Demokratisk uppbyggnad

Kortfilm på två minuter som handlar om organisationens årshjul. Det här händer under föreningsåret - från årsmöte till årsmöte. 

Ett demokratiskt, medlemsstyrt system  

Det som utmärker en ideell förening är att den styrs av sina medlemmar. Det är medlemmarna som beslutar om organisationens inriktning, väljer styrelse och kan utkräva ansvar av styrelsen. Styrelsens uppdrag är att leda och förvalta organisationen mellan föreningens årsmöten.

Den ideella föreningen är ett demokratiskt och medlemsstyrt system. Hur föreningen ska fungera och hur beslut ska fattas beskrivs i föreningens stadgar. När man blir medlem i en förening ställer man sig bakom stadgarna och går med på att följa dem. 

Att föreningen följer sina egna stadgar är en grundläggande förutsättning för demokratisk uppbyggnad.  

Stadgar 

Bra att tänka på när man tar fram stadgar 

När föreningen tar fram sina stadgar utgår medlemmarna från hur man vill att organisationen ska vara uppbyggd och fungera, samt från det som brukar kallas god föreningssed.

Beroende på föreningens verksamhet kan man också behöva ta hänsyn till vissa lagar och regelverk, till exempel bokföringslagens krav på ekonomisk redovisning. Det kan underlätta för föreningen att göra rätt från början.

När en ideell förening söker statsbidrag är det vanligt att demokratisk uppbyggnad är ett krav. Det innebär att vissa delar bör finnas med i föreningens stadgar och att föreningen också följer stadgarna. 

En grundläggande princip är att medlemmarna ska ha möjlighet att påverka och fatta beslut om organisationen. 

Stadgar i riksorganisationer och medlemsföreningar 

För riksorganisationer som söker statsbidrag gäller samma krav på demokratisk uppbyggnad både för riksorganisationen och för riksorganisationens medlemsföreningar.

Riksorganisationer kan erbjuda så kallade normalstadgar till sina medlemsföreningar för att säkerställa att grundläggande krav uppfylls. Medlemsföreningarna måste dock själva besluta om sina stadgar på sitt eget årsmöte och ha möjlighet att göra lokala anpassningar i demokratisk ordning.

Om riksorganisationens årsmöte ändrar i normalstadgarna påverkar det inte automatiskt medlemsföreningarnas stadgar. Varje medlemsförening måste själv fatta beslut om eventuella stadgeändringar på sitt eget årsmöte.

Vissa riksorganisationer kräver att stadgeändringar i medlemsföreningar ska godkännas centralt. Detta är förenligt med demokratisk uppbyggnad så länge medlemsföreningen har möjlighet att själva bestämma om de vill vara medlemmar i riksorganisationen.

 Alla föreningar måste själva besluta om ändringar i sina stadgar i demokratisk ordning. 

Grundläggande krav på stadgarna 

För att skapa förutsättningar för demokratisk uppbyggnad bör stadgarna innehålla information om: 

• föreningens namn och syfte 
• kortfattad beskrivning av föreningens verksamhet: 
• hur föreningen fattar beslut 
• hur firmatecknare utses
• hur ansvar kan utkrävas
• hur stadgarna kan ändras
• vad som krävs för att upplösa föreningen  

Föreningens namn och syfte

Det måste vara lätt att förstå vilken förening stadgarna gäller för. Därför ska föreningens fullständiga namn stå i stadgarna. Det bör också stå varför föreningen finns och vad den vill uppnå eller förändra. De brukar stå i det som kallas föreningens ändamålsparagraf.

Exempel: Föreningens syfte är att väcka intresse för svampar och att öka engagemanget för att svampar ska fortsätta att trivas i svenska skogar. 

Kortfattad beskrivning av föreningens verksamhet

Stadgarna bör beskriva hur föreningen ska arbeta för att uppnå sitt syfte. Beskrivningen behöver inte vara detaljerad, men bör ge en tydlig bild av vilken typ av verksamhet föreningen bedriver.

Exempel: Föreningen skapar gemenskap kring svampintresse, sprider kunskap om svampar och ger medlemmarna möjlighet att utveckla sitt intresse tillsammans. 

Hur föreningen fattar beslut

Stadgarna bör beskriva hur föreningen fattar beslut och vem som har rätt att fatta olika typer av beslut.

Det bör framgå vem som har rösträtt och om föreningen låter alla medlemmar rösta på årsmötet eller om föreningen utser ombud som röstar på årsmötet.

Om föreningen utser ombud bör det också framgå hur ombud utses på ett öppet och rättvist sätt.

Stadgarna bör också ange vilken majoritet som krävs för olika beslut, till exempel enkel majoritet (fler än hälften av rösterna) eller kvalificerad majoritet (till exempel två tredjedelar av rösterna).

Beslut på årsmötet: Många av de viktigaste besluten i föreningen fattas på årsmötet. Det handlar om övergripande beslut som rör föreningens inriktning, styrning och ansvar. Stadgarna bör ange vilka frågor som ska beslutas på årsmötet.  

Hur firmatecknare utses

Stadgarna bör tala om hur föreningen utser firmatecknare. Firmatecknare är de personer som har rätt att ingå avtal och skriva under andra handlingar i föreningens namn.

Många föreningar väljer att två personer ska skriva under avtal tillsammans. I stadgarna kan det uttryckas som att föreningens firma tecknas “två i förening”. Det minskar risken för att en person ensam fattar beslut om vilka avtal föreningen ska teckna och innebär att flera personer delar på ansvaret.

Ganska ofta väljer styrelsen att utse ordföranden och kassör till firmatecknare. Det kan även stå i stadgarna att det är dessa roller som ska ha rollen som firmatecknare. Om det inte står i stadgarna vilka som ska utses till firmatecknare kan styrelsen välja fritt vilka som ska bli firmatecknare.

Om ordförande eller kassör är yngre än 18 år

Många banker kräver att firmatecknare är myndiga, det vill säga 18 år eller äldre. Om ni är en ungdomsorganisation kan det därför vara bra att inte skriva in i stadgarna vilka roller som ska vara firmatecknare.

I stället kan det till exempel stå i stadgarna att styrelsen utser firmatecknare vid sitt konstituerande möte. Det ger föreningen större flexibilitet. Årsmötet kan då välja en person under 18 år till ordförande, samtidigt som styrelsen kan utse andra personer till firmatecknare, om det behövs för att till exempel uppfylla bankens krav.

Hur ansvar kan utkrävas

Stadgarna bör göra det möjligt för medlemmarna att utkräva ansvar av styrelsen. För att det ska fungera bör det finnas underlag som visar hur styrelsen har skött föreningens verksamhet och ekonomi.

Styrelsen tar därför fram rapporter till årsmötet, till exempel en verksamhetsberättelse och en ekonomisk redovisning. Före årsmötet granskar revisorn dessa rapporter och styrelsens arbete. Därefter lämnar revisorn en revisionsberättelse med en rekommendation i frågan om ansvarsfrihet.

Medlemmarna bör ha möjlighet att ta del av underlagen före årsmötet. På årsmötet följer medlemmarna upp verksamhetsberättelsen, den ekonomiska redovisningen och revisionsberättelsen och tar ställning till om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Att bevilja ansvarsfrihet innebär att medlemmarna godkänner styrelsens arbete och ekonomihantering under det gångna året.

Beslut om ansvarsfrihet är ett viktigt sätt att säkerställa ansvar och demokrati i föreningen.

Hur stadgarna kan ändras

Föreningens medlemmar kan välja att ändra stadgarna. Men eftersom stadgarna är föreningens gemensamma regler bör det stå i stadgarna hur ändringar går till. Det kan till exempel handla om att ett beslut kräver mer än hälften av rösterna på årsmötet, eller att två årsmöten efter varandra måste fatta beslut om de föreslagna ändringarna, innan stadgarna kan ändras.

Att beskriva hur stadgarna kan ändras är ett sätt att skydda organisationen. 

Vad som krävs för att upplösa föreningen

Föreningens medlemmar kan välja att upplösa föreningen. Stadgarna bör beskriva hur en upplösning går till.

Årsmöte

Årsmötet är föreningens viktigaste möte för medlemsinflytande. På årsmötet följer medlemmarna upp styrelsens arbete under året som gått och planerar för året som kommer.

Stadgarna innehåller många viktiga delar för arbetet med årsmötet. Styrelsen ansvarar för att planera årsmötet på det sätt som står i stadgarna och se till att kallelse och underlag skickas ut i tid.

Alla beslut på årsmötet ska protokollföras. Protokollet visar hur beslut har fattats och är en viktig del av föreningens dokumentation av föreningsdemokratin.

Efter årsmötet signeras protokollet av de justerare som har valts på årsmötet. 

En kort film om ekonomi på årsmötet:

Dokument

• Checklista inför, under och efter årsmötet (pdf)
• Förslag på dagordning för årsmötet (pdf)
• Förklaring till punkterna på dagordningen till årsmötet (pdf)

Förtroendeuppdrag

På årsmötet väljer medlemmarna personer till styrelse, revisor och ofta även valberedning. Ett förtroendeuppdrag innebär ett personligt ansvar gentemot medlemmarna och föreningen. 

Styrelsens roll 

Styrelsen leder föreningens verksamhet mellan årsmötena och är ansvarig inför medlemmarna för hur föreningen sköts. Det är viktigt att styrelsen följer föreningens stadgar och ser till att det som medlemmarna har beslutat genomförs.

Styrelsen ansvarar också för föreningens redovisning av verksamhet och ekonomi och för att verksamhetsplan och budget tas fram för det kommande året. Styrelsen kan fördela arbetsuppgifter till andra personer, men ansvaret ligger alltid kvar hos styrelsen.

Revisorns roll

Olika sorters revisorer

För att en förening ska vara demokratiskt uppbyggd behöver medlemmarna kunna granska styrelsens arbete. Därför ska föreningen ha minst en oberoende revisor som granskar styrelsens arbete i sin helhet, det vill säga både verksamheten och ekonomin.

Revisorn ska sedan rapportera till årsmötet genom att lämna en revisionsberättelse med en rekommendation om styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte.

Lekmannarevisor

En lekmannarevisor är en revisor som väljs av medlemmarna på årsmötet. Den som väljs till lekmannarevisor behöver inte ha någon särskild utbildning för sitt uppdrag.

Godkänd eller auktoriserad revisor

En godkänd eller auktoriserad revisor är en revisor som har en särskild utbildning och kompetens inom redovisning och revision och som har fått sin titel från Revisorsinspektionen. En sådan revisor har fördjupad kunskap i att granska ekonomi och styrelsens arbete.

En eller båda kan behövas

Om föreningen har en lekmannarevisor ska revisorn väljas av årsmötet för att föreningen ska uppfylla kraven på demokratisk uppbyggnad. Det innebär att styrelsen inte själv utser den som ska granska styrelsens arbete. En godkänd eller auktoriserad revisor kan däremot antingen väljas av årsmötet eller utses av styrelsen. Sådana revisorer omfattas av särskilda yrkesregler som kräver att de är opartiska och självständiga i sina uppdrag.

Om det är en lekmannarevisor som ansvarar för granskningen kan föreningen behöva ta hjälp av en godkänd eller auktoriserad revisor för en mer ingående granskning av ekonomin. Det gäller till exempel om föreningen har en viss storlek på ekonomin eller om den har verksamhet som gör att den behöver följa bokföringslagen. Det kan också vara så att föreningen får bidrag och ett krav för att få det är att användningen av bidraget granskas av auktoriserad revisor.

Hur föreningen väljer revisorer bör framgå av stadgarna, och det är viktigt att föreningen följer det som står där.

Minimera risken för jäv

När föreningen väljer revisor gäller det att minimera risken för jäv. Jäv innebär att den som fattar beslut eller röstar i en fråga har egna intressen, alltså något att vinna på att beslutet blir på ett visst sätt.

För att undvika jäv ska revisorn inte 

• vara ledamot i föreningens styrelse, varken det år som pågår eller ha varit det föregående år
• vara närstående till någon i föreningens styrelse  
• arbeta med föreningens förvaltning eller bokföring  
• vara anställd av föreningen 
• vara skyldig föreningen pengar.

Det är inget som hindrar att revisorn är medlem i föreningen.

Skillnad mellan verksamhetsår och ekonomiskt år

Det kan verka som att en avgående styrelse redan är färdiggranskad när den beviljas ansvarsfrihet på årsmötet. Men så är det oftast inte.

Revisionen följer normalt föreningens räkenskapsår, som ofta är kalenderåret. Om årsmötet hålls i april har revisorn vanligtvis granskat styrelsens arbete fram till den 31 december året innan. Det arbete som styrelsen har utfört mellan januari och årsmötet granskas i stället av den revisor som väljs på årsmötet.

Därför bör en avgående styrelseledamot inte väljas till revisor direkt. Revisorn ska kunna granska styrelsens arbete oberoende och inte behöva granska sitt eget arbete. Därför är det lämpligt att det går en tid innan en tidigare styrelseledamot väljs till revisor.

Dokument som visar hur föreningsdemokratin fungerar i praktiken

När man söker statsbidrag granskar myndigheter ofta dokument som visar hur föreningsdemokratin fungerar i praktiken i föreningen.

Det är vanligt att man granskar:

• organisationens stadgar
• protokoll från årsmötet  
• protokoll från Styrelsens konstituerande möte  
• protokoll som visar val av auktoriserad revisor (årsmötesprotokoll eller styrelseprotokoll)
• verksamhetsberättelse  
• ekonomisk redovisning (årsredovisning eller bokslut)  
• revisionsberättelse  
• verksamhetsplan med tillhörande budget  

Dessa dokument visar organisationens transparens, medlemmarnas inflytande och möjlighet till ansvarsutkrävande. 

Demokratisk uppbyggnad - frågor och svar

Här finns svar på vanliga frågor om föreningsdemokrati och demokratisk uppbyggnad för organisationer som söker statsbidrag. 

Grundläggande begrepp och utgångspunkter 

Vad är skillnaden mellan en förening och en organisation? 

Begreppet ideell förening är en juridisk associationsform. Det innebär att det är en medlemsstyrd organisation med stadgar, ett ideellt ändamål, årsmöte, styrelse och medlemmar som väljer styrelse och kan utkräva ansvar av den.

Ordet organisation är ett bredare begrepp som kan omfatta flera olika associationsformer, till exempel ideella föreningar, stiftelser och trossamfund. Många större ideella föreningar väljer att kalla sig organisationer, till exempel om de har anställda, distrikt eller medlemsföreningar. 

En ideell förening kan själv välja om den vill kalla sig förening eller organisation, men det är bra om det framgår av stadgarna att associationsformen är ideell förening. 

Hur avgör ni vad som är krav och vad som är rekommendationer? 

När MUCF bedömer om en förening uppfyller kravet på demokratisk uppbyggnad utgår vi från gällande rätt. Det innebär att vi tar stöd i de regler som gäller för bidraget och i andra relevanta rättskällor, till exempel förarbeten och domstolsavgöranden. Med förarbeten menas dokument där syftet med reglerna och hur de är tänkta att tillämpas beskrivs.

Det finns ingen lag som i detalj reglerar hur en ideell förening ska organiseras eller fatta beslut. Därför finns det inte heller alltid ett enda sätt för en förening att uppfylla kravet på demokratisk uppbyggnad. Det viktiga är bland annat att medlemmarna har tillräckligt inflytande och insyn och möjlighet att utkräva ansvar av dem som leder föreningen.

När vi använder ordet bör handlar det därför ofta om ett arbetssätt som följer god föreningssed och som kan hjälpa föreningen att leva upp till kravet på demokratisk uppbyggnad. Det betyder inte alltid att föreningen måste göra på exakt det sätt som vi beskriver. En förening kan ha valt en annan lösning för att uppnå samma syfte.

MUCF gör därför en samlad bedömning av hur föreningen är organiserad. Vi tittar bland annat på stadgar, årsmöteshandlingar och protokoll och på hur föreningen faktiskt fungerar. 

Stadgar, verksamhet och dokumentation 

Måste föreningens verksamhet beskrivas i stadgarna, eller räcker det med en verksamhetsplan? 

Stadgarna bör beskriva föreningens ändamål, det vill säga föreningens syfte, och hur föreningen ska arbeta för att uppnå det. Beskrivningen behöver inte vara detaljerad, men bör ge en bild av vilken typ av verksamhet föreningen bedriver. Mer konkreta aktiviteter och planer kan beskrivas i verksamhetsplanen.

För vissa bidrag behöver bidragsgivaren bedöma om föreningens ändamål och verksamhet stämmer överens med bidragets syfte. Då är det bra om föreningens ändamål och hur föreningen arbetar för att uppnå det går att utläsa av stadgarna.

Vad ska finnas med i en verksamhetsberättelse? 

Verksamhetsberättelsen ska beskriva vad föreningen har gjort under det gångna året. Den ska ge medlemmarna möjlighet att följa verksamheten och är ett underlag för revisorns granskning av hur styrelsen har skött sitt uppdrag och genomfört de beslut som medlemmarna har fattat.

Verksamhetsberättelsen kan också användas av bidragsgivare för att bedöma om föreningen har bedrivit den verksamhet som krävs för bidraget, till exempel regelbunden verksamhet.

Exempel: Giva Sverige är en branschförening som arbetar för tryggt givande. Deras drygt 200 medlemmar i civilsamhället representerar en bredd av ideella organisationer. På deras webbplats kan du ta del av olika föreningars årsredovisningar och verksamhetsberättelser/effektrapporter om du vill få inspiration till vad som kan vara bra att ha med i en verksamhetsberättelse och årsrapport. Hur omfattande en verksamhetsberättelse behöver vara är dock beroende av hur stor organisationen är och hur mycket verksamhet som bedrivs. För vissa organisationer kan det räcka med en ganska kortfattad beskrivning av vad föreningen har gjort under det gångna året. 

• Medlemmar arkiv - Giva Sverige

Medlemsinflytande, rösträtt och demokratiska principer 

Vad är viktigt för medlemmarnas inflytande i föreningen?  

En grundläggande princip i en demokratiskt uppbyggd förening är att medlemmarna ska kunna påverka föreningen. I förarbetena till bidragsreglerna beskrivs demokratisk uppbyggnad bland annat som att alla medlemmar ska kunna påverka verksamheten (se proposition 2009/10:55, s. 156).

Hur medlemsinflytandet är organiserat kan se olika ut i olika föreningar men medlemmarna ska ha möjlighet att påverka föreningens verksamhet och beslut, till exempel genom att delta i föreningens demokratiska processer. Stadgarna bör beskriva hur medlemmarna kan utöva sitt inflytande.

När en bidragsgivande myndighet prövar ett bidrag bedömer myndigheten föreningens demokratiska uppbyggnad utifrån de regler och andra rättskällor som gäller för det aktuella bidraget.

Hur kan vi hjälpa barn och unga förstå vad det innebär att rösta i föreningen? 

Det finns metodstöd som kan användas för att stärka medlemmars kunskap om föreningsdemokrati. Ett exempel är MUCF:s demokratihandbok (pdf), som bland annat tar upp hur unga kan organisera sig. 

Årsmöte, ansvarsfrihet och beslutsprocesser 

Vad händer om årsmötet inte beviljar styrelsen ansvarsfrihet? 

En viktig del av föreningsdemokratin är att medlemmarna kan granska styrelsens arbete och utkräva ansvar. Det görs vanligtvis genom att årsmötet tar ställning till om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet.

Vad föreningen behöver göra efter ett sådant beslut beror på varför ansvarsfrihet inte beviljades.

Det absolut vanligaste är att styrelsen får ansvarsfrihet. Men ibland kan det finnas skäl att inte bevilja ansvarsfrihet. Att styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet innebär inte automatiskt att föreningen inte är demokratiskt uppbyggd eller att föreningen inte kan få statsbidrag. Tvärtom visar själva möjligheten att granska styrelsen och utkräva ansvar att föreningens demokratiska processer fungerar.

Orsaker till att inte ge ansvarsfrihet kan till exempel vara att:

• medlemmarna inte har fått tillgång till de underlag som behövs för att bedöma styrelsens arbete
• det saknas redovisning av vart pengar tagit vägen eller kommit från i bokföringen 
• styrelsen har fattat stora ekonomiska beslut som inte stämmer överens med årsmötets beslut
• ordförande eller någon annan i styrelsen har fattat många stora beslut på egen hand utan att hela styrelsen har varit delaktig.

Ansvarsfrihet kan beviljas vissa styrelseledamöter men nekas andra om de har haft olika ansvar för det som har inträffat.

Inte alltid brott som begåtts

Att ansvarsfrihet nekas innebär inte automatiskt att någon har gjort sig skyldig till brott eller blir skadeståndsskyldig. Det innebär att årsmötet inte godkänner styrelsens ansvarstagande utifrån den information som finns tillgänglig.

Åtgärder beror på vad som hänt

Vad som ska ske efter att en styrelse eller styrelseledamöter inte fått ansvarsfrihet beror på vad som hänt. Om det fattas information så att medlemmarna saknar underlag för något kan föreningen behöva ta fram mer information. Därefter kallar man till ett extra årsmöte där medlemmarna får möjlighet att ta ställning till ansvarsfrihet på nytt. Om det handlar om allvarliga brister, till exempel i ekonomihanteringen, kan föreningen behöva överväga att rikta skadeståndskrav mot styrelseledamöter eller till och med göra en polisanmälan.

Om medlemmarna är missnöjda med styrelsens arbete utan att det har framkommit sådana brister som motiverar att ansvarsfrihet nekas, kan medlemmarna i stället markera sitt missnöje genom att välja en ny styrelse.

Måste föreningen välja ny styrelse vid ett extra årsmöte? 

Föreningen ska följa sina stadgar. Där bör det framgå hur ett extra årsmöte ska genomföras och vilka regler som gäller för mötet.

Ett extra årsmöte hålls vanligtvis för att behandla en eller flera särskilda frågor. Om stadgarna säger att föreningen ska välja ny styrelse vid ett extra årsmöte behöver föreningen följa det.

Är årsmötet giltigt om bara styrelsen deltar? 

Om styrelsen har följt stadgarna när det gäller kallelse och genomförande är årsmötet formellt giltigt. Det finns inget krav på att ett visst antal medlemmar måste delta. Samtidigt är det positivt för föreningen om många medlemmar deltar. Viktigt att notera är att styrelsemedlemmar inte kan bevilja styrelsens, alltså sin egen, ansvarsfrihet på årsmötet.

Kan alla medlemmar delta och rösta på styrelsemöten? 

Ja, det är möjligt att organisera föreningen på det sättet, även om det kan vara svårt i praktiken. Det vanligaste är att medlemmarna utövar sin beslutanderätt på årsmötet och väljer en styrelse som ansvarar för verksamheten mellan årsmötena. 

Styrelse, revisorer och jäv 

Måste en auktoriserad revisor väljas av årsmötet? 

Nej. En lekmannarevisor ska väljas av årsmötet. En godkänd eller auktoriserad revisor kan däremot väljas av årsmötet eller utses av styrelsen, om föreningens stadgar tillåter det.

Kan revisorn vara medlem i föreningen? 

Ja, det finns inget som hindrar att revisorn är medlem så länge revisorn är oberoende och inte är jävig i förhållande till styrelsen. 

Kan anställda sitta i styrelsen? 

Ja, det är tillåtet. Däremot får den anställda inte delta i beslut som rör den egna anställningen eller lönen. För att undvika jäv krävs tydliga rutiner.

Firmateckning och interna rutiner

Kan föreningen ha olika regler för firmateckning beroende på belopp?

Ja, föreningen beslutar själv om firmateckningsrätt. Det är dock viktigt att reglerna är tydliga så att det framgår vem som har rätt att teckna föreningens firma i vilka situationer. 

Riksorganisationer och medlemsföreningar 

Vilka är de vanligaste bristerna i medlemsföreningar? 

De brister som MUCF oftast ser rör demokratisk uppbyggnad. Det kan till exempel handla om otydliga stadgar eller bristande förståelse för vad stadgarna innebär, brister i protokollföring och underskrifter, att ansvarsfrihet inte behandlats eller att revisor inte valts korrekt eller inte är oberoende. 

Ska lokalföreningar lämna in protokoll och budget till riksorganisationen? 

Det avgör riksorganisationen.

Varför prövar MUCF demokratisk uppbyggnad?

Kravet på demokratisk uppbyggnad finns i de förordningar som reglerar flera av MUCF:s statsbidrag. När MUCF prövar om en organisation uppfyller kravet utgår myndigheten från bestämmelserna i förordningarna, men också från hur begreppet har beskrivits i förarbeten och tolkats i praxis. MUCF:s rättsliga ställningstagande om demokratisk uppbyggnad syftar till att skapa en enhetlig rättstillämpning i dessa bedömningar. Du kan läsa MUCF:s rättsliga ställningstagande här.