Civilsamhällets organisationsformer

"Det civila samhället... en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen." (ur propositionen En politik för det civila samhället)

De vanligaste organisationsformerna inom civilsamhället är ideella föreningar, trossamfund, stiftelser, ekonomiska föreningar, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB), samfälligheter och samfällighetsföreningar samt studieförbund och folkhögskolor. Dessutom finns det icke formaliserade civilsamhället i form av nätverk, upprop med mera.

Förenings- och mötesfrihet 

Förenings- och mötesfriheten är grundläggande rättigheter som skyddas av Sveriges grundlagar och av internationella konventioner som FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Föreningsfriheten innebär rätt att bilda och delta i organisationer och mötesfriheten rätten att ordna och delta i sammankomster. Det kan till exempel vara att arrangera möten för att sprida information, uttrycka åsikter eller genomföra kulturella och konstnärliga aktiviteter. 

Skyddet för dessa fri- och rättigheter har historiskt haft stor betydelse för demokratins utveckling och den fria åsiktsbildningen i samhället. 

Ideella föreningar 

Ideella föreningar är den vanligaste organisationsformen inom civilsamhället. I Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) fanns det cirka 163 900 ideella föreningar i det civila samhället i Sverige 2023 och de utgjorde cirka 63 % av alla civilsamhällets organisationer det året. Statistiken avser referensåret 2023 och publicerades våren/sommaren 2025.

Ideella föreningar bildas av personer som har gått samman för ett gemensamt intresse och ett ideellt ändamål, det vill säga utan syfte att ge ekonomisk vinst till medlemmarna.

Det finns ingen särskild lag som reglerar ideella föreningar i Sverige. I stället styrs de av praxis, allmänna rättsprinciper och sina egna stadgar. Föreningen bygger på medlemskap och demokratiskt beslutsfattande, där medlemmarna genom årsmötet är organisationens högsta beslutande organ.

Det finns inget krav på att ideella föreningar ska registreras, vilket innebär att det inte finns något komplett register över alla ideella föreningar. Om föreningen behöver ett organisationsnummer ansöker den om detta hos Skatteverket. Organisationsnumret visar att föreningen är en juridisk person och gör det möjligt att till exempel ingå avtal, öppna bankkonto och söka bidrag.

Ideella föreningar måste följa de lagar som gäller för den verksamhet de bedriver. Det kan till exempel handla om bokföringslagen vid ekonomisk verksamhet, civilrättsliga regler vid försäljning av varor och tjänster samt arbetsrättslig lagstiftning om föreningen har anställda. 

Trossamfund 

Trossamfund är organisationer som bedriver religiös verksamhet. Många trossamfund är juridiska personer, till exempel i form av ideella föreningar, men kan också ansöka om att bli registrerade hos Kammarkollegiet.

För att bli ett registrerat trossamfund behöver samfundet ha stadgar som beskriver ändamålet med verksamheten och hur beslut fattas, samt ha en styrelse eller ett annat ledningsorgan. Trossamfundet behöver också kunna visa att stadgarna har beslutats på rätt sätt.

När ett trossamfund registreras hos Kammarkollegiet får det ett skyddat namn och ett eget organisationsnummer som registrerat trossamfund. Registreringen gör det tydligt att samfundet omfattas av regelverket för trossamfund. Att vara registrerat trossamfund kan också ha betydelse i relation till staten. För vissa statsbidrag och andra statliga stöd riktade till trossamfund är registrering en förutsättning eller en del av bedömningen. Registrerade trossamfund kan också ansöka om statlig hjälp för att ta in medlemsavgifter via skattesedeln, men det är ett separat stöd som prövas enligt särskilda regler.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser kan inte registreras som trossamfund.

Stiftelser 

En stiftelse bildas när någon avsätter egendom (ofta i form av pengar) för att främja ett bestämt ändamål och är registrerad som stiftelse hos länsstyrelsen.

Till skillnad från ideella föreningar har stiftelser inga medlemmar. I stället styrs verksamheten av ett stiftelseförordnande som anger hur stiftelsens tillgångar ska användas och hur ändamålet ska tillgodoses.

Stiftelsen är en juridisk person och förvaltas av en styrelse eller förvaltare. Den ska registreras hos Länsstyrelsen, som också har tillsynsansvar och ser till att stiftelser bildas, drivs och avvecklas enligt speciella regler. När en stiftelse registreras får den ett organisationsnummer via Skatteverket.

Ekonomiska föreningar 

Ekonomiska föreningar regleras av lagen om ekonomiska föreningar. De bildas för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom gemensam ekonomisk verksamhet, till exempel som konsumenter, producenter eller genom egen arbetsinsats.

En ekonomisk förening har en demokratisk struktur där varje medlem har en röst. För att bilda en ekonomisk förening krävs minst tre medlemmar, en styrelse och registrering hos Bolagsverket.

Medlemmarna betalar en insats men är inte personligt ansvariga för föreningens skulder utöver denna insats.

Ekonomiska föreningar förekommer inom många olika områden, från jord- och skogsbruk till handel, omsorg och kooperativ verksamhet. 

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning 

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB) är en bolagsform som kan användas för verksamheter med samhällsnyttigt eller idéburet syfte. Bolaget drivs inte för att ge vinst till aktieägarna, utan särskilda regler säkerställer att vinsten i huvudsak stannar kvar i verksamheten.

Denna bolagsform används ibland inom civilsamhället särskilt när verksamheten är omfattande men har ett tydligt allmännyttigt syfte. 

Samfälligheter och samfällighetsföreningar 

En samfällighet är en egendom som ägs gemensamt av flera fastigheter. Det kan till exempel vara mark, vägar eller anläggningar. För att förvalta en samfällighet kan en samfällighetsförening bildas.

Samfällighetsföreningar är juridiska personer som bildas enligt lagen om förvaltning av samfälligheter och ska registreras hos Lantmäteriet. De ansvarar ofta för gemensamma funktioner som enskilda vägar, lekplatser, grönytor eller bredbandsanläggningar. 

Studieförbund och folkhögskolor (folkbildningen)

Folkbildning är en svensk utbildningstradition och en form av icke-formellt lärande som bygger på frivillighet, delaktighet och samtal. Den sker utanför det traditionella skolsystemet och syftar till att främja personlig utveckling, demokrati och social sammanhållning.

Studieförbunden och deras lokala medlemsföreningar bedriver i första hand ideell verksamhet. Verksamheten kan till exempel bestå av studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildande verksamhet som bygger på deltagarnas frivillighet och aktiva medverkan. 

Folkhögskolor bedriver utbildning i form av allmänna och särskilda kurser. Utbildningen syftar till att stärka deltagarnas möjligheter till vidare studier, arbete och delaktighet i samhället. Folkhögskolor drivs ofta som ideella föreningar eller stiftelser.

Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund för att stärka demokratin och samhällsengagemanget i Sverige. Detta under förutsättning att de uppfyller syftet och kraven för statsbidrag.

Nätverk, upprop och informellt engagemang

Utöver de formaliserade organisationsformerna finns det också ett informellt civilsamhälle. Det består av nätverk, initiativ, upprop och tillfälliga sammanslutningar där människor går samman kring en fråga eller ett engagemang, ofta utan att bilda en organisation.

Det informella civilsamhället saknar vanligtvis stadgar, styrelse och juridisk form. Engagemanget kan vara kortvarigt eller förändras över tid och organiseras ofta genom sociala medier, digitala plattformar eller informella möten. Exempel på detta kan vara namninsamlingar, lokala protester, gräsrotsinitiativ eller nätverk som bildas för att uppmärksamma en samhällsfråga.

Även om dessa initiativ inte är juridiska personer och inte kan ta emot statsbidrag eller ingå avtal på samma sätt som organisationer, spelar de en viktig roll i demokratin. De ger människor möjlighet att snabbt engagera sig, göra sina röster hörda och påverka samhällsdebatten. Offentliga aktörer kan samverka med det informella civilsamhället genom till exempel dialog och erfarenhetsutbyte. Det kan bidra till ökad delaktighet, bredare perspektiv och en stärkt demokrati, men kräver tydlighet kring former och ansvar.