Politiken för det civila samhället

Pandemin har inneburit en snabb digitalisering i hela samhället.

I juni 2021 gav regeringen i uppdrag till MUCF att kartlägga omfattning och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot det civila samhällets organisationer.

Under 2021 har MUCF, haft i uppdrag att ta fram och sprida vägledande material för hur förvaltningsmyndigheter kan främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Sedan år 2000 är samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige.

En demokrati bygger på medborgares engagemang, intresse och möjlighet att vara delaktiga. I Sverige har alla rätt att organisera sig,  bilda föreningar, uttrycka sina åsikter och demonstrera.

Ungefär var tionde ideell förening uppger att de, eller dess medlemmar, har blivit utsatta för hot och hat kopplat till föreningens verksamhet under de senaste 12 månaderna. En majoritet av dem uppger att hot och hat förekommit mer än en gång under det senaste året.

Varje år följer MUCF upp villkoren för det civila samhället och hur dessa utvecklas över tid. 

Alla Sveriges kommuner arbetar i dag med civilsamhällesfrågor och försöker stärka förutsättningarna och villkoren för civilsamhällets organisationer. Det sker genom samverkan, dialog, råd och stöd, bidragsgivning, kunskapsstöd med mera.

Här ger regionerna inspirerande exempel på hur de arbetar för att skapa goda förutsättningar och villkor för det regionala civilsamhället. Det sker bland annat genom samråd, dialogsträffar, bidragsgivning, olika överenskommelser och genom idéburna offentliga partnerskap (IOP).