskbedömning är inte att identifiera alla risker. Det är omöjligt. Det viktiga är att hitta de risker som måste hanteras eller tas bort.

Det finns flera sätt att göra en riskbedömning och den görs ofta i fyra steg:

• identifiera risken - den här risken finns
• analysera risken – den här konsekvensen kan risken få
• värdera risken – så här stor är sannolikheten att risken inträffar
• åtgärda risken – så här gör ni för att ta bort eller minimera risken

Det kan vara klokt att skilja mellan att bedöma risken för oavsiktliga händelser som olyckor och risken för avsiktliga händelser där en gärningsperson medvetet är ute efter att orsaka skada. Risken för avsiktliga händelser är mycket svårare att bedöma. 

Gör en risk- och sårbarhetsanalys

I vardagen analyserar man alltid olika risker, medvetet eller omedvetet, till exempel när man passerar en trafikerad gata. Detsamma gäller i en verksamhet, men där ska riskerna analyseras utifrån en medveten bedömning. Ni behöver alltså bedöma vilka oönskade risker som kan inträffa, till exempel olyckor eller bränder.

Det är viktigt att i förväg försöka analysera och upptäcka risker och sårbarheter, det vill säga hur mycket människor och verksamhet riskerar att skadas av en händelse. Det brukar kallas att man gör en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). En risk- och sårbarhetsanalys ökar era möjligheter att förebygga oönskade händelser och konsekvenser.

I risk- och sårbarhetsanalysen listar ni de risker och händelser som kan påverka er församlings trygghet och säkerhet. Alla risker som finns kopplade till er organisation, er verksamhet och era byggnader bör finnas med.

Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att identifiera risker för oönskade händelser. Oönskade händelser kan antingen vara oavsiktliga (till exempel olyckor) eller avsiktliga (till exempel terrorism och andra antagonistiska hot).

• Olyckor - Dessa händelser är oavsiktliga. De finns oftast i vardagen och kan till exempel bero på bristande underhåll eller ogenomtänkta lösningar. Det olycksförebyggande arbetet innebär att ni identifierar vilka risker som finns. Några exempel kan vara risk för att halka, att någon glömmer levande ljus eller elfel.
• Antagonistiska hot - Dessa risker är avsiktliga. Det finns en aktör bakom risken som agerar medvetet. Hit räknas till exempel skadegörelse, hatbrott och terrorbrott. 

Analysmetoden för olyckor respektive antagonistiska händelser skiljer sig åt:

• Vid olyckor fokuserar ni mer på sannolikheten för risken.
• Vid antagonistiska hot fokuserar ni mer på konsekvenserna av händelsen.

Bedöm risken för olyckor

Identifiera riskerna

• Samla en grupp och låt alla komma med förslag utan att kritisera. Tänk på att det kan finnas flera möjliga utfall som kan leda till konsekvenser.
• Skriv ner riskerna utan att värdera dem.

Analysera riskerna

Försök besvara följande frågor:

• Vad kan orsaka händelsen?
• Var kan händelsen inträffa?
• När kan händelsen inträffa?
• Vilka konsekvenser kan händelsen få?
• Hur sannolikt det är att händelsen inträffar?

Använd gärna följande skalor för att värdera sannolikhet.

Konsekvens

1. Liten fara: övergående lindriga obehag.
2. Begränsad fara: enstaka skadade, varaktigt obehag.
3. Farlig: enstaka svårt skadade eller döda.
4. Kritisk: flera döda och skadade.

Sannolikhet

1. Mycket osannolik: har aldrig hänt men skulle kunna inträffa.
2. Osannolik: inte sannolik, men har inträffat.
3. Sannolik: kan hända, har hänt.
4. Mycket sannolikt: inträffar med jämna mellanrum, någon gång ibland.

Värdera riskerna

I vägledningen på sidan 16 kan du se exempel på hur en riskmatris kan se ut.

• Eliminera: Ta bort eller förebygg risken så effektivt att den kan sägas vara borta.
• Hantera: Minska sannolikheten eller minimera konsekvenserna risken kan få.
• Bekvaka: Vidta ingen direkt åtgärd för att mina risken men bevaka den.

Glöm inte att en riskmatris är ett verktyg och en vägledning, så låt inte riskmatrisen låsa riskarbetet.

Åtgärda riskerna

Bestäm vilka åtgärder ni ska genomföra. Dessa åtgärder kan innebära ett eller flera av följande alternativ:

• Undvik risken, till exempel genom att avblåsa eller förändra den aktivitet som orsakar risken.
• Ta bort det som orsakar risken.
• Förändra sannolikheten för att risken inträffar.
• Förändra konsekvenserna om risken inträffar.
• Dela risktagandet med någon annan, till exempel genom att teckna en försäkring.
• Acceptera risken, men acceptera ingen risk innan ni övervägt sannolikhet och konsekvenserna.

Tänk också på att vissa risker kan behöva flera olika åtgärder för att vara tillräckligt hanterade.

Bedöm risken för antagonistiska hot

1. Identifiera riskerna

• Identifiera eventuella risker genom ett antal tänkbara scenarier: vad skulle kunna hända?
• Identifiera platser eller företeelser där dessa risker skulle kunna inträffa.

2. Bedöm riskerna

• Bedöm sårbarheten för respektive scenario.
• Bedöm konsekvenserna för respektive scenario.

3. Hantera risker

• Prioritera bland riskerna utifrån sårbarhet och konsekvenser.
• Fokusera först på risker där konsekvenserna blir omfattande. Välj sedan scenarion med färre konsekvenser men med hög sårbarhet.
• Välj ut ett antal åtgärder som minskar konsekvenserna och sårbarheten av en attack.

Så här ser en sårbarhetsskala ut:

1. Låg sårbarhet - Flera lager av skyddsåtgärder finns. Svårt för någon att lyckas med en attack.
2. Medium sårbarhet - Skyddsåtgärder finns men minst en svaghet kan utnyttjas för en attack.
3. Hög sårbarhet - Vissa skyddsåtgärder finns men åtskilliga svagheter kan utnyttjas för en attack.
4. Kritisk sårbarhet - Skyddsåtgärder saknas.

Konsekvensskala:

1. Mycket begränsade konsekvenser
2. Begränsade konsekvenser
3. Allvarliga konsekvenser
4. Mycket allvarliga konsekvenser

I vägledningen på sidan 18 kan du se exempel på en sårbarhetsskala.

Brand

En brand kan uppstå på grund av olyckor, tekniska fel, slarv eller att någon medvetet startar en brand. Men oavsett orsak behöver branden material som brinner för att hållas vid liv. Därför är god ordning i och utanför lokalen bland det viktigaste för er att tänka på.

Nedan följer några punkter ni bör tänka på för att förebygga bränder:

• Håll god ordning i och utanför lokalen.
• Förvara inte lättantändligt material som soppåsar och kartonger på platser där någon utomstående kan anlägga en brand.
• Håll utrymningsvägar och nödutgångar fria från hinder.
• Se till att nödutgångarna går att öppna.
• Håll regelbundna utbildningar och övningar i brandskydd för personal och volontärer.
• Kontrollera regelbundet att lokalens brandlarm och övriga brandskydd är i gott skick.
• Förvara brandsläckarutrustning på avsedda och väl utmärkta platser.

Det är viktigt att aldrig ta in fler besökare än lokalen är anpassad och godkänd för. Hur många som får vistas i en lokal beror bland annat på vilken typ av verksamhet som pågår, hur många utrymningsvägar det finns och hur breda dessa är. 

Utse en brandskyddsansvarig

Brandskydd är allas ansvar men det är bra att utse en person som är särskilt ansvarig för att kontrollera brandskyddet regelbundet. Följande är exempel på en checklista som den ansvariga kan ha som stöd: 

Kontrollera varje dag att:

• alla utrymningsvägar är rätt utmärkta
• inga hinder eller föremål blockerar utrymningsvägarna
• inga hinder eller föremål blockerar nödutgångarna
• nödutgångarna går att öppna
• släckutrustningen fungerar
• inga brännbara föremål ligger i eller intill lokalen

Kontrollera varje månad att:

• brandlarmet fungerar
• brandsläckare och annan släckutrustning fungerar

Reglera ansvaret i ett avtal

Den som äger eller har rätt att använda en byggnad eller andra anläggningar är ansvarig för brandskyddet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Där framgår det dock inte hur ansvaret ska fördelas mellan den som äger lokalen och den som använder den.

Oftast ansvarar den som äger byggnaden för att bygganden är säker ur brandskyddssynpunkt medan den som använder lokalen ansvarar för att verksamheten sker på ett säkert sätt. Det är dock bra att reglera vem som bär ansvaret i ett avtal.

Arbeta systematiskt med brandskyddet

I ett bra brandskydd ingår ett systematiskt brandskyddsarbete. Det innebär att ni arbetar systematiskt och ser till att det finns utrustning på plats för att släcka bränder. Ni ska också göra det som behövs både för att förebygga bränder och hindra eller begränsa skadorna till följd av en brand. Det kan därför vara bra att ha en brandskyddspolicy i församlingen, där det framgår vem som har ansvar för vad.

Ett systematiskt brandskyddsarbete kan innebära att ni gör följande:

• Utforma en brandpolicy för er församling.
• Tydliggör vem som ansvarar för vilken del av brandskyddet. Gör en gränsdragningslista eller ta fram ett avtal mellan ägaren av byggnaden och den som hyr eller nyttjar lokalerna.
• Gör en riskanalys: Vilka risker finns? Vad gör ni om det börjar brinna? Hur gör ni om ni behöver utrymma lokalen?
• Kontrollera att ni har den utrustning som krävs för att upptäcka och släcka en brand, exempelvis brandvarnare och brandsläckare.
• Kontrollera utrustningen regelbundet vid en så kallad brandskyddsrond.
• Se till att den eller de brandskyddsansvariga får den utbildningen de behöver för uppdraget.
• Kontrollera att församlingens medlemmar känner till rutinerna vid brand och utrymning.
• Öva regelbundet på brandskydd och utrymning.
• Dokumentera det systematiska brandskyddsarbetet.
• Följ upp hela det systematiska brandskyddsarbetet regelbundet

Hur du undviker risker för anlagd brand

Att tänka på utomhus:

• Papperskorgar kan utgöra en brandfara om de lämnas överfulla och om de är placerade under skärmtak eller monterade på vägg. Välj gärna ett obrännbart material.
• Undvik at ha löst brännbart material på innergårdar eller i vrår som kan bli bränsle för en anlagd brand.
• Utrymningsvägar som nödutgångar och trappor utomhus ska hållas fria från hinder, snöröjas och halkbekämpas. Dörrar ska vara lätta att öppna från insidan.
• Fönster på bottenvåning bör ha okrossbart glas och ska vara stängda för att förhindra att saker kastas in.
• Förråd eller tillfälliga förvaringsutrymmen ska inte placeras för nära huvudbyggnaden.
• Buskar och växtlighet nära byggnaden bör hållas låga för att förbättra synligheten, vilket kan minska risken för anlagd brand.
• Brevinkast kan vara en risk för anlagd brand.
• Utvändig belysning runt byggnaden är viktig för trygghet och synlighet.

Att tänka på inomhus:

• Trasiga kontakter, klämda sladdar, förlängningssladdar eller överbelastade grenuttag kan orsaka brand.
• Brandredskap ska vara anpassade för verksamheten och vara synligt placerade och markerade.
• Utrymningsskyltar ska vara synliga och hela.
• Elektriska skyltar ska lysa.
• Utrymningsplaner ska vara tydligt placerade vid entréer.
• Blinkande lysrör och oskyddade varma glödlampor kan vara en brandfara.
• Täck inte över element eller värmefläktar och förvara inget ovanpå torkskåp.
• Håll rent och fritt från brännbart material i närhet till spis.
• Utrymningsvägar ska vara fria från brännbart material och får inte vara blockerade.
• Så kallade brandceller har brandklassade väggar och dörrar. Hur de är indelade kan man läsa i ritningen för byggnaden.
• Dörrar mellan brandceller ska vara stängda eller uppställda med en magnethållare som släpper vid ett automatiskt brandlarm och får inte blockeras eller ställas upp på andra sätt.
• Mycket emballage och skräp i förråd och soprum inomhus är en onödig brandrisk. Håll dessa så fria som möjligt från brännbart material.

Reflektionsfrågor

• Vet du var den närmsta brandsläckare finns?
• När bytte du senast batterierna i din brandvarnare?

Misstänkta beteenden och fordon

En attack sker ofta fort och våldsamt. Den föregås dessutom ofta av en lång förberedelsefas där gärningspersonen iakttar sitt tilltänkta objekt för att skaffa sig en uppfattning om objektets säkerhet och leta efter sårbarheter. 

Men en attack kan också ske i stundens ingivelse om en gärningsperson bedömer situationen som gynnsam och tror sig kunna lyckas med sin attack.

Var alltid lite extra observant om ni ser någon som beter sig misstänkt eller som kanske stämmer överens med signalement från tidigare händelser. Var också observant på annat som avviker från det normala, till exempel fordon.

Ett misstänkt beteende kan vara när en person:

• tar bilder på omgivningen och miljön – kanske selfies eller bilder på föremål
• vistas i utrymmen som inte är öppna för allmänheten eller där tillträdet är begränsat
• visar intresse för in- och utgångar, övervakningskameror, säkerhetsanordningar eller personal
• ställer ovanliga eller omotiverade frågor
• försöker få kontakt med och skapa en relation till personalen
• försöker dölja ansiktet eller förändra utseendet
• framstår som obekväm eller nervös
• saknar anledning till att vara på platsen
• uppehåller sig onormalt länge i området
• undviker ögonkontakt eller söker sig bort när ni söker kontakt
• överensstämmer med signalement från tidigare händelser

Var observant på misstänkta fordon

Ett fordon kan vara misstänkt när det:

• står uppställt i närheten av ett tänkbart mål
• avviker genom att vara felparkerat, övergivet eller ha varningsblinkers eller lyktor tända
• har udda last, till exempel gasflaskor, sladdar eller modifierade elektriska apparater
• har olika registreringsnummer fram och bak eller har ett parkeringstillstånd i vindrutan där registreringsnumret inte överensstämmer med fordonets registreringsnummer
• har registreringsskyltar som nyligen monterats, är otydliga eller dolda
• har ett modifierat utseende till exempel ojämn lackering
• avger en frän eller avvikande doft som kan tyda på sprängmedel
• är tungt lastad och insynsskyddad
• har synlig rök inne i fordonet.

Gör så här om du ser något misstänkt beteende

Kontrollera först att situationen är säker. Hälsa om möjligt på personen, fråga vänligt om du kan hjälpa till med något, och bilda dig en uppfattning om personen.

Samla så mycket information du kan:

• Fotografera eller anteckna signalement på personen – kön, längd, ålder, kroppsbyggnad, kläder, symboler och andra utmärkande drag
• Skriv upp när och var du såg personen.
• Beskriv eventuellt fordon – registreringsnummer, märke, modell och färg.
• Kontakta polisen:
  • 112 vid pågående brott och akut fara
  • vid andra brott och tips ska du i första hand använda polisen e-tjänster
  • om det inte går ringer du 114 14 om du upplever att personen beter sig misstänkt.

Väpnad attack

En väpnad attack kan ske på flera olika sätt, till exempel med hugg- och stickvapen eller olika typer av skjutvapen. Ofta kännetecknas en väpnad attack av ett snabbt händelseförlopp, vilket leder till att det är svårt att skapa ett utrymme för att agera.

Attacken kan vara resultatet av stundens ingivelse eller ha föregåtts av månader av planering. Det finns därför ingen enskild säkerhetslösning som skyddar er helt, men ni kan minska risken och mildra eventuella konsekvenser genom en rad samverkande åtgärder.

Öka förmågan att upptäcka i förväg

En av de största utmaningarna vid en väpnad attack är det hastiga händelseförloppet och möjlighet att hinna reagera på ett eventuellt hot. Därför är förmågan att upptäcka en nära förestående attack en av de enskilt viktigaste säkerhetsåtgärderna.

Så här kan ni förbättra möjligheterna att upptäcka en attack:

• Ha värdar som hälsar besökare välkomna och observerar entréområdet.
• Se till att personal och medlemmar är vaksamma på avvikande och misstänkt beteende.
• Ha bemannad kameraövervakning.
• Installera ett larmsystem.

Skapa goda möjligheter att agera och varna

Om en entrévärd eller någon upptäcker ett nära förestående hot måste hen ha förutsättningar att reagera på hotet, till exempel genom olika typer larmsystem. Organisationen måste också vara förberedd på vad man ska göra vid olika typer av larm.

Signalen från ett larm som används vid en väpnad attack får aldrig blandas ihop med utrymningslarm för brand, eftersom det kan få en direkt motsatt effekt till det ni vill uppnå genom att människor utrymmer i farans riktning eller att dörrar som tidigare varit låsta öppnas. 

Kontrollera om er församling har metoder för och möjlighet att:

• varna andra i händelse av en attack
• stänga ute hot genom att snabbt kunna stänga och låsa dörrar
• täcka för glaspartier för att snabbt förhindra insyn
• söka skydd i säkrare rum i lokalen, tillräckligt stora för samtliga besökare.

Inventera lämpliga fysiska skyddsåtgärder

Alla lokaler har sina egna förutsättningar. Ibland kan det vara effektivt att låsa och barrikadera dörren för att hindra en gärningsperson från att ta sig in i byggnaden. Men samma åtgärd kan vara helt verkningslös om det finns andra vägar in som är lättare att forcera. Därför är det viktigt att inventera vad som passar för just er lokal.

Nedan följer några exempel på fysiska skyddsåtgärder som ni kan fundera på om ni vill använda:

• säkerhetsdörrar
• säkerhetsglas eller plastfilm som hindrar glas från att splittras
• säkra rum där besökarna kan söka skydd
• se till så att det är möjligt att utrymma i motsatt riktning från hotet
• se till så att nödutgångar och obevakade ingångar hålls låsta från utsidan.

Ett säkert rum kan vara ett vanligt rum som har dörrar med ett lås som kan låsas manuellt, som saknar insyn och som helst ger möjlighet att fly åt ett annat håll. 

Agera snabbt

Vid en väpnad attack måste ni agera snabbt för att sätta människor i säkerhet. Enkelt beskrivet finns tre alternativ:

• utestängning - stäng ute hotet om möjligt
• utrymning - utrym lokalen snabbt i en säker riktning
• inrymning - sök skydd till en säkrare plats eller ett säkert rum.

När det är akut läge finns inte tid att fundera för mycket på om ett visst beslut är rätt eller fel. Det viktiga är att ni agerar snabbt baserat på den information ni har vid tillfället.

I vägledningen på sidan 31 och 32 finns bildexempel på säkert rum och hur lång tid det tar att ta sig till mötesrum vid sektionering av byggnad med och utan genomförda åtgärder.

Fordonsattack

Ett fordon kan användas på flera olika sätt för att genomföra en attack. Det kan användas för att köra på personer på väg till eller från en lokal eller för att ramma och skada en byggnad och personerna som befinner sig där. En fordonsattack kan också ske i kombination med andra attackmetoder, till exempel en väpnad attack eller för att transportera explosiva ämnen närmare ett skyddsvärt objekt.

Det bästa skyddet mot en fordonsattack är att hindra att fordonet kan ta sig fram till det objekt som är tänkt att attackeras. Samtidigt kan ni inte blockera alla vägar eftersom lokalen ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Dessutom måste räddningstjänst, ambulans och varuleveranser kunna komma fram till byggnaden.

Diskutera lösningar och hinder

Ofta är det kommunen som ansvarar för trafik och trafiklösningar. Därför är det viktigt att ni tar kontakt med kommunen och diskuterar lösningar som passar för just er lokal.

Följande är exempel på åtgärder respektive fasta eller tillfälliga hinder:

• trafikreglerande åtgärder som sänker hastigheten
• fasta hinder, till exempel en mur eller en parkbänk som stoppar fordon från att köra in i det skyddsvärda objektet
• tillfälliga hinder, till exempel ett utplacerat fordon som försvårar möjligheten att köra rakt in i en byggnad.

Kontrollera också om det finns:

• naturliga skydd, till exempel träd, nivåskillnader eller vattendrag som skyddar sårbara platser intill lokalen
• möjlighet att upprätta ett tillfälligt skydd som till exempel ett fordon som hindrar oönskad trafik från att ta sig fram till lokalen.

Gör en snabb bedömning av läget

Vid en fordonsattack måste ni snabbt bedöma om det är klokast att utrymma och fly från platsen eller om ni ska inrymma, låsa alla dörrar och söka skydd.

Tänk på att en fordonsattack kan vara kombinerad med någon ytterligare attackmetod. Det kan till exempel vara att fordonet innehåller farliga eller giftiga ämnen, sprängämnen eller att gärningspersonen fortsätter sin attack genom att använda vapen för att angripa personer i sin närhet.

Bedöm vilka förutsättningar som råder på den aktuella platsen:

• Finns det möjlighet att låsa lokalen i den farliga riktningen och fly åt ett annat håll?
• Vilken förmåga har lokalen att stå emot en väpnad attack?
• Finns det säkerhetsdörrar och säkerhetsglas?
• Vilket skydd ger byggnaden vid en explosion?
• Hur lång tid kommer det ta innan en polisinsats kan påbörjas?

Sprängattentat

Sprängladdningar kan användas på flera olika sätt vid en attack. De kan placeras i närheten eller i det skyddsvärda objektet och utlösas med hjälp av timer eller fjärrutlösare, skickas via post eller bäras fram av en självmordsbombare. Metoderna för att skydda sig är dock desamma och den enskilt viktigaste är att förhindra att sprängladdningen kommer i närheten av, eller in i byggnaden.

Sprängladdningens vikt, storlek, och placering är avgörande för hur stor skada den gör. En sprängladdning orsakar skada på grund av:

• den tryckvåg som bildas i samband med explosionen
• det splitter som antingen kan vara paketerat i sprängladdningen eller bildas av material som finns i anslutning till explosionen.

Tänk på att stora glaspartier snabbt kan förvandlas till tusentals dödliga småbitar som bildar splitter. Även trä och metall kan bilda splitter som sprids som projektiler vid en explosion.

Håll god ordning i och runt fastigheten

Det är viktigt att hålla god ordning i och runt fastigheten för att ni lättare ska kunna upptäcka och hantera sådant som avviker från det normala. Se till att inte förvara skräp eller andra skrymmande föremål i vägen för utrymningsvägar eller så att de blockerar nödutgångar.

Tänk också på följande:

• Undvik avfallskorgar vid eller i närheten av känsliga platser till exempel glaspartier eller bärande konstruktioner.
• Använd genomskinliga plastpåsar i avfallskorgarna så att ni lättare kan se innehållet.
• Håll allmänna, gemensamma och yttre områden som entréer, toaletter, korridorer och öppna ytor rena, prydliga och väl upplysta.
• Lås kontor, rum, utrymmen och förvaringsskåp som inte används.
• Se till att utrustning och material förvaras på avsedd plats och ställs tillbaka efter användning.
• Beskär träd och växter, särskilt vid entréer, så att det blir lätt att överblicka närmiljön och för att försvåra möjligheten att placera ut misstänkta föremål.
• Laga omedelbart trasiga fönster eller utrustning.
• Håll lokalen och dess omgivning i gott skick.

Sök igenom byggnaden regelbundet

Att söka igenom byggnader och områden är en viktig del i det förebyggande säkerhetsarbetet mot olyckor, brottslighet och terrorism. Syftet är att hitta misstänka föremål eller annat som kan innebära fara. Vid en genomsökning kan ni också upptäcka trasig säkerhetsutrustning, brandlarm som inte fungerar och liknande.

Sök igenom byggnaden översiktligt som en del av en daglig säkerhetsrutin och mer grundligt vid behov. För att genomsökningen ska vara effektiv är det viktigt att den är strukturerad. Hur ofta och hur noga ni bör söka igenom byggnaden beror på verksamheten och bör stå i proportion till de risker och hot som finns.

Ha rutiner för säkerhetskontroll

Vid låg hotnivå kan en enkel säkerhetskontroll vara att en värd tar emot besökarna vid entrén. Värden kan också hålla uppsikt över området utanför byggnaden och reagera om något verkar avvikande, till exempel om en bil är konstigt parkerad.

Vid en förhöjd hotbild kan en säkerhetsrutin vara att ni skyltar tydligt med att väskor större än en viss storlek (till exempel en handväska) är förbjudna i lokalen. Då kan värden be att få titta i väskan om en besökare har med sig en större väska. Vill inte besökaren visa innehållet i sin väska kan hen nekas tillträde till lokalen. 

Värden kan också identifiera om det är besökare av det slag som brukar besöka lokalen eller om det är personer som inte passar in bland de vanliga besökarna. Värden kan då hälsa personen välkommen och fråga om den behöver hjälp med något, och på så vis inleda en konversation i syfte att skapa en uppfattning om personen.

Håll uppsikt efter misstänkta föremål

Ett misstänkt föremål är ett föremål som avviker från det normala. För att underlätta identifiering av misstänkta föremål kan ni utgå från följande frågor:

• Är föremålet gömt eller har någon försökt dölja föremålet? Är det ett kvarglömt föremål är det mindre sannolikt att det upplevs som gömt.
• Är det någon person nära föremålet som vill kännas vid det? Ställ frågor om det är någon som vet något om vem som kan äga föremålet.
• Är det uppenbart att föremålet är misstänkt? Finns det ledningar, kretskort eller batterier? Innehåller det vätskor eller sprängämnesliknande ämnen? Ryker eller luktar föremålet?
• Är det ett föremål som normalt finns på platsen? En resväska är vanlig på en tågstation men avviker vid ett utomhusevenemang.

Snabbt agerande med hjälp av minnesramsan BUSA

Det är viktigt att agera snabbt. Bedömer ni ett föremål som misstänkt kan ni använda minnesramsan BUSA:

• Bekräfta! Identifiera och bekräfta att föremålet är misstänkt. Rör inte föremålet och använd inte radio eller mobiltelefon inom 15 meter från objektet.
• Utrym! Utrym platsen med en radie på minst 100 meter om det rör sig om ett mindre föremål, till exempel en ryggsäck. Uppmana människor att söka skydd bakom något robust och att undvika platser med fönster, glaspartier och material som kan bilda splitter.
• Säkra platsen! Kontrollera att inte ytterligare människor kommer in i riskområdet. Spärra av platsen om det går.
• Anmäl och larma! Anmäl till ansvariga och larma polisen.

Det bästa är om flera medarbetare kan hjälpas åt att genomföra åtgärderna samtidigt. 

Hot

Ett hot kan lämnas på̊ många olika sätt och via olika kommunikationskanaler. De allra flesta hot är avsedda att skrämma och skapa obehag eller att den som tar emot hotet ska avstå eller tvingas genomföra vissa åtgärder.

Men även om de allra flesta hot är falska finns en risk att ett hot är äkta och oavsett om hotet är falskt eller äkta är det en indikation på att ni bör förstärka säkerheten.

Bedöm hotets trovärdighet

Det första ni ska göra är att bedöma om hotet är trovärdigt eller inte. Fundera på om det kan vara kopplat till händelser inom församlingen eller andra händelser i världen som har koppling till ert trossamfund. Inventera eventuella motståndare som kan finnas i det lokala samhället. 

Besvara följande frågor för att bedöma risken för att hotet är äkta:

• Ingår hotet i en serie av tidigare hot? Vad har i så fall hänt vid tidigare hot?
• Går det att slå fast var en påstådd bomb finns?
• Finns det något misstänkt föremål?
• Skulle en eventuell utrymning leda till att personer oavsiktligt förs närmare faran?

Hantera hotet

Ett hot bör hanteras på olika sätt beroende på hur ni tar emot det.

Gör så här om ett hot lämnas via ett pappersbrev: 

• Lämna brevet orört.
• Bedöm trovärdigheten i hotet.
• Kontakta polisen och följ deras instruktioner.
• Om det är nödvändigt - vidta omedelbara åtgärder.

Gör så här om hotet lämnas via telefon:

• Behåll lugnet och lyssna noga.
• Spela om möjligt in eller anteckna vad som sägs och andra fakta, exempelvis uppringarens röst, tonläge, dialekt och bakgrundsljud.
• Bedöm trovärdigheten i hotet.
• Kontakta polisen och följ deras instruktioner.
• Om det är nödvändigt, vidta omedelbara åtgärder.

Gör så här om hotet lämnas via elektroniskt media: 

• Undvik att svara, vidarebefordra eller radera meddelandet.
• Bedöm trovärdigheten i hotet.
• Kontakta polisen och följ deras instruktioner.
• Om det är nödvändigt, vidta omedelbara åtgärder.

Misstänkt försändelse

En attack kan genomföras genom brev eller paket som innehåller sprängladdningar eller farliga ämnen, till exempel kemikalier eller biologiska smittoämnen. 

På senare tid har ett stort antal så kallade pulverbrev skickats i Sverige, främst till olika organisationer och myndigheter. Ursprunget till pulverbreven är de brev med mjältbrandsbakterier (antrax) som skickades till olika myndigheter i USA efter terrorattacken 2001. Antrax är en bakterie som är mycket smittsam och dödlig. Bakterien finns fritt i naturen, bland annat i äldre djurgravar. Men det är svårt och mycket ovanligt att få fram antraxpulver. De flesta pulverbrev som skickas är falska.

Öka skyddet mot misstänkta försändelser

Det finns ett antal åtgärder ni kan vidta för att öka skyddet mot misstänkta försändelser:

• Hantera alla brev och postförsändelser på samma ställe, helst i ett rum som ligger avsides från ordinarie verksamhet.
• Granska alla brev och paket innan de öppnas.
• Kontrollera om det går att stänga av ventilationen till postrummet för att undvika att eventuellt pulverinnehåll sprids i hela lokalen.

Kännetecken på en misstänkt försändelse

Är försändelsen förväntad? Har ni eller någon annan beställt något?

• Avviker det från normala?
• Har det ovanligt många frimärken?
• Är det ett oväntat ursprung på poststämpeln?
• Har det avvikande form eller vikt?
• Har det mycket tejp eller konstigt emballage?
• Är det helt igenklistrat (om kuvert)?
• Har det missfärgningar, kristallisering eller oljiga fläckar?
• Luktar det?
• Läcker det av något ämne, fast, flytande eller gas?
• Har det synlig aluminiumfolie eller kablage?

Åtgärder vid misstänkt farlig försändelse:

• Larma 112.
• Undvik att röra vid brevet/paketet och låt det ligga på en plan yta.
• Följ instruktioner från polis och räddningstjänst.
• Stäng fönster och dörrar, men lås inte dörren (skapar problem för polis och räddningstjänst).
• Om möjligt stäng av ventilationen.
• Utrym rummet och intilliggande rum.
• Hindra andra från att gå in.
• Använd inte mobiltelefon i närheten av brevet om du misstänker att det innehåller en sprängladdning.

Om du har blivit kontaminerad ska du sanera dig omgående.

• Ta av dig de kläder som kommit i kontakt med pulvret/ämnet. OBS! dra inte kläder över huvudet.
• Tvätta händer, armar och ansikte med tvål och vatten så fort som möjligt.
• Undvik närhet till andra människor.

Första hjälpen

I församlingen bör det finnas grundläggande kunskap om de viktigaste åtgärderna för att rädda liv. Det gäller självklart vid attacker av olika slag, men även i vardagen kan någon råka ut för en olycka eller i värsta fall ett hjärtstopp.

Investera gärna i en hjärtstartare som finns lätt tillgänglig och se till att personalen får utbildning i hur den används.

Se till att det finns en första förbandslåda tillgänglig som innehåller stora kompresser, sax och eventuellt avsnörande förband som snabbt kan appliceras för att stoppa en kraftig blödning (så kallade tourniquer).

Så här utför du hjärt- och lungräddning (HLR):

1. Medvetslös? - Kontrollera om personen är vid medvetande.
2. Andas? - Kontrollera om personen andas. Om personen inte andas eller andas onormalt larma 112 och starta HLR.
3. Vid normal andning - Lägg personen i stabilt sidoläge och larma 112.
4. Om andning saknas  eller är onormal starta HLR - HLR utan hjärtstartare. 30 kompressioner, två inblåsningar. Repetera.
5. HLR med hjärtstartare - Starta hjärtstartaren, följ råden, fortsätt HLR, 30 kompressioner och två inblåsningar. Repetera.
6. Fortsätt HLR - Fortsätt HLR tills ambulanspersonal tar över eller tills personen andas normalt. Byt av den som gör HLR efter två minuter, minimera avbrott. Behåll kontakten med larmcentralen, använd telefonens högtalarfunktion.

Så stoppar du en kraftig blödning:

1. Håll tryck med händerna.
2. Applicera förband och håll tryck.
3. Applicera tourniquet. Vira, snurra, säkra och registrera tiden då tourniqueten sattes på.

Illustrationer av hur det går till att utföra HLR och hur man stoppar en kraftig blödning hittar du i vägledningen på sidorna 54-56.

Checklista vid nödsituationer

Checklista över vad du gör vid brand, väpnad attack, misstänkt föremål och vid sjukdom eller skada. 

Så här gör du.

Vid brand:

• Rädda dem som befinner sig i livsfara.
• Utrym så fort du kan.
• Varna andra så att de kan sätta sig i säkerhet.
• Larma 112.
• Släck branden om det är möjligt.

Vid väpnad attack:

• Stäng ute hotet, om möjligt. Annars, fly från platsen.
• Varna och uppmana andra att fly men dröj inte i onödan.
• Sök skydd om du inte kan fly. Lås dörrar, barrikadera dörrar och fönster. Sätt din mobiltelefon på ljudlöst.
• Larma 112.
• Invänta instruktioner från polisen.

Vid misstänkt föremål:

• Bekräfta att föremålet är misstänkt.
• Utrym området med minst 100 meter runt det misstänkta föremålet.
• Säkra platsen och hindra andra från att komma in på riskområdet.
• Anmäl och larma 112.
• Använd inte telefon eller radiosändare inom 15 meter från det misstänkta föremålet.

Vid skada eller sjukdom:

• Påbörja första hjälpen.
• Larma 112.
• Påbörja hjärt- och lungräddning om andning och puls saknas.
• Håll tryck på skadan vid kraftig blödning.
• Upprätthåll fria luftvägar vid plötslig medvetslöshet med andning och puls.