Demokratisk uppbyggnad

Kortfilm på två minuter som handlar om organisationens årshjul. Det här händer under föreningsåret - från årsmöte till årsmöte. 

Ett demokratiskt, medlemsstyrt system  

Det som utmärker en ideell förening är att den styrs av sina medlemmar. Det är medlemmarna som beslutar om organisationens inriktning, väljer styrelse och kan utkräva ansvar av styrelsen. Styrelsens uppdrag är att leda och förvalta organisationen mellan föreningens årsmöten.

Den ideella föreningen är ett demokratiskt och medlemsstyrt system. Hur föreningen ska fungera och hur beslut ska fattas beskrivs i föreningens stadgar. När man blir medlem i en förening ställer man sig bakom stadgarna och går med på att följa dem. 

Att föreningen följer sina egna stadgar är en grundläggande förutsättning för demokratisk uppbyggnad.  

Stadgar 

Bra att tänka på när man tar fram stadgar 

När föreningen tar fram sina stadgar utgår medlemmarna från hur man vill att organisationen ska vara uppbyggd och fungera, samt från det som brukar kallas god föreningssed.

Beroende på föreningens verksamhet kan man också behöva ta hänsyn till vissa lagar och regelverk, till exempel bokföringslagens krav på ekonomisk redovisning. Det kan underlätta för föreningen att göra rätt från början.

När en ideell förening söker statsbidrag är det vanligt att demokratisk uppbyggnad är ett krav. Det innebär att vissa delar bör finnas med i föreningens stadgar och att föreningen också följer stadgarna. 

En grundläggande princip är att medlemmarna ska ha möjlighet att påverka och fatta beslut om organisationen. 

Stadgar i riksorganisationer och medlemsföreningar 

Samma krav på demokratisk uppbyggnad gäller både för riksorganisationer som söker statsbidrag och för deras medlemsföreningar.

Riksorganisationer kan erbjuda så kallade normalstadgar till sina medlemsföreningar för att säkerställa att grundläggande krav uppfylls. Medlemsföreningarna måste dock själva besluta om sina stadgar på årsmötet och ha möjlighet att göra lokala anpassningar i demokratisk ordning.

Om riksorganisationens årsmöte ändrar i normalstadgarna påverkar det inte automatiskt medlemsföreningarnas stadgar. Varje medlemsförening måste själv fatta beslut om eventuella stadgeändringar på sitt eget årsmöte.

Vissa riksorganisationer kräver att stadgeändringar i medlemsföreningar ska godkännas centralt. Detta är förenligt med demokratisk uppbyggnad så länge medlemsföreningen har möjlighet att lämna riksorganisationen.

 Alla föreningar måste själva besluta om ändringar i sina stadgar i demokratisk ordning. 

Grundläggande krav på stadgarna 

För att skapa förutsättningar för demokratisk uppbyggnad bör stadgarna innehålla information om: 

• föreningens namn
• syfte och ändamål
• föreningens verksamhet 
• hur beslut fattas
• hur föreningen företräds
• hur ansvar kan utkrävas
• hur stadgarna kan ändras
• vad som krävs för att upplösa föreningen   

Föreningens namn, syfte och ändamål

Föreningen ska skriva föreningens fullständiga namn i stadgarna så att det blir tydligt vilken förening stadgarna gäller för.

Det ska också stå varför föreningen finns och vad den vill uppnå eller förändra. 

Föreningens verksamhet

Stadgarna ska beskriva hur föreningen ska arbeta för att uppnå sitt syfte och ändamål. 

Beskrivningen behöver inte vara detaljerad, men ska ge en tydlig bild av vilken typ av verksamhet föreningen bedriver.

Exempel: Om föreningens syfte är att väcka intresse för svampar och öka engagemanget för att svampar ska fortsätta att trivas i svenska skogar, kan en beskrivning av verksamheten till exempel vara att: föreningen ska skapa gemenskap kring svampintresse, sprida kunskap om svampar och ge medlemmarna möjlighet att utveckla sitt intresse tillsammans. 

Hur föreningen fattar beslut

Stadgarna bör beskriva föreningens beslutsordning. Det bör framgå vilka beslut som fattas av årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, och vilka beslut som kan fattas av styrelsen.

Vissa beslut som val av föreningsrevisor, beslut om styrelsens ansvarsfrihet och ändring av stadgar, ska fattas av årsmötet, medan till exempel val av auktoriserad revisor kan fattas av styrelsen. 

Besluten ska protokollföras. Hur föreningsdemokratin genomförs i praktiken synliggörs i årsmötesprotokoll och styrelseprotokoll.

En viktig princip vid bedömning av demokratisk uppbyggnad är medlemsinflytande. Alla medlemmar ska på något sätt ha möjlighet att påverka föreningens verksamhet.

Stadgarna bör därför beskriva om föreningen tillämpar direktdemokrati, där varje medlem har rösträtt på årsmötet, eller representativ demokrati, där ombud utses. Vid representativ demokrati ska det framgå hur ombud utses och hur fördelningen sker på ett rättvist sätt. 

 Alla medlemmar ska kunna ha inflytande över verksamheten. 

Hur föreningen företräds

Stadgarna bör ange hur föreningen företräds utåt, det vill säga vem eller vilka som är firmatecknare. Firmatecknare är den som får teckna avtal i föreningens namn. Det är också viktigt hur föreningen beslutar om firmatecknare.  

Detta skapar juridisk tydlighet och trygghet både för föreningen och för externa parter som bidragsgivare, banker och andra aktörer föreningen har någon form av avtal med.

Exempel: I stadgarna kan det till exempel uttryckas så här: ”Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör, var för sig.” eller ”Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör, två i förening.”  

”Två i förening” betyder att två firmatecknare undertecknar alla dokument som ska undertecknas av föreningens firmatecknare. Det kan betraktas som den säkraste och mest förtroendeingivande lösningen.  

Om det står i stadgarna att föreningens firma tecknas två i förening, men att det inte står vilka dessa två är, behöver styrelsen besluta om firmatecknare på sitt konstituerande möte. Det vill säga på styrelsens första möte efter årsmötet.

Att beskriva hur föreningen utser firmatecknare skapar juridisk klarhet. 

Hur ansvar kan utkrävas

Stadgarna bör innehålla regler som gör det möjligt för medlemmarna att utkräva ansvar av styrelsen.

På årsmötet följer medlemmarna upp verksamheten genom att ta del av verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning och revisionsberättelse. Genom att ta del av dessa dokument kan medlemmarna ta ställning till om styrelsen har skött sitt uppdrag på det sätt som står i stadgarna. Därefter beslutar årsmötet om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet.

Om allvarliga fel har begåtts kan årsmötet välja att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Om medlemmarna är missnöjda med styrelsens arbete utan att allvarliga fel har begåtts kan medlemmarna visa det genom att välja en ny styrelse.

Beslut om styrelsens ansvarsfrihet är ett viktigt beslut.

Hur stadgarna kan ändras

Eftersom stadgarna är medlemmarnas gemensamma regler ska ändringar beslutas av årsmötet. Stadgarna bör beskriva hur ändringar går till, till exempel om beslut kräver kvalificerad majoritet eller flera beslutstillfällen.

Att beskriva hur stadgarna kan ändras är ett sätt att skydda organisationen.  

Vad som krävs för att upplösa föreningen

Föreningens medlemmar kan välja att upplösa föreningen. Stadgarna bör beskriva hur en upplösning av föreningen går till. 

Årsmöte

Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ och utgör navet i föreningsdemokratin. Här granskar medlemmarna det gångna året, fattar beslut om framtiden och väljer sina företrädare (styrelse, föreningsrevisor och ofta även valberedning).

Styrelsen ansvarar för att planera årsmötet i enlighet med stadgarna och se till att kallelse och underlag skickas ut i tid.

Alla beslut på årsmötet ska protokollföras. Protokollet visar hur beslut har fattats och är en viktig del av föreningens demokratiska dokumentation. 

• Räkenskapsåret (organisationens ekonomiska år) avslutas oftast den 31 december. Först när det avslutats kan föreningens årsredovisning eller bokslut göras klart, undertecknas av styrelsen och granskas av revisorn.  
• Efter årsmötet signeras protokollet av mötesordförande, sekreterare och de justerare som har valts på årsmötet.  
• Vid det allra första styrelsemötet, som kallas det konstituerande mötet, tar styrelsen beslut om och protokollför vilka som ska vara föreningens firmatecknare. 

Dokument

• Checklista inför, under och efter årsmötet (pdf)
• Förslag på dagordning för årsmötet (pdf)

Förtroendeuppdrag

På årsmötet väljer medlemmarna personer till styrelse, revisor och ofta även valberedning. Ett förtroendeuppdrag innebär ett personligt ansvar gentemot medlemmarna och föreningen. 

Styrelsen 

Styrelsen ansvarar för att leda verksamheten mellan årsmötena, följa stadgarna och säkerställa att ekonomin sköts korrekt.

Styrelsen ansvarar också för att förverkliga de beslut medlemmarna har fattat på årsmötet och att förbereda nästa års redovisning och verksamhetsplan. 

Föreningsrevisor 

Revisorn granskar styrelsens arbete på medlemmarnas uppdrag. För att granskningen ska vara trovärdig är det viktigt att revisorn är oberoende och inte står i beroendeställning till styrelsen.

En person som ingår i styrelsen kan därför inte samtidigt väljas till revisor. En person som just avgår ur styrelsen ska inte heller väljas till revisor eftersom revisorn ska granska styrelsens arbete det gångna året.  

För att undvika jäv ska revisorn inte vara:  

• ledamot i organisationens styrelse, varken innevarande eller föregående år
• närstående till någon i organisationens styrelse  
• arbeta med organisationens förvaltning eller bokföring  
• vara anställd av organisationen  
• stå i skuld till organisationen.   

Det är inget som hindrar att revisorn är medlem i föreningen.  

Dokument som visar hur föreningsdemokrati fungerar i praktiken  

När man söker statsbidrag granskar myndigheter ofta dokument som visar hur föreningsdemokratin fungerar i praktiken i föreningen. 

Det är vanligt att man granskar: 

• organisationens stadgar
• protokoll från årsmötet   
• protokoll från Styrelsens konstituerande möte   
• protokoll som visar val av auktoriserad revisor (årsmötesprotokoll eller styrelseprotokoll) 
• verksamhetsberättelse   
• ekonomisk redovisning (årsredovisning eller bokslut)   
• revisionsberättelse   
• verksamhetsplan med tillhörande budget   

Dessa dokument visar organisationens transparens, medlemmarnas inflytande och möjlighet till ansvarsutkrävande. 

Webbinarium om föreningsdemokrati från den 16 december 2025 (36 minuter) Om grunderna i föreningsdemokrati med exempel. Bra för dig som är förtroendevald eller tjänsteperson i en ideella förening som vill söka eller söker statsbidrag. Teckentolkad version av webbinariet. 

Frågor och svar om föreningsdemokrati och demokratisk uppbyggnad

Här finns svar på vanliga frågor om föreningsdemokrati och demokratisk uppbyggnad för organisationer som söker statsbidrag. 

Grundläggande begrepp och utgångspunkter 

Vad är skillnaden mellan en förening och en organisation? 

Begreppet ideell förening är en juridisk associationsform. Det innebär att det är en medlemsstyrd organisation med stadgar, ett ideellt ändamål, årsmöte, styrelse och medlemmar som väljer styrelse och kan utkräva ansvar av den.

Ordet organisation är ett bredare begrepp som kan omfatta flera olika associationsformer, till exempel ideella föreningar, stiftelser och trossamfund. Många större ideella föreningar väljer att kalla sig organisationer, till exempel om de har anställda, distrikt eller medlemsföreningar. 

En ideell förening kan själv välja om den vill kalla sig förening eller organisation, men det är bra om det framgår av stadgarna att associationsformen är ideell förening. 

Hur avgör ni vad som är krav och vad som är rekommendationer? 

När det gäller MUCF:s bedömningar utgår de från gällande rätt, det vill säga de regler och principer som gäller i dag. Det innebär att myndigheten tar stöd i rättspraxis, alltså hur domstolar tidigare har tolkat och tillämpat regler, och i andra rättskällor, till exempel lagar, förarbeten och beslut som rör ideella föreningar och statsbidrag. Med förarbeten menas texter där riksdag och regering beskriver syftet med en lag eller en bidragsförordning och hur reglerna är tänkta att tillämpas. Dessa ligger till grund för hur MUCF bedömer kravet på demokratisk uppbyggnad vid prövning av statsbidrag. 

Stadgar, verksamhet och dokumentation 

Måste föreningens verksamhet beskrivas i stadgarna, eller räcker det med en verksamhetsplan? 

En kort beskrivning av hur föreningen planerar att uppnå sitt ändamål och vilken typ av verksamhet den bedriver ger en grundläggande förståelse för organisationens inriktning och demokratiska uppbyggnad.

Verksamheten behöver inte beskrivas i detalj i stadgarna, men ska framgå på en övergripande nivå. Mer konkreta aktiviteter beskrivs istället i verksamhetsplanen.

Vad ska finnas med i en verksamhetsberättelse? 

Verksamhetsberättelsen används som en del i att bedöma om föreningen har bedrivit regelbunden verksamhet och ska beskriva vad föreningen har gjort under det gångna året.

Medlemsinflytande, rösträtt och demokratiska principer 

Vad är viktigt att tänka på då det gäller medlemmarnas inflytande i föreningen?  

Medlemmar kan inte genom stadgarna berövas rätten att utöva inflytande över organisationen. I förarbetena till bidragsreglerna anges att det är ett grundkrav att alla medlemmar ska kunna påverka verksamheten för att föreningen ska anses demokratiskt uppbyggd (prop. 2009/10:55 s. 156). Detta behöver MUCF förhålla sig till vid prövning av statsbidrag som har krav på att mottagande förening är demokratiskt uppbyggd.  

Hur kan vi hjälpa barn och unga förstå vad det innebär att rösta i föreningen? 

Det finns metodstöd som kan användas för att stärka medlemmars kunskap om föreningsdemokrati. Ett exempel är MUCF:s demokratihandbok (pdf), som bland annat tar upp hur unga kan organisera sig. 

Årsmöte, ansvarsfrihet och beslutsprocesser 

Vad händer om årsmötet inte beviljar styrelsen ansvarsfrihet? 

För att en förening ska anses demokratiskt uppbyggd måste medlemmarna ha möjlighet att besluta om ansvarsfrihet. Om till exempel de underlag som ska ligga till grund för medlemmarnas bedömning av hur styrelsen har utfört sitt uppdrag saknas kan frågan behöva behandlas på ett extra årsmöte.

Att inte bevilja ansvarsfrihet innebär inte automatiskt att föreningen är odemokratisk eller att statsbidrag inte kan beviljas. Tvärtom kan det vara ett tecken på att de demokratiska processerna fungerar om beslutet grundas på sakliga skäl.

Det är dock viktigt att föreningen följer upp de brister som lett till beslutet. Om missnöjet gäller styrelsens arbete i allmänhet utan att allvarliga fel begåtts hanteras detta normalt genom val av ny styrelse. 

Måste man välja ny styrelse vid ett extra årsmöte? 

Detta ska framgå av föreningens stadgar. Vanligtvis hålls ett extra årsmöte för att hantera en eller flera specifika frågor och detta behöver inte omfatta val av styrelse. 

Är årsmötet giltigt om bara styrelsen deltar? 

Om styrelsen har följt stadgarna när det gäller kallelse och genomförande är årsmötet formellt giltigt. Det finns inget krav på att ett visst antal medlemmar måste delta. Samtidigt är det positivt för föreningen om många medlemmar deltar. 

Kan alla medlemmar delta och rösta på styrelsemöten? 

Ja, det är möjligt att organisera föreningen på det sättet, även om det kan vara svårt i praktiken. Det vanligaste är att medlemmarna utövar sin beslutanderätt på årsmötet och väljer en styrelse som ansvarar för verksamheten mellan årsmötena. 

Styrelse, revisorer och jäv 

Måste en auktoriserad revisor väljas av årsmötet? 

En föreningsrevisor ska alltid väljas av årsmötet. En auktoriserad revisor kan antingen väljas av årsmötet eller anlitas av styrelsen förutsatt att stadgarna tillåter det. 

Kan revisorn vara medlem i föreningen? 

Ja, det finns inget som hindrar att revisorn är medlem så länge revisorn är oberoende och inte är jävig i förhållande till styrelsen. 

Kan anställda sitta i styrelsen? 

Ja, det är tillåtet. Däremot får den anställda inte delta i beslut som rör den egna anställningen eller lönen. För att undvika jäv krävs tydliga rutiner. 

Firmateckning och interna rutiner

Kan föreningen ha olika regler för firmateckning beroende på belopp?

Ja, föreningen beslutar själv om firmateckningsrätt. Det är dock viktigt att reglerna är tydliga så att det framgår vem som har rätt att teckna föreningens firma i vilka situationer. 

Riksorganisationer och medlemsföreningar 

Vilka är de vanligaste bristerna i medlemsföreningar? 

De brister som MUCF oftast ser rör demokratisk uppbyggnad. Det kan till exempel handla om otydliga stadgar eller bristande förståelse för vad stadgarna innebär, brister i protokollföring och underskrifter, att ansvarsfrihet inte behandlats eller att revisor inte valts korrekt eller inte är oberoende. 

Ska lokalföreningar lämna in protokoll och budget till riksorganisationen? 

Det avgör riksorganisationen.