Hoppa till huvudinnehåll
 

Så här kan kommuner och regioner samverka med trossamfund

En framgångsrik samverkan vid kris kräver att man redan innan något inträffat har skapat väl upparbetade kontaktvägar, rutiner och former för hur ett samarbete ska bedrivas.

Så här kan ni göra för att bygga samarbetet med trossamfund.

Gör en behovsanalys - Börja med att formulera vilka behov ni har, vad ni vill få ut av arbetet. Utgå från de omständigheter som råder när ni gör analysen.

Kartlägg - Vilka trossamfund finns representerade på den ort där ni är verksamma? Gör en kartläggning och uppdatera om någon aktör tillkommit/ fallit ifrån årligen. Här är det också viktigt att ni har bestämt vilka trossamfund ni ska arbeta tillsammans med och vilka kriterier ni vill utgå från.

Planera verksamheten - Vilka aktiviteter ska ni genomföra tillsammans med trossamfunden? Det skulle kunna vara utbildningar, kurser, samverkansmöten, utåtriktade aktiviteter med mera. Gör en verksamhetsplanering på årsbasis.

Genomför aktiviteter - Planering är bra men det är också viktigt att genomföra det ni har planerat tillsammans.

Skapa ett trossamfundsråd

Ett sätt att samverka, samexistera och föra samtal på är att starta ett trossamfundsråd. Oavsett om man redan har ett fungerande samarbete som man vill utveckla eller om man ska starta ett nytt är det en del att tänka på. 

När man bestämt sig kan man göra på flera olika sätt. Man kan utgå från de religioner som man bestämt sig för att ha kontakt med och sedan söka efter representanter för dessa religioner lokalt, regionalt eller nationellt.

Det är ett stor ansvar att avgöra vem eller vilka som man ska kontakta. Hur representativa är de för respektive religion? Tänk på att olika religioner har olika organisationsformer. En religion kan till exempel ha en mängd olika självständiga grenar – medan en annan kan ha en mer hierarkisk organisationsstruktur.

Förberedelse i er egen organisation

  • Beskriv varför ni behöver samarbeta med trossamfund.
  • Utgå från era lokala behov och förutsättningar.
  • Identifiera vilka delar av er organisation som berörs.
  • Bestäm vem som ska ha ansvar för samarbetet.
  • Ta ställning till hur samarbetet ska gå till. Tips på hur ni kan göra för att samverka på olika nivåer hittar du här.
  • Utse vilken eller vilka förvaltningar som ska samordna arbetet, till exempel beredskapssamordnare eller mångfaldschef.
  • Gör en plan för hur samarbetet med trossamfunden ska fungera i krisberedskapen och hur den ska samordnas i er organisation.
  • Se till att samarbetet är formellt beslutat, antingen av er politiska ledning eller på tjänstemannanivå.
  • Förankra beslutet i er organisation och informera berörda aktörer.

Förberedelse externt

  • Kartlägg vilka trossamfund som finns i ert geografiska område (kommun/region/län).
  • Välj vilka trossamfund ni vill samarbeta med och vilken nivå på samarbete ni vill ha med dem.
  • Undersök vilka trossamfund som vill och kan samarbeta med myndigheter (kommunen, regionen, länsstyrelse) eller andra organisationer.
  • Skapa kontaktlistor med uppgifter till de organisationer som ska ingå i nätverket.
  • Ta reda på vilka resurser, kunskaper och behov av utbildning som trossamfunden har för att kunna bedriva ett framgångsrikt samarbete.
  • Planera och genomför gemensamma utbildningar och övningar.
  • Identifiera hur och var ni kan ordna stödcenter, samtalsrum, andakter, minnesstunder eller ceremonier tillsammans med trossamfunden.
  • Undersök hur länge trossamfundens resurser kan användas och gör en plan för långsiktigt samarbete och ansvarsfördelning. 
Vilka trossamfund ska man samverka med och hur hittar man dem?

Börja med att se om det finns ett föreningsregister i kommunen. Där kan du hitta kontaktuppgifter till olika föreningar och trossamfund.

Du kan också prata med personer i dina egna nätverk och grupper som redan finns på orten. Det kan till exempel vara:

  • Regionens PKL-grupp (psykologisk och psykiatrisk katastrofledning).
  • Sjukhuskyrkan eller den andliga vården inom hälso- och sjukvården.

När ni har fått en bild av vilka aktörer som finns, ta kontakt med de trossamfund som är verksamma i kommunen.

Vi kan hjälpa er att komma igång med samverkan

Ni är välkomna att kontakta oss för stöd i ert vidare arbete. Vi kan till exempel hjälpa er att ta fram en översikt av, och kontakter till, trossamfund som finns i er kommun/region. 

 

Modeller för olika slags samverkan

Det finns olika sätt för kommuner, regioner, myndigheter och trossamfund att ha kontakt och samarbeta. Här beskriver vi tre nivåer av kontakt – från att känna till varandra till att arbeta gemensamt mot gemensamma mål.

Samexistens – att känna till varandra

Samexistens handlar om att känna till varandra och veta hur man kan få kontakt. Det kräver ingen nära relation eller regelbunden kontakt. Det handlar snarare om att vara medveten om att den andra parten finns.

Syftet är att ha uppdaterade kontaktuppgifter och grundläggande kännedom om varandra. I vissa fall kan man också dela enkel, allmän information. Kontakten är oftast ytlig och sker bara vid behov.

Samexistens kan upprätthållas genom att:

  • söka information via webbplatser eller föreningsregister
  • kontakta varandra via telefon, e-post eller brev

En årlig uppdatering av kontaktuppgifter räcker oftast. Det kräver en liten arbetsinsats men skapar förutsättningar för kontakt när det behövs.

Vem kan delta?

Det kan till exempel vara alla som:

  • Sysslar med tro i någon form.
  • Har en koppling till religion.
  • Är registrerade hos Kammarkollegiet som trossamfund.

Så här kan ni arbeta med samexistens

  1. Sök kontaktuppgifter i register, föreningsregister och på webbplatser.
  2. Bjud in till öppna forum.
  3. Håll kontaktuppgifter uppdaterade.
Samtal – att lära känna varandra

Samtal är ett utbyte av information och tankar men också ett sätt att mötas som människor. Genom att samtala kan man lära känna varandra och skapa en ökad förståelse och ett förtroende.

Syftet är att dela mer än fakta. Genom att mötas och prata skapas relationer som stärker förmågan att förstå varandras roller i samhället. Det bidrar till ett bättre samspel. Det kan till exempel vara en dialog med alla som: 

  • Sysslar med tro i någon form och vill vara med.
  • Har en koppling till religion och vill vara med.

Samtal kan ske:

  • vid personliga möten
  • digitalt, till exempel via videomöten
  • i forum och sammanhang där dialog är möjlig

Samtal kräver mer tid och engagemang än samexistens. För att bygga och behålla förtroende behövs kontinuerliga och regelbundna kontakter.

Viktigt att tänka på

Samtalen ska bygga på ömsesidighet, samtycke och respekt. Tänk på hur och var ni möts. Det kan vara på neutral plats eller växelvis hos olika parter.

Så länge syftet är att öka kunskap och förståelse behövs inga särskilda regler för att delta.

När passar samtalsmodellen?

Den passar för:

  • informationsutbyte och rådgivande samtal
  • kunskapshöjande aktiviteter
  • frivilliga insatser inom kultur och samhälle

Den passar inte för formell samverkan, till exempel vid krisberedskap.

Så här kan ni arbeta med samtal

  1. Bjud in till öppna möten, rådslag eller forum för samtal.
  2. Skapa en trygg och inkluderande miljö där alla får komma till tals.
  3. Följ upp samtalen och håll kontakten levande. 
Samverkan – att arbeta tillsammans

Samverkan betyder att flera parter arbetar tillsammans för att nå ett gemensamt mål. För att kunna samverka behöver man ofta ha byggt upp kontakt och förtroende genom att samtala.

Det är inte säkert att alla som känner till varandra också vill samverka. Därför behöver parterna vara överens om mål och syfte innan samverkan startar.

Kriterier för samverkan

Samverkan kräver tydliga kriterier. Parterna behöver dela grundläggande värderingar och mål utan att ge avkall på sina egna uppdrag eller särarter.

För trossamfund innebär samverkan med kommuner, regioner och myndigheter en vilja att bidra till samhällsbygget och att stå bakom samhällets grundläggande värderingar. Exempel på parter som kan ingå i samverkan är Svenska kyrkan och statsbidragsberättigade trossamfund. Om andra föreningar eller församlingar deltar bör man regelbundet säkerställa att de uppfyller samma kriterier.

Vad är ert mål med samverkan?

Målet kan vara att:

  • uppnå något gemensamt
  • förebygga eller förhindra något
  • skapa bättre möjligheter att möta behov i olika situationer

Olikheter i uppdrag, resurser och arbetssätt kan bli en styrka när man samarbetar mot ett gemensamt mål.

Tänk på det här när ni ska samverka

För att samverkan ska fungera behövs:

  • gemensamma mål och tydliga roller
  • kunskap och förståelse för varandras uppdrag
  • regelbunden kontakt och uppföljning

Det bör finnas en överenskommelse om när, var och hur samverkan ska ske. Vilka som deltar beror på respektive organisations uppdrag och förutsättningar.

Trossamfund som deltar i samverkan behöver vilja bidra till det gemensamma samhällsbygget och vara öppna för att hantera olikheter på ett konstruktivt sätt.

När passar den här samverkansmodellen?

Den passar för:

  • krisberedskap och krishantering
  • gemensam kommunikation till målgrupper
  • rådslag där parter tar gemensamma åtaganden
  • förebyggande arbete och långsiktiga satsningar

Så här kan ni arbeta med samverkan

  1. Bestäm vilka kriterier som ska gälla för att delta.
  2. Identifiera och kontakta berörda aktörer.
  3. Kom överens om mål, ansvar och uppföljning.