Marks kommun ger unga möjlighet att påverka

Dialog mellan unga och beslutsfattare

I Marks kommun genomförs dialoger mellan unga och beslutsfattare på högstadie- och gymnasieskolor under skoltid. Varje år arrangerar elever på den kommunala gymnasieskolan en demokrativecka med dialogtillfällen. På kommunens sex högstadieskolor genomförs dessutom minst en dialog per termin totalt. Elevråden planerar och håller i träffarna med stöd av lärare och folkhälsostrateg.

Även inom den öppna ungdomsverksamheten arrangeras dialoger på kvällstid, ofta under namnet ”tacos och politik”, ”pizza och politik” eller ”fika och politik”.

Dialogerna genomförs vanligtvis som rundabordssamtal med omkring fyra elever och två beslutsfattare per bord. Fokus ligger på frågor som unga själva vill lyfta. En viktig utgångspunkt är att beslutsfattarna ska vara lyhörda och ta del av ungdomarnas perspektiv. Eleverna förbereder ofta frågor inför träffarna och kan använda lappar med diskussionsämnen för att skapa trygghet i samtalen.

Dialogerna kan samla mellan 40 och 120 elever. När det är möjligt förbereds eleverna genom undervisning om kommunpolitik, vilket har gett bättre förförståelse och bidragit till mer innehållsrika samtal. Efteråt följs dialogerna upp tillsammans med de elever som arrangerat träffen.

Arbetssättet har blivit uppskattat av både unga och vuxna. Det ger fler unga möjligheter att möta beslutsfattare och gör det möjligt även för ungdomar som inte redan är engagerade i kommunpolitik att delta. Samtidigt får beslutsfattare möta en bredare grupp unga och ökad förståelse för deras perspektiv och behov.

Demokratigrupp inom anpassad skola, vad är det? 

I den anpassade gymnasieskolan träffas elever några gånger per år i en demokratigrupp med fokus på lokaldemokrati. Eleverna får både lära sig om och praktisera demokrati. De definierar själva frågor som de vill arbeta med, exempelvis skolmat, kollektivtrafik, fritidsverksamhet och tillgänglighet.

Med stöd av folkhälsostrateg, lärare och andra aktörer kan eleverna driva frågorna vidare genom exempelvis dialoger med beslutsfattare, e-förslag och kontakter med politiker. Här tar eleverna rätt olika roller, en del vill presentera och prata med beslutsfattare, andra prata i mindre sammanhang och en del som främst vill se på. För att involvera så många som möjligt används bland annat bikupor, informella dialogcaféer och lappar.

Arbetet har gett eleverna ökad kunskap om lokalsamhället och möjlighet att påverka aktuella frågor. Samtidigt får vuxna tillgång till ungdomarnas perspektiv och behov. Att träffarna sker under skoltid har varit en viktig framgångsfaktor eftersom skolan är en trygg plats där fler elever kan involveras.

Unga kommunutvecklare

Varje sommar anställs omkring tio unga kommunutvecklare under tre veckor. De får arbeta med aktuella utvecklingsuppdrag från kommunens förvaltningar och bolag. Ungdomarna får också möjlighet att själva påverka arbetets upplägg och bidra med idéer utifrån ungas behov.

Uppdragen har bland annat handlat om valdeltagande bland förstagångsväljare, bibliotek som mötesplats och socialtjänstens förebyggande arbete. Under arbetet genomför ungdomarna exempelvis enkäter, intervjuer och olika aktiviteter. Perioden avslutas med att de presenterar sina resultat för handledare, chefer, strateger och politiker.

Utöver sommaranställningarna finns timanställda unga kommunutvecklare under läsåret. De arbetar under två läsår, vilket skapar kontinuitet och möjlighet att utveckla både arbetssätt och kunskaper. De kan själva identifiera utvecklingsområden och har bland annat arbetat med kollektivtrafik och mötesplatser för unga.

Arbetet har bidragit till att unga fått påverka kommunens utveckling, att beslutsunderlag kompletterats med ungas erfarenheter och att kontakten mellan unga och kommunens verksamheter stärkts. En viktig framgångsfaktor är att ungdomarna får tid att utveckla arbetet och fungerar som en brygga mellan kommunen och andra unga.