Rådet för nationella minoriteter

Från och med 2026 har MUCF ett breddat uppdrag med samlat ansvar för politikområdena civilsamhälle, unga, trossamfund och de nationella minoriteterna. Rådet för nationella minoriteter kommer att vara ett rådgivande organ i myndighetens arbete med minoritetspolitiken och inkludera de minoriteter MUCF har ett minoritetspolitiskt ansvar för: judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. 

Genom rådet får MUCF ytterligare kunskap som stärker myndighetens arbete med att utveckla minoritetspolitiken och stärka nationella minoriteternas rättigheter. Rådet ersätter inte andra befintliga dialogforum eller samråd.

Som ledamot får du möjlighet att bidra med kunskap och vara ett stöd vid utvecklingen av Sveriges minoritetspolitik avseende judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt främja rättigheter, språk och kultur i samhället. I rådet kommer det finnas tolv platser där varje minoritet representeras av tre ledamöter.    

Ansök om att bli ledamot

Du som vill bidra till att utveckla en inkluderande minoritetspolitik och som identifierar dig som jude, rom, sverigefinne eller tornedaling kan ansöka om att bli ledamot i rådet.

För att bli ledamot behöver du också ha kunskap om minoritetspolitiken och hur den fungerar i praktiken. 
Mandatet är personligt och du representerar dig själv. 

Välkommen att ansöka senast den 20 juli 2026.   

› Ansök om att bli rådsledamot

Vanliga frågor och svar

Om rådet

Varför är det bara fyra minoriteter som ingår i rådet?

Rådet inkluderar de minoriteter MUCF har ett minoritetspolitiskt ansvar för, vilket är judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. 

Sametinget har ansvar för samer och det samiska språket. Myndigheterna har ett etablerat samarbete och samverkan mellan varandra.

Rådet kommer ha möjlighet att adjungera aktörer till rådsmöten om det behövs utifrån frågorna som ska diskuteras.

Vad gör man som ledamot i rådet?

Som ledamot deltar du i möten där du analyserar, diskuterar och ger inspel på frågor inom minoritetspolitiken. Uppdraget kan också innebära att ge inspel på aktuella debatter som berör minoriteterna eller att ta del av rapporter, utredningar och andra underlag inför möten. Du gör sakliga och opartiska bedömningar, bidrar med dina perspektiv och erfarenheter. Du sitter på ett personligt mandat.

Fattar rådet några beslut?

Nej, rådet är ett rådgivande forum och inte ett beslutande organ. Däremot har du som ledamot inflytande i hur rådets arbete utformas. 

Ersätter rådet myndighetens samråd med de nationella minoriteterna?

Nej, rådet ersätter inte samråden. Både rådet och samråden är former för inflytande och kunskapsdelning. Dessa två inflytandeformer kompletterar varandra.

Rådet är en rådgivande grupp och en dialogform som ska fungera som stöd till MUCF:s generaldirektör. Utsedda ledamöter bidrar med kunskap och analyser i MUCF:s arbete. Uppdraget är framför allt knutet till myndighetens instruktion om att hämta in råd och kunskap. Flera minoritetsorganisationer har även föreslagit att ett råd ska inrättas.  

Samråd är en lagstadgad process där MUCF ska ge nationella minoriteter möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.  Myndigheten kan behöva samråda i fler frågor och verksamhetsområden än de som rådet fokuserar på. Samråden sker genom strukturerade dialoger. 

Hur ofta träffas rådet?

Rådet kommer att träffas två – fyra gånger per år. Utöver mötena förväntas ledamöterna ta del av underlag inför de möten där det är aktuellt.

Var sker mötena?

Möten kan ske fysiskt eller digitalt. Vid fysiska möten förväntas du delta på plats.

Får man arvodering och resekostnader betalda? 

 Ja, arvode utgår enligt gällande ersättningsnivåer. Resor ersätts enligt myndighetens riktlinjer.

Går det att kombinera uppdraget med ett arbete? 

Ja, uppdraget är utformat för att kunna kombineras med ordinarie arbete. 

Om ansökan att bli ledamot 

Behöver man identifiera sig som nationell minoritet för att ingå i rådet?

 Ja. För att ingå i rådet behöver du identifiera dig som tillhörande någon av de nationella minoriteter som MUCF har ansvar för: judar, romer, sverigefinnar och/eller tornedalingar. 

Hur ser urvalsprocessen ut? 

Urvalet görs utifrån de kriterier som anges i annonsen. MUCF gör en samlad bedömning av kompetens, erfarenheter och behovet av en bred och balanserad sammansättning i rådet.

Hur utses ledamöterna? 

MUCF gör ett urval bland de som anmält sitt intresse. Eftersom rådet ska ha både bredd och spetskompetens efterfrågas varierande erfarenheter och perspektiv. Myndigheten ser särskilt till gruppens samlade kompetens inom minoritetspolitik och annan relevant kunskap och erfarenhet. I urvalet kan MUCF även ta hänsyn till rådets sammansättning utifrån geografi, kön och ålder.

Ledamöterna utses formellt av MUCF:s generaldirektör för en period på två eller tre år, med möjlighet till omval i ytterligare en period. 

Rådet för nationella minoriteter utses under september 2026 och har sitt första sammanträde under 2026. Information om vilka som ingår i rådet publiceras när rådet har utsetts.

Vad menas med statlig värdegrund?

Den statliga värdegrunden beskriver de principer som alla som arbetar inom staten ska följa. Den bygger på grundlagarna och ska bidra till en förvaltning som är rättssäker, effektiv och fri från korruption och maktmissbruk. 

Den statliga värdegrunden består av sex principer: 
Demokrati – staten arbetar på uppdrag av medborgarna och ska främja demokratiska värderingar 
Legalitet – myndigheter ska följa lagar och regler 
Objektivitet – beslut och bedömningar ska vara sakliga och opartiska 
Fri åsiktsbildning – alla har rätt till yttrandefrihet och andra grundläggande friheter 
Respekt – alla människor ska behandlas med lika värde 
Effektivitet och service – myndigheter ska vara tillgängliga, ge ett gott bemötande och arbeta effektivt.

Som ledamot i rådet förväntas du arbeta i linje med dessa principer. Läs mer på Den statliga värdegrunden - Statskontoret.