Tydligt att romsk inkludering inte prioriterades under 2025 - MUCF vill se bättring
Under 2025 hade ingen myndighet uppdrag att genomföra insatser utifrån verksamhetsmålen i strategin för romsk inkludering. När mer än halva strategiperioden 2012–2032 nu passerat är vägen mot det övergripande målet fortfarande inte tillräckligt utstakad. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som nu vill se tydligare uppdrag och bättre förutsättningar i arbetet.
– För att arbetet med romsk inkludering ska ge resultat måste strategin prioriteras. Strategiska myndigheters roll och ansvar behöver tydliggöras och det behövs förutsättningar för kommunernas bidrag i arbetet, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.
Årsrapporten om romsk inkludering visar att utvecklingen går långsamt och att strategin inte verkar prioriteras. 2025 står ut som det år då ingen myndighet hade ett riktat regeringsuppdrag utifrån strategin för romsk inkludering (med undantag för Länsstyrelsen Stockholm). Sedan strategin trädde i kraft 2012 har regeringen beslutat om ett 40-tal uppdrag, men inget som sträcker sig över året 2025. Samtidigt har statsbidragen till romska organisationer och till kommuner för att främja romsk inkludering sänkts.
I rapporten framkommer också att det inom de flesta av strategins verksamhetsområden saknas kunskapsunderlag som visar på utvecklingen för romer kopplat till målet i strategin för romsk inkludering. Utan den kunskapen blir det svårt att rikta insatserna rätt. Till exempel inom området hälsa, social omsorg och trygghet är det svårt att bedöma hur situationen för romer ser ut. Om romers sociala delaktighet ökat, om hälsan förbättrats, eller skyddet för utsatta romska barn stärkts. Folkhälsomyndigheten föreslog 2024 en modell för uppföljning för att säkerställa träffsäkra åtgärder inom områdena men har ännu inte fått något sådant uppdrag.
I rapporten poängteras bland annat också att insatser mot antiziganism och diskriminering behöver konkretiseras. Ofta handlar det om uppdrag av kunskapshöjande karaktär men mer kunskap innebär inte nödvändigtvis en förändring. Därför behövs tydligare och uppföljningsbara mål om vad myndigheternas uppdrag faktiskt ska leda till.
MUCF påpekar att återkommande rekommendationer från uppföljningsmyndigheten, med stöd från företrädare för romer, inte fått genomslag i regeringens styrning. Bland annat saknas fortfarande uppdrag till utpekade myndigheter om att följa utvecklingen för romer. Det gör det svårt att presentera en samlad bild av situationen för romer och att rekommendera lämpliga åtgärder.
– Romer ska ha likvärdiga möjligheter i livet som icke-romer. Idag finns utmaningar som handlar om delaktighet, främjande av kultur och språk och att många romer möts av diskriminering, hat och hot. För att skapa förändring på riktigt behöver insatser utgå från en behovsbild och kunna följas upp, säger Magnus Jägerskog.
Om rapporten
Rapporten är en årlig rapportering till regeringen (Kulturdepartementet) om utvecklingen inom ramen för strategin för romsk inkludering i förhållande till målet att ”den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. I rapporten lämnas rekommendationer om åtgärder till regeringen. Årets rapport är den första som MUCF lämnar efter att uppdraget övertagits från Länsstyrelsen i Stockholm