Transkribering av poddavsnitt 3: Att skapa relation med trossamfund
Det här avsnittet publicerades 17 november 2026. Medverkande: Wilhelm Blixt, programledare, och Andreas Jönsson, strateg inom social hållbarhet i Luleå kommun.
00:00:00 Inledning
Wilhelm Blixt: Välkommen till MUCF:s podd om trossamfundsfrågor. Idag gästas vi av Andreas Jönsson som är strateg inom social hållbarhet i Luleå kommun. Vi ska prata om hur en kommun kan börja sin samverkan med trossamfund.
00:00:30 Att inleda kontakten med trossamfund
Wilhelm Blixt: Varmt välkommen, Andreas.
Andreas Jönsson: Tack så mycket.
Wilhelm Blixt: Luleå kommun har under en lång tid velat etablera kontakt och förstå trossamfundens verksamheter och situation i Luleå. Jag vet också att ni undersöker förutsättningar och intresset för en mer strukturerad och fördjupad samverkan med trossamfunden. Vill du berätta lite kort hur vi gjorde när vi började närma oss trossamfunden i Luleå?
Andreas Jönsson: Alltså det började, vi har ju haft kontakt länge tillsammans inom centret (MUCF) då. Så att det kändes för det första skönt att ha er att bolla med för att få det här att hända. Men man kan egentligen säga så här, det är ganska svårt som kommun om man inte jobbar med de här frågorna att veta hur många trossamfunds det finns, hur många församlingar finns det? Hur många kyrkor finns det? Ja, kyrkor går ju ofta och räknar ut på en karta och så vidare, men bara just den där greppet om okej, hur många trossamfund har vi?
Och helt plötsligt så får man en bild av hur både mångreligiöst det är, hur många församlingar och hur många trossamfund det faktiskt finns i en kommun. Luleå kommun är inte den största kommunen, men man insåg ju snabbt att herregud, vi har ju jättemånga aktörer här som vi gärna skulle vilja ha en kontakt och en relation med. Så någonstans så började det egentligen där att ni hjälpte oss med att få ett grepp om det här - hur många har vi i kommunen?
Så att det var ju egentligen utifrån det då sen som vi planerade att besöka så många som möjligt under en vecka. Och de flesta har vi ju aldrig haft, eller i alla fall inte jag, haft någon kontakt med. Jag tänker att det finns ju viss samverkan på verksamhetsnivå med vissa församlingar sedan länge och sen är Svenska kyrkan förstås en stor aktör. Men få den här starten, få den här kontakten och relationen med de här företrädarna för så många olika trossamfund var ju helt fantastiskt.
00:02:28 Besöken hos trossamfunden
Wilhelm Blixt: Andreas, kan inte du utveckla hur de här besöken hos trossamfunden gick till när vi tillsammans träffade dem?
Andreas Jönsson: Ja, jag tyckte det var ett väldigt trevligt upplägg på något sätt. För det första vid presentation och så vidare, men sen så hade vi lite grann uppdelat. Ni hade mycket bra frågor tycker jag just för att komma trossamfunden lite grann in på livet. Så här, hur mår ni? Hur upplever ni att det fungerar att verka som trossamfund i Luleå kommun? Är det några speciella utmaningar och aktuella frågor, men också beskriva sin verksamhet, det här med hur en vecka ser ut till exempel. Och där märker man ju också vilken kompetens ni besitter i att ni har koll på så många trossamfund och hur det funkar så att det kändes som att det blev ett bra samtal. Det började väldigt bra på det sättet.
Där också jag tror att trossamfunden förstod dels att vi är nyfikna, men jag tror att de kände också att det finns en kunskap. Även om det inte är i detalj, så fanns det kunskap som gav mycket förtroende. Sen övergick vi kanske lite mer då mot kommunen och vad vi funderar på, det blev som en bra övergång där.
Ni ställde också frågan vilken samverkan finns idag med kommunen, med andra trossamfund och sådär. Så att det blev väldigt lätt att komma in och prata kring just de här delarna från vårt perspektiv, hur vi är nyfiken att lyssna in, höra hur man ser på samverkan och berätta lite kort om läget i Luleå.
När vi var ute då så hade vi inget färdigt svar på hur vi skulle göra eller så, men jag tänker just den här samtalet och den här första kontakten gör ju att det blir betydligt lättare sen också att kontakta dem igen när vi har kommit en liten bit på vägen och kan fortsätta samtalet. Och då tänker jag att det underlättar ju också i att så småningom kalla till en gemensam träff till exempel när man har fått ansikte på varandra och pratat.
00:04:26 Intryck från tretton studiebesök
Wilhelm Blixt: Vad är dina intryck som tydligast lever kvar efter de här tretton studiebesöken hos trossamfund i Luleå kommun?
Andreas Jönsson: Egentligen är det väl mötet med dem, med människor på något sätt. Få en närmare beskrivning av hur de mår, hur deras rutiner ser ut, hur de jobbar på veckobasis eller över året. Man fick veta så mycket, men det som någonstans också tror jag sätter sig extra mycket, det är väl just det där engagemanget som man förstår mycket bättre nu. Det finns ett sådant engagemang för sina församlingsmedlemmar och för samhället. Och just det här att den här starka viljan till ett gott liv egentligen i samhället.
Och vissa är ju mer inriktade kanske på sin verksamhet och sina församlingsmedlemmar och kanske inte har så jättemycket utåtriktad verksamhet, medan andra är så otroligt tydligt arbetande när det gäller sociala frågor och för samhället. Men den där gemensamma nämnaren finns ändå där, det där goda livet och att stötta varandra, att stötta andra. Så att det är nog mycket det som har satt sig hos mig, skulle jag säga.
00:05:42 Bakgrunden till kommunens arbete
Wilhelm Blixt: Men om vi backar bandet då, ge oss lite historia och bakgrund till varför ändå Luleå och kommun vill ha en mer kontinuerlig och regelbunden samverkan med trossamfunden.
Andreas Jönsson: Det här går ju tillbaka ett antal år egentligen. Jag började på kommunen 2019 och under den tiden så hette ju ni SST eller Myndigheten för stöd till trossamfund. Jag hade ingen aning om er. Jag hade ett uppdrag till en början egentligen att jobba med demokratiutveckling. Sen så kom det in allt med sådana här brottsförebyggande frågor så att jag började ganska snabbt att jobba tätt med polisen. Och då var det dåvarande kommunpolis som sa ”Vet du vad, vi måste se till att fixa en träff med SST”. ”Ja ja, visst, jag är öppen för allt.”
Och fick då träffa Örjan och Tanja var det då. Och där och då, för det första så vart jag alldeles häpen över hur man kan ha en sån kunskap lokalt fast man bor så långt bort och verkar på så många ställen. Så det var helt fantastiskt vilken kännedom ni är på detalj egentligen i Luleå. Bakgrunden till det egentligen var ju också det att där hade jag också ett ärende som handlade om samordning mot våldsbejakande extremism som det här var intressant att utforska, så att där börjar det någonstans.
Men sen så hade vi också lite kontakter och hängde med Örjan, Tanja och polisen ut och träffade någon församling och så där. För där fick man ändå vissa relationer och då lärde man ju sig också att det inte är alla som känner att man är delaktig i samhället. Och det där kändes ju, det gjorde ont i mig. Så att då blev det blev så mycket större den här frågan för mig att den här viljan att, nej vänta, vi måste ju jobba med delaktighet här kring trossamfunden.
Och sen så kom pandemin. Vi hade egentligen inget ordnat sätt att samverkansplattformar med civilsamhället egentligen överhuvudtaget. Så vi började sätta en dagordning tillsammans med vissa aktörer, men då handlade det kanske mer om Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, lite mer begränsad skara. Plus att vi hade med öppna dialogmöten som var öppna för föreningslivet och mycket för att dela lägesbild och höra hur människor mår, men också kunna ge information om läget.
I och med det så blev det ju också så tydligt att om vi hade haft relationer med alla. Jo, för det ska jag också säga, att när då det ebbade ut det här med pandemin, då kom ju kriget i Ukraina ganska snabbt. Och då var det ju ganska fort att återuppta de här kontakterna, att sätta igång en samverkan. För det var ju lite grann samma där, att stämma av läget hur människor mår och lämna information från kommunen och föra en dialog. Då var det just det där med att när man har den där uppbyggda relationen, har kontakterna till varandra, då blir saker och ting mycket lättare. Man får också syn på hur mycket civilsamhällesaktörerna bidrar med, det är egentligen oavsett kommunen, kan man väl säga.
Och så en tredje grej, det var ju den här LVU-kampanjen som kom. Apropå då att kunna ha de här kontakterna och föra ett resonemang kring saker och ting, fenomen som händer i samhället som får en påverkan lokalt. Då ser man ju bredden och vidden av vilken nytta man kan ha av att ha upparbetade relationer och att ha skapat det här förtroendet.
Så det har ju varit en resa bakåt här som steg för steg har bara byggt på egentligen den här önskan. Sen har det gått något år och vi har haft lite andra utredningar som vi har velat väntat in egentligen innan vi har tagit nästa steg kring just trossamfunden. Men nu är vi ju där, så att värdet finns ju på många håll. Nu pratar vi mycket beredskap och sådana här saker, totalförsvar och så vidare. Så det är ju en viktig aspekt, men det finns ju otroligt många värden egentligen att uppnå.
00:09:44 Nästa steg för samverkan
Wilhelm Blixt: Precis, och nu har de här tretton studiebesöken gjorts också. Och var befinner ni er nu kring samverkan med trossamfunden? Jag vet ju att det också finns ett ärende som du håller på att reda ut.
Andreas Jönsson: Ja, precis. Som det ligger nu så ska vi egentligen informera politiken. De är intresserade av det här och informera hur vi tänker i nästa steg. Och nästa steg är egentligen att gå ut och bjuda in trossamfunden till en första träff. Även här måste vi jobba med delaktighet, att vi hittar formerna som funkar för de olika trossamfunden också och hitta bästa möjliga lösning.
Och sen så får vi se i ett senare skede så beror det lite grann på vilken form man tänker sig ska vara bäst och då kan det ju bli aktuellt för ett politiskt beslut också, att man sätter ner foten från politiken hur det ska vara. Men det är ju viktigt någonstans att vi jobbar långsiktigt.
Så att vi när vi bygger upp relationer och förhoppningsvis vinner förtroende och hittar förtroende hos varandra så behöver vi ju jobba långsiktigt så att vi behöver ju ha de förutsättningarna att det här inte blir ett tomtebloss, att vi startar igång någonting som vi inte kan fortsätta jobba med. Och då får vi helt enkelt se vad som krävs när vi kommer fram till former och så vidare, vad som krävs i form av politiska beslut eller vad som räcker egentligen att hantera inom tjänsten. Men det är nära förestående.
00:11:08 Målet: en långsiktig samverkansform
Wilhelm Blixt: Vad önskar du att ni befinner er om ett år? Hur kommer den här samverkan med trossamfunden se ut då om du får tänka högt och fritt?
Andreas Jönsson: Just det, om ett år. Ja, min förhoppning är ju förstås att då har vi haft kanske ett par träffar. Vi har haft en dialog om hur vi vill samverka och kommit fram till den arbetsform som funkar för alla inblandade. Och ja, egentligen så hoppas jag väl att inom ett år att vi ändå är där att vi har en stadig plattform att utgå ifrån egentligen. Alltså det är så olika. Det är också en sån här sak som jag tycker har varit en spännande lärdom hur olika förutsättningarna är mellan olika trossamfund.
Jag menar, vissa har ju inga anställda, vissa har en anställd och ska räcka till för allt i alla frågor för sin församling. Och Svenska kyrkan naturligtvis har ju många anställda. Så att just det här med att hitta formerna för att det ska funka, men också respekten för att alla kanske inte kan vara med, men det finns ett värde att behålla kontakterna och relationerna och att det kan man ju ha, tänker jag, arbeta aktivt med ändå.
Så det hoppas jag ju då också att även om vi inte får med alla i ett sånt här forum, så om ett år har vi fortfarande ändå kontakter och relationer med alla, det vore fint.
00:12:32 Frågor att samverka kring
Wilhelm Blixt: Men vad tänker du, vilka frågor tror du kan bli aktuella i ett sånt här forum tillsammans med trossamfunden?
Andreas Jönsson: Ja, alltså, nu är ju mycket beredskapsfrågor och totalförsvarsfrågor på tapeten och jag har också förstått att åtminstone i vissa trossamfund så är det här också en viktig fråga för dem och där man vill ha en kontaktyta och en samverkan med kommunen. Så att det tror jag är en såndär fråga som definitivt kommer finnas kvar. Ja, herregud, alltså det finns ju så mycket som man skulle kunna prata om. Det händer ju väldigt mycket hos oss också. Vi brukar prata om samhällsomställningen.
Jag vet inte vad summorna är upp i nu, men för ett år sedan så pratade vi om 1500 miljarder som ska investeras i norra Sverige. Och bara här i Luleå så är det flera stora etableringar som ska komma till. Vi kommer att ha massa tillfällig arbetskraft. Det kommer att finnas gott om utmaningar, dels det kommer att skapa en del friktion, tänker jag, i lokalsamhället och inte minst i de områdena där gästarbetare bor och så vidare. Men vi vill ju att alla som kommer hit ska leva ett gott liv när de är här.
Vi ser också framför oss, det finns ju erfarenheter från andra kommuner, att det kommer människor som har en viss tro eller tillhör ett visst trossamfund. De söker upp de här trossamfunden och då kan det vara jättevärdefullt att ha den här kanalen in via de här företrädarna till trossamfunden för att stämma av hur de mår och vad som händer. Vi behöver ju jobba aktivt under den här tiden också med allt från brottsförebyggande till trygghetsfrämjande åtgärder. Här finns det ju mycket, apropå att dela lägesbilder, så tror jag det blir en viktig fråga också. Och inte minst att från kommunens sida ha kanaler att informera om vad som händer, för att det är inte så lätt att nå ut. Och då kan trossamfundsföreträdarna vara en sån där riktigt bra bärare.
00:14:36 Kommunens och trossamfundens olika styrkor
Wilhelm Blixt: Andreas, om du får beskriva vad kommunens styrkor är respektive trossamfundens styrkor är i en samverkan.
Andreas Jönsson: Ibland funderar jag vad är kommunens styrka egentligen? Trossamfunden gör så otroligt mycket gott. Jag vet inte om det är den här samhällsvetaren inom en som bara ser förbättringspotentialen i sin egen organisation eller vad det är. För det är lätt att tänka på hur otroligt bra andra gör saker. Och det är väl, om jag då börjar i den änden, för det känns nästan lättast att trossamfundens möjligheter att vara snabbfotade, att nå människor snabbt när det händer någonting, någon form av kris i samhället.
Kommunen hänger inte, det går inte lika snabbt, utan det är här finns en aktör som eller flera aktörer som når många människor snabbt och kan öppna dörrar och hjälpa till och kan förmedla information på många olika språk ofta också. Så att det är en otrolig styrka, tänker jag, hos trossamfunden. Sen är ju förstås kommunen, ja, det är väl klart att vi kämpar med resurser, så att det ska vi inte påstå att vi är jättestarka resursmässigt, men vi hanterar stora mängder resurser. Vi har möjlighet att prioritera, tror jag.
I och med att vi ändå är resursstarka på det sättet så tänker jag att det finns en potential vid händelser att stötta upp i en samverkan. Vi kan ju också ofta kanske stå för plattformar för samtal och informationsdelning och för att skapa möten mellan trossamfund till exempel.
För det såg vi också under pandemin och under Ukraina, att det är inte alltid vi behöver göra, alltså bidra så jättemycket själva, men kan vi skapa och underhålla en plattform att mötas och träffas mellan olika trossamfund, eller om det skulle kunna handla om föreningar lika gärna. Vilken som helst så händer det grejer i den utvecklingen av relationer och kontakter.
Ja, och det är också en sån där grej som kan vara svårt för åtminstone vissa trossamfund att bära, men där kommunen kan ha en tydlig roll att skapa förutsättningarna för de här mötena och där man tillsammans kan identifiera saker som där vi kan skapa nytta tillsammans eller samordnat.
Wilhelm Blixt: Tusen tack Andreas Jönsson, strateg inom social hållbarhet på Luleå kommun för att du har delat med dig om ert arbete och er väg mot en fördjupad samverkan med trossamfunden i Luleå.
Andreas Jönsson: Tack Wille, det var jätteroligt att få surra lite.
Wilhelm Blixt: Och så vill jag passa på att tacka alla er som har lyssnat på dagens avsnitt av MUCF:s podd om trossamfundsfrågor. Hoppas att ni lyssnar på även nästa avsnitt.