Rådet för nationella minoriteter

Från och med 2026 har MUCF ett breddat uppdrag med samlat ansvar för politikområdena civilsamhälle, unga, trossamfund och de nationella minoriteterna. Inom varje politikområde finns ett rådgivande organ som bidrar med kunskap, erfarenheter och perspektiv till myndighetens arbete. Rådet för nationella minoriteter är det rådgivande organet för MUCF:s arbete inom minoritetspolitiken och ska bidra till en stärkt dialog med nationella minoriteter. Arbetet omfattar politiken för de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib.

Genom rådet får MUCF ytterligare kunskap som stärker myndighetens arbete med att utveckla minoritetspolitiken och stärka nationella minoriteternas rättigheter. Rådet ersätter inte andra befintliga dialogforum eller samråd.

Vanliga frågor och svar

Om rådet

Varför är det bara fyra minoriteter som ingår i rådet?

Rådet inkluderar de minoriteter MUCF har ett minoritetspolitiskt ansvar för, vilket är judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. 

Sametinget har ansvar för samer och det samiska språket. Myndigheterna har ett etablerat samarbete och samverkan mellan varandra.

Rådet kommer ha möjlighet att adjungera aktörer till rådsmöten om det behövs utifrån frågorna som ska diskuteras.

Vilken roll har ledamöterna i rådet?

Ledamöterna deltar i rådsmöten för att analyserar, diskuterar och ge inspel till myndigheten på frågor inom minoritetspolitiken. Uppdraget kan också innebära att ge inspel på aktuella debatter som berör minoriteterna eller att ta del av rapporter, utredningar och andra underlag inför möten. Ledamöterna gör sakliga och opartiska bedömningar, bidrar med dina perspektiv och erfarenheter. Ledamöterna sitter på ett personligt mandat.

Fattar rådet några beslut?

Nej, rådet är ett rådgivande forum och inte ett beslutande organ. Däremot har du som ledamot inflytande i hur rådets arbete utformas. 

Ersätter rådet myndighetens samråd med de nationella minoriteterna?

Nej, rådet ersätter inte samråden. Både rådet och samråden är former för inflytande och kunskapsdelning. Dessa två inflytandeformer kompletterar varandra.

Rådet är en rådgivande grupp och en dialogform som ska fungera som stöd till MUCF:s generaldirektör. Utsedda ledamöter bidrar med kunskap och analyser i MUCF:s arbete. Uppdraget är framför allt knutet till myndighetens instruktion om att hämta in råd och kunskap. Flera minoritetsorganisationer har även föreslagit att ett råd ska inrättas.  

Samråd är en lagstadgad process där MUCF ska ge nationella minoriteter möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.  Myndigheten kan behöva samråda i fler frågor och verksamhetsområden än de som rådet fokuserar på. Samråden sker genom strukturerade dialoger. 

Hur ofta träffas rådet?

Rådet kommer att träffas två – fyra gånger per år. Utöver mötena förväntas ledamöterna ta del av underlag inför de möten där det är aktuellt. Första rådsmötet planeras hållas december 2026. 

Om urvalsprocessen

Behöver man identifiera sig som nationell minoritet för att ingå i rådet?

Ja. För att ingå i rådet behöver du identifiera dig som tillhörande någon av de nationella minoriteter som MUCF har ansvar för: judar, romer, sverigefinnar och/eller tornedalingar. 

Hur har ledamöterna utsetts? 

Urvalet har gjorts utifrån de kriterier som angavs i annonsen.

Intresset för att ingå i rådet har varit stort och utlysningen resulterade i många kvalificerade ansökningar. Urvalet har gjorts med målsättningen att skapa ett råd med bredd av kompetens och erfarenhet. Som ledamot i rådet sitter man på personligt mandat. Därför har myndigheten beaktat engagemang i civilsamhället, förankring inom den nationella minoriteten och kunskap om mänskliga rättigheter. Hänsyn har även tagits till geografisk spridning, ålder och kön för att få en bred representation och olika perspektiv.

Ledamöterna utses formellt av MUCF:s generaldirektör för en period på två eller tre år, med möjlighet till omval i ytterligare en period. 

Har alla fyra minoriteter fått lika stor plats i rådet?

Ja, varje minoritet har samma antal representanter. Rådet består av tolv representanter, tre från varje minoritet.