Demokrativillkoret om verksamhet

Demokrativillkor om verksamhet är inte nytt utan har funnits tidigare i förordningar som styr statsbidrag. De uppfattades dock som spretiga och otydligt formulerade. Det är därför man skapade ett demokrativillkor om verksamhet som gör reglerna om verksamhet enhetliga i statsbidrag.

Det här innebär demokrativillkoret om verksamhet

Villkoret innebär att bidrag inte ska beviljas till en organisation om organisationen, eller någon av dess företrädare som agerar inom ramen för verksamheten,

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person, eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter
2. diskriminerar personer eller grupper av personer, eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde
3. försvarar, främjar eller uppmanar till 1 eller 2
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket. 

Villkoret gäller inte bara direkta handlingar, utan omfattar också ageranden när någon försvarar, främjar eller uppmanar till sådant som strider mot villkoret.

Misstag går att rätta till

För att reglerna inte ska bli orimligt betungande om man har gjort något som är otillåtet finns det så kallade särskilda undantag i det uppdaterade demokrativillkoret.

Om det skett något som inte är tillåtet ska den som undersöker det som hänt väga det mot omständigheterna kring agerandet i en helhetsbedömning. Det kan vara:

• om organisationen har tagit avstånd från agerandet
• om organisationen har vidtagit lämpliga åtgärder för att förhindra att det händer igen
• om det rör sig om ett enstaka agerande
• om agerandet ligger långt tillbaka i tiden. 

Särskilda undantag sker bara ibland och om det är ett särskilt allvarligt agerande bör organisationen inte kunna beviljas bidrag.

De här omfattas av verksamhetsvillkoret

Demokrativillkoret om verksamhet omfattar:

• organisationen själv
• företrädare för organisationen
• i vissa fall även samarbetsorganisationer och deras företrädare

Det här ansvarar organisationen för

Organisationen ansvarar för vad de skriver i sina stadgar, verksamhetsberättelser, verksamhetsplan och andra dokument inklusive sin webbplats.

Om en organisation anordnar någon slags aktivitet har den också oftast ansvar för innehållet i aktiviteten även när det gäller till exempel vad en inhyrd föreläsare säger. För att vara ansvarig krävs dock att organisationen ska kunna förvänta sig hur den man planerar att anlita kommer att agera när man söker information om personen vid en vanlig sökning på internet. Uttalanden och handlingar ska också bedömas i sitt sammanhang.

Det är viktigt att kunna diskutera och debattera svåra frågor och demokrativillkoret syftar inte till att hindra detta. När ett problematiskt yttrande granskas behöver man därför ta hänsyn både till yttrandefriheten och sammanhanget. Om en föreläsare framför en åsikt som är problematisk är det viktigt att åsikten problematiseras och inte lämnas oemotsagd. Yttrandefriheten gör dock inte att alla uttalanden är förenliga med möjligheten att få statsbidrag.

De här räknas som företrädare

Det är inte bara formella företrädare som avses när man använder begreppet företrädare i villkoret. Det gäller också andra som har ett sådant inflytande i verksamheten att de är med och bestämmer i den, eller som representerar organisationen internt eller mot allmänheten. Det kan handla om personer som företräder organisationen i Sverige eller internationellt. En internationell företrädare omfattas om personen har en ställning där agerandet påverkar svenska förhållanden, så som svenska intressen eller verksamheter i Sverige. 

Det kan till exempel vara:

• ledare
• lärare
• styrelseledamöter
• anställda eller uppdragstagare
• personer som fått i uppdrag att sprida information eller leda ett arrangemang eller en verksamhet. 

Däremot ska funktionärer, enskilda medlemmar eller andra med svag eller mer avlägsen koppling till organisationen normalt inte räknas som företrädare, om de varken är med och bestämmer över verksamheten eller representerar organisationen internt eller externt. 

En organisation kan bara hållas ansvarig för en företrädares agerande inom ramen för organisationens verksamhet. Organisationens egna aktiviteter anses alltid ske inom verksamheten. Deltagande som representant i sammanhang som någon annan aktör anordnar kan i vissa fall också anses ske inom verksamheten. Uttalanden i sociala medier som kan kopplas till personens funktion som företrädare för en organisation kan också omfattas.

Det händer att samarbetsorganisationer omfattas

När en organisation söker projektbidrag omfattar demokrativillkoret också samarbetsorganisationer inom projektet och företrädare för dessa. Även andra bidragsformer kan ha med detta i sina förordningar.

Det är inte alla typer av samarbeten som omfattas. Det ska vara någon typ av varaktig samverkan. Det behöver dock inte vara ett formellt samarbete. Det kan vara att den organisation man samverkar med får del av projektpengarna.

Trossamfundens samarbetsorganisationer omfattas aldrig av detta.

För folkbildningen är regelverket något annorlunda, där omfattas samarbetsorganisationer i bredare bemärkelse. Om du har frågor om detta så vänder du dig till Folkbildningsrådet.  

Vad organisationer som söker bidrag kan göra och tänka på

Även organisationer som vill följa demokrativillkoret kan hamna i situationer där något blir fel. Det kan till exempel handla om att en företrädare uttrycker sig på ett sätt som strider mot villkoret, eller att något otillåtet sker i verksamheten.

Om det händer är det viktigt hur organisationen agerar när den får veta det. Vid bedömningen väger det tungt om organisationen tydligt tar avstånd från det som har hänt och gör det som behövs för att förhindra att det händer igen.

Om samma typ av agerande återkommer är bedömningen strängare. Då räcker det normalt inte att organisationen tar avstånd i efterhand. Det behöver också vara tydligt att organisationen har vidtagit åtgärder som är rimliga i förhållande till det som har hänt. Det kan till och med vara så att organisationen beslutar att en företrädare inte längre får företräda eller ingå i organisationen.

MUCF:s arbete med demokrativillkoret om verksamhet

MUCF ska bidra till att civilsamhället har goda förutsättningar att verka som en viktig del av demokratin. Vi kommer att följa hur demokrativillkoren tolkas och tillämpas.

När detta skrivs i april 2026 finns ännu inga vägledande avgöranden för det uppdaterade demokrativillkoret. I takt med att myndigheter och domstolar fattar beslut och därmed utvecklar praxis kommer det bli tydligare för dem som fördelar bidrag och för dem som söker bidrag var gränser går. Under tiden arbetar MUCF med att få en så tydlig och enhetlig tillämpning som möjligt, bland annat genom att ta fram stödmaterial och skapa arenor för dialog och erfarenhetsutbyte. 

När trossamfund bedöms ska bidragsgivaren ta hänsyn till religionsfriheten

Demokrativillkoret är utformat på samma sätt för trossamfund som för övriga civilsamhällesorganisationer. Däremot ska bedömningen av trossamfund göras med särskild hänsyn till religionsfriheten. Det innebär bland annat att bidragsgivare inte ska göra en närmare prövning av samfundets religiösa lära och att man också måste beakta trossamfundets autonomi och inre liv, till exempel i frågor om val av religiösa företrädare. 

Bidragsgivare ska ta hänsyn till unga företrädares ålder

Barns och ungas förmåga att förstå vad deras handlande innebär och vilka följder det kan få utvecklas oftast med åldern. Därför ska bidragsgivare ta hänsyn tas till företrädarens ålder när de bedömer ett agerande som strider mot demokrativillkoret. Många ledare i barn- och ungdomsorganisationer är också själva unga. Därför bör ungas agerande inte alltid få samma konsekvenser som vuxnas, eftersom det annars kan minska viljan att engagera sig ideellt.

Organisationer ska inte bryta mot någon lag för att följa demokrativillkoret

Om en företrädare agerar på ett sätt som strider mot demokrativillkoret kan organisationen vilja vidta åtgärder mot företrädaren. I dessa fall ska organisationen även ta hänsyn till andra regler, som arbetsrätten. En organisation ska alltså inte bryta mot någon lag för att följa demokrativillkoret.

Civil olydnad kan i vissa fall accepteras

Det finns organisationer i civilsamhället som använder civil olydnad eller uppmanar till civil olydnad. Civil olydnad är en metod för samhällspåverkan där individer eller grupper medvetet, öppet och utan våld bryter mot lagar eller myndighetsbeslut som uppfattas som problematiska, otillräckliga eller felaktiga, i syfte att väcka opinion och bidra till förändring.

Utgångspunkten i det statliga demokrativillkoret är att en organisation som uppmanar till handlingar som bryter mot lagar och regler inte ska få statligt stöd. Samtidigt har politiska rörelser som inte är våldsamma använt civil olydnad som haft betydelse för demokratins utveckling i Sverige.

Därför kan vissa brott ändå vara förenliga med demokrativillkoret. Det kan till exempel gälla mindre allvarliga brott som leder till böter och som begås för att skapa dialog eller uppmana andra att tänka om i en viss fråga. Det kan också gälla handlingar som tydligt syftar till att försvara eller återupprätta demokratiska värden.

Exempel på otillåtet agerande

Det här är exempel på ageranden som kan göra att en organisation inte uppfyller demokrativillkoret. Det är dock alltid det enskilda fallet som ska bedömas. Oftast handlar det om återkommande ageranden, men även en enstaka händelse kan räcka om den är tillräckligt allvarlig.

1. Våld, tvång eller hot

Det kan till exempel handla om våld, hot, hedersrelaterat våld och förtryck eller att någon pressas att avstå från sina rättigheter.

2. Kränkningar av fri- och rättigheter

Det kan till exempel handla om att någon utsätts för otillbörliga påtryckningar, uppmanas att inte anmäla brott eller att barn nekas rätt till utbildning, vård, vila eller fritid.

3. Diskriminering eller brott mot allas lika värde

Det kan till exempel handla om att utesluta eller behandla personer sämre på osakliga grunder, eller om uttalanden som uttrycker förakt mot vissa grupper.

4. Att försvara, främja eller uppmana till sådant agerande

Det kan till exempel handla om att försvara våld, hedersförtryck, barn- och tvångsäktenskap eller att uppmana andra att agera på det sättet.

5. Att motarbeta det demokratiska styrelseskicket

Det kan till exempel handla om stöd till terrorism eller våldsbejakande extremism, eller om att använda våld eller hot för att nå politiska mål.

Läs mer om villkoret om demokratisk verksamhet i regeringens proposition

I regeringens proposition 2023/2024:119 kan du läsa mer om villkoret om demokratisk verksamhet i kapitel 6 (sidorna 56-115)