Ökat valdeltagande i Riksdagsskolvalet och fler kommuner har skolor som deltar

Nu är det slutgiltiga resultatet för Riksdagsskolvalet 2026 klart. Precis som det preliminära resultatet visade får Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna flest röster. Det rör sig endast om marginella förändringar jämfört med det preliminära resultatet, som presenterades på MUCF:s hemsida den 13 september.

Det nationella slutgiltiga resultatet för Riksdagsskolvalet 2026:

Arbetarepartiet Socialdemokraterna - 19,31% 

Centerpartiet - 6,06% 

Kristdemokraterna - 3,01% 

Liberalerna 1,16% 

Miljöpartiet 7,48% 

Moderaterna 32,7%

Sverigedemokraterna 13,85% 

Vänsterpartiet 12,1% 

Övriga partier:

Örebropartiet 2,56% 

Alternativ för Sverige 1,19% 

Övriga anmälda partier 0,58% 

Det slutgiltiga resultatet i respektive län, kommun och skola hittar du här. 

Riksdagsskolvalet 2026 i siffror

• 411 364 högstadie- och gymnasieelever röstade på de skolor som deltog. Det motsvarar ett valdeltagande på 81,9 procent. Det är det högsta antalet röstande elever och valdeltagande som registrerats sedan 2002.
• 195 skolor i områden med sociala utmaningar deltog. Det motsvarar 45 procent av skolorna inom områdestyp 1 och 2*.
• Fler kommunala skolor deltog jämfört med friskolor. Något färre kommunala skolor deltog (53 procent) jämfört med 2022 (55 procent). Friskolor deltog ungefär i samma utsträckning (46 procent) som 2022 (45,5 procent).
• Lika många anpassade skolor deltog (41 procent) som 2022.  
• Skolor från fler kommuner deltog: 265 kommuner av Sveriges 290 kommuner hade minst en skola som deltog (2022 deltog 258)

*Områdestyper (RegSO) är en indelning av Sverige i geografiska områden utifrån socioekonomiska förutsättningar, bland annat ekonomi, utbildning och arbete. Områdena delas in i fem typer, från stora socioekonomiska utmaningar till mycket goda förutsättningar. Källa: SCB

En utvärdering har precis genomförts där elever och skolpersonal har fått möjlighet att ge sin syn på skolvalet och vilken påverkan det har haft på elevers kunskap, förmåga och intresse av att vara delaktiga i vår demokrati. Den presenteras tillsammans med slutrapporten av Riksdagsskolvalet som lämnas till regeringen och även tillgängliggörs på mucf.se/skolval senast i april 2027.

Ta vidare engagemanget

MUCF har kunskap, material och verktyg som kan hjälpa skolor, kommuner och regioner att ta vara på ungas engagemang och skapa fler möjligheter till delaktighet och inflytande.

• Demokratipaketet – ger stöd till dig som vill fortsätta arbeta med demokrati och politik tillsammans med eleverna, exempelvis “Prata politik”, “Demokratihandboken” eller “Demokrati i praktiken” - en handledning som ger stöd i att arbeta med demokratifrågor med elever i anpassade skolformer.
• Lokal uppföljning av ungdomspolitiken genom ungdomsenkäten LUPP – en enkät som ger svar på hur unga i din kommun har det. Använd resultaten som stöd och kunskapsunderlag i skolans och kommunens demokratiarbete.
• EU:s ungdomsdialog – en dialog med unga på lokal och nationell nivå för att framföra ungas åsikter till EU. Som del av dialogen kan kommuner och organisationer arrangera demokrativerkstäder där unga diskuterar aktuella samhällsfrågor. Diskussionerna ligger till grund för rekommendationer till EU:s medlemsstater.
• Ungdomskonferensen 2026 – den 2 december arrangerar MUCF en konferens där vi delar kunskap, erfarenheter och idéer om hur vi kan stärka ungas möjligheter.  

Fakta  skolval

Skolval är en av Sveriges största demokratisatsningar för unga och syftar till att lära elever om demokrati, politik och hur det går till att rösta. MUCF har haft regeringens uppdrag att arrangera skolval i samband med riksdagsvalet sedan 2002 och sedan 2014 i samband med val till Europaparlamentet. 
Utvärderingar visar att både lärare och elever som deltagit i skolval tycker att eleverna har lärt sig mer om politik och demokrati och hur det går till att rösta. De har även blivit mer intresserade av politik och samhällsfrågor.