Politiken för det civila samhället

Coronapandemin har en fortsatt påverkan på civilsamhällets förutsättningar under hösten 2020 och förväntas påverka organi­sationerna flera år framåt. De flesta organisationerna varit tvungna att ställa in delar av sin verksamhet under året.

Koden ger exempel på hur medborgare genom engagemang i idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen. Den är ett verktyg som myndigheter, kommuner och föreningar kan använda för att planera och utvärdera sitt samarbete.

Under senaste decennier har offentliga organisationer i Sverige i allt större omfattning handlat upp välfärdstjänster istället för att producera dem själva.

I den här kortrapporten samanfattar vi två rapporter om det civila samhällets villkor.

Årets rapport beskriver hur ideella föreningars villkor skiljer sig åt utifrån de sex principerna: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick 2017 i uppdrag att fördela bidrag till kommuner och organisationer i det civila samhället för att genomföra projekt i syfte att öka valdeltagandet i de allmänna valen 2018 och i Europaparlamentsvalet 2019.

I Partsgemensamt forum träffas representanter från regeringen och det civila samhället för att föra en jämbördig dialog som bidrar till regeringens uppföljning och utveckling av politiken för det civila samhället.

Intresset för Idéburet offentligt partnerskap (IOP) ökar och behovet av mer kunskap har lyfts i flera av myndighetens forum, däribland i GD-träffar, myndighetsnätverk och träffar med det civila samhället.

Inför år 2018 gav regeringen ett förstärkt kunskapsuppdrag inom politiken för det civila samhället till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. I det uppdraget ingick bland annat att prioritera ökad kunskap om hinder för underrepresenterade grupper att delta i det civila samhället.