Stöd för det civila samhället

Inspelade webbinarier

Föreningsdemokrati - från stadgar till förtroende - webbinarium från den 16 december 2025 (36 minuter) Om grunderna i föreningsdemokrati med exempel. Bra för dig som är förtroendevald eller tjänsteperson i en ideella förening som vill söka eller söker statsbidrag. Teckentolkad  version av webbinariet.

Demokrativillkor för statsbidrag – webbinarium från den 2 juni 2025 (33 minuter). Om demokrativillkoren för statsbidrag som började gälla 2025. Bra för dig som är ny i föreningslivet eller jobbar med att stötta lokalföreningar.

Kortfilmer på två minuter

Statsbidrag – så funkar det! - En film som förklarar vad statsbidrag är och hur de fungerar. Passar dig som är ny i föreningslivet.

Föreningsekonomi - sju saker att ha koll på - En film om viktiga saker att tänka på när det gäller föreningens ekonomi. För dig som arbetar med eller ansvarar för ekonomin.

Demokrativillkor för statsbidrag - En översikt av de nya demokrativillkoren för statsbidrag. Passar dig som är ny i föreningslivet.

Organisationens årshjul - Det här händer under föreningsåret - från årsmöte till årsmöte. Passar dig som är ny i föreningslivet.

Den vanligaste organisationsformen i civilsamhället är ideell förening. Det finns ingen lag som reglerar hur man bildar en ideell förening, vad föreningen ska ha för verksamhet eller hur man lägger ned föreningen. Men den ska ha medlemmar och den ska vara av ideell karaktär.

Starta och driva en ideell förening

Starta en ideell förening

Skatteverket har tagit fram en checklista för dig som vill starta en ideell förening. Den beskriver steg för steg hur du gör. I checklistan kan du läsa hur du skriver stadgar och ordnar ett möte för att bilda föreningen. 

En ideell förening behöver inte registreras, men om ni vill ha ett organisationsnummer så ansöker ni om det hos Skatteverket.

Stadgar för ideella föreningar

Ideella föreningar formulerar och antar sina egna stadgar. Stadgarna kan beskrivas som föreningens regler. 

Anmäla ändringar i föreningen

På skatteverket.se kan du läsa hur du gör för att anmäla ändringar i din förening, till exempel adressändring. Hur du ska göra beror på vilken föreningsform din förening har och vilken ändring du vill göra.

Lösa upp föreningen

En ideell förening kan upphöra genom frivillig upplösning eller genom konkurs. Efter att föreningen har upphört kan du avregistrera den hos Skatteverket.

Några av de regler som påverkar ideella föreningar

Det finns ingen särskild lagstiftning som reglerar ideella föreningar som det finns för exempelvis ekonomiska föreningar och handelsbolag. Däremot finns det lagar som omfattar ideella föreningar. Om en förening har anställda behöver den till exempel följa lagar om anställningar.

Sköta ekonomi och bokföring

En ideell förening kan vara bokföringsskyldig och måste då följa bokföringslagen och Bokföringsnämndens rådgivning. Här kan du läsa om de villkor en förening ska uppfylla för att vara bokföringsskyldig och vad det innebär.

Om ni bedriver näringsverksamhet i föreningen så måste ni följa Skatteverkets instruktioner. Bolagsverket har en guide för hur ideella föreningar ska göra sin årsredovisning. 

Det här gäller om ni ger ersättningar eller betalar ut lön

Ideella föreningar ska redovisa lön, ersättningar och skatteavdrag i en arbetsgivardeklaration till Skatteverket på samma sätt som andra arbetsgivare. 

Betalar ni ut ersättning för arbete på totalt 1 000 kronor eller mer under ett år till en person som har A-skatt är ni skyldiga att redovisa och betala arbetsgivaravgifter och skatt. 

Ersättningar för arbete kan vara lön, förmåner eller kostnadsersättningar som traktamenten och bilersättningar.

Ni måste deklarera om ni inte har ansökt om att bli befriade från det

En ideell förening, stiftelse eller ett registrerat trossamfund ska deklarera till Skatteverket varje år. 

Föreningar kan ansöka om att bli befriade från att deklarera om det inte finns några inkomster som ska beskattas.

Håll koll på momsen om ni har ekonomisk verksamhet

Det är bara ideella föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet som ska betala moms och har rätt att dra av ingående moms till Skatteverket. 

En förening som köper vissa varor och tjänster från andra länder kan vara skyldig att betala moms för inköpen utan att ha rätt att dra av ingående moms. 

Om ni ska anställa personal

Innan en ideell förening anställer personal finns det flera saker att ta hänsyn till. Först ska föreningen registrera sig som arbetsgivare och ta reda på vilket ansvar man har som arbetsgivare. 

Skatteverket har samlat information till dig som är arbetsgivare eller planerar att anställa personal för första gången här. 

På verksamt.se kan du räkna ut vad det kostar att ha anställda. Du kan också läsa vanliga frågor och svar om att anställa och att vara arbetsgivare.

Tänk på det här om ni hanterar personuppgifter

Behandlar din förening personuppgifter, till exempel uppgifter om medlemmar i ett medlemsregister? Då måste föreningen följa dataskyddsförordningen, GDPR. 

Syftet med GDPR är att den enskilde ska få större kontroll över sina personuppgifter. Dataskyddsförordningen stärker rättigheterna för era medlemmar när det gäller deras personliga integritet. 

Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet och har tagit fram vägledningar om hur man behandlar personuppgifter i mindre föreningar och medlemsorganisationer. Här hittar du deras guide till vad föreningar behöver göra för att följa GDPR.

Ibland behöver ni söka tillstånd för det ni planerar att göra 

För en del verksamheter krävs tillstånd från olika berörda myndigheter eller kommuner. Det kan till exempel gälla att när man vill använda en offentlig plats, anordna demonstration eller ett lotteri. Det är viktig att föreningen har koll på vilka tillståndskrav som gäller och hur man söker det. 

Tillstånd söker man hos den myndighet eller din kommun som har ansvaret att bevilja tillståndet. Tillstånds- och tillsynsmyndigheter kan vara lokala, regionala eller rikstäckande. Kommuner, länsstyrelser och polisen är exempel på lokala och regionala myndigheter.

För att underlätta har flera myndigheter och kommuner tagit fram information om hur du kan söka tillstånd och vilka krav som gäller. Här är Polisens information om när man behöver söka tillstånd.

Om din förening vill bedriva lotteriverksamhet ansöker ni om det hos er kommun. Som exempel har Umeå kommun har tagit fram en tillståndsguide och evenemangslots som främst tar upp kommunala tillstånd ni kan behöva söka.

En fungerande ekonomi är en grundförutsättning för att en förening ska kunna existera och utveckla sin verksamhet. Finansieringen kan ske på olika sätt, till exempel genom medlemsavgifter, försäljning av varor eller tjänster, statsbidrag eller bidrag från kommuner och regioner eller från gåvor och donationer.

Bidrag och annan finansiering

Det är viktigt att sätta sig in i vilka krav som finns för att kunna få bidrag

Reglerna för vad som gäller för att en förening ska kunna få bidrag skiljer sig åt. Det är därför viktigt att läsa på och förstå vilka krav som måste uppfyllas innan man gör en ansökan om bidrag.

Därför ges bidrag till föreningslivet

Det stöd som kommuner, regioner och statliga myndigheter fördelar till organisationer inom det civila samhället har en mycket viktig roll. 

Bidragen stärker civilsamhället och gör det möjligt för fler att engagera sig. De ger människor möjlighet att organisera sig kring gemensamma intressen och hjälper olika grupper att göra sina röster hörda. Många föreningar bidrar också med verksamheter som kompletterar den gemensamma välfärden.

Organisationerna kan också driva på etablerade institutioners sätt att fungera och på så sätt vara en kraft för utveckling och innovation i samhället.

Det finns flera olika typer av bidrag

Det finns en mängd olika typer av bidrag och villkoren som gäller för respektive bidrag hittar du hos respektive organisation som utlyser bidraget.

Varje myndighet, län, region, och kommun delar information på sina egna hemsidor om vilka bidrag som finns att söka hos dem, och om hur just deras ansökningsprocess ser ut. 

Det finns många olika bidrag. På respektive myndighets, regions eller kommuns webbplats hittar du information om vilka bidrag som finns att söka, vilka villkor som gäller och hur ansökan går till.

Vanliga bidragsformer är organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag men det finns fler som till exempel lokalstöd och effektstöd. 

Organisationsbidrag är ett generellt ekonomiskt stöd för att täcka organisationens grundläggande och löpande verksamhetskostnader.

Ett verksamhetsbidrag är ett ekonomiskt stöd som beviljas en organisation för att finansiera en specifik, målinriktad verksamhet.

Ett projektbidrag är ett tidsbegränsat ekonomiskt stöd för att finansiera en specifik, avgränsad aktivitet eller initiativ snarare än en organisations löpande drift.

Bidrag som kan sökas från MUCF

MUCF fördelar statsbidrag och EU-bidrag till verksamheter och projekt som gör nytta för Sveriges unga, det svenska civilsamhället, trossamfund som verkar i Sverige och våra nationella minoriteter. 

Det finns många olika slags statsbidrag man kan söka här. I princip alla bidrag styrs av en förordning som regeringen beslutar. Där brukar det stå vilket syfte bidraget har, vem som kan beviljas bidrag och vad bidraget kan användas till. Statsbidragen brukar utlysas en gång om året och på ett bidrags webbsida kan du se när det utlystes sist.

Vi är även nationellt programkontor för Erasmus+ Ungdom och Idrott och Europeiska solidaritetskåren som är EU:s främsta verktyg för att genomföra den gemensamma europeiska ungdomspolitiken.

Här hittar du information om MUCF:s olika bidrag.

Civilsamhället består av både av organiserade och mer informella verksamheter. Den organiserade delen omfattar olika typer av organisationer. De vanligaste är ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser, ekonomiska föreningar, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning samt samfälligheter och samfällighetsföreningar.

Civilsamhällets organisationsformer

Ideella föreningar

Ideella föreningar är den vanligaste organisationsformen inom civilsamhället. Det finns ingen särskild lag som reglerar hur ideella föreningar bildas, drivs eller upplöses. En ideell förening kännetecknas av att den har medlemmar och ett ideellt ändamål.

I Sverige finns det inte något komplett register över alla ideella föreningar eftersom det inte finns något krav att man måste registrera en förening. 

Om man behöver ett organisationsnummer måste föreningen dock registrera sig hos Skatteverket. Organisationsnumret visar att organisationen är en juridisk person som har vissa rättigheter och skyldigheter, till exempel att deklarera, kunna hyra lokaler, skriva kontrakt eller avtal, kunna öppna ett bankkonto och söka bidrag i organisationens namn.

Ideella föreningar måste följa de lagar som gäller för deras verksamhet, även om de inte omfattas av en särskild föreningslag. Om föreningen bedriver näringsverksamhet gäller till exempel bokföringslagen. Säljer föreningen varor eller tjänster ska den följa civilrättsliga regler, inklusive konsumentskyddslagstiftningen. Om föreningen är arbetsgivare gäller den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Trossamfund

Ett trossamfund kan begära att bli registrerade av Kammarkollegiet om:

• det finns stadgar som bestämmer trossamfundets ändamål och som anger hur beslut fattas om trossamfundets angelägenheter.
• det finns en styrelse eller motsvarande organ.

Registreringen ger trossamfundet rättskapacitet, vilket innebär att det kan ha rättigheter och skyldigheter. Registreringen som registrerat trossamfund ger också en skydd av namnet och gör att trossamfundet kan få statlig hjälp att beräkna och ta in medlemsavgifter. Vid registreringen får trossamfundet ett organisationsnummer.

Registreringen ger trossamfundet rättskapacitet, vilket innebär att det kan ha rättigheter och skyldigheter. 

Svenska kyrkan skildes formellt från staten år 2000. I och med att relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades infördes lagen om trossamfund och registrerade trossamfund. Innan dess verkade de flesta trossamfund som ideella föreningar eller stiftelser. Även i dag finns organisationer som bedrivs för religiösa ändamål utan att vara registrerade trossamfund.

Ett trossamfund som väljer att inte registrera sig verkar oftast som ideell förening. 

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser får inte registreras som trossamfund. 

Om trossamfundet bedriver näringsverksamhet kan det även registreras hos Bolagsverket.

Stiftelser

En stiftelse bildas ofta när någon eller några personer avsätter pengar för att främja ett visst ändamål. En stiftelse är en juridisk person med rättigheter och skyldigheter så snart den har bildats och tilldelats ett organisationsnummer.

Stiftelser styrs av ett stiftelseförordnande som bland annat anger hur pengarna ska användas, hur ändamålet med stiftelsen ska tillgodoses och vem eller vilka som kan ta emot förmåner från stiftelsen. Själva dokumentet om stiftelseförordnandet kallas stiftelseurkund. En stiftelse ska förvaltas av en styrelse eller en förvaltare.

Det är Länsstyrelsen som ska se till att stiftelser bildas, drivs och avvecklas på rätt sätt. När en stiftelse har registrerats hos Länsstyrelsen meddelar Länsstyrelsen i sin tur Skatteverket. Skatteverket tilldelar sedan stiftelsen ett organisationsnummer.

På länsstyrelsens webbplats finns information om hur du registrerar och förvaltar den samt vilka lagar som gäller för stiftelser.

Ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar regleras av lagen om ekonomiska föreningar. En ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom de ekonomiska verksamheter som de deltar i. Det kan vara som konsumenter, leverantörer, med egen arbetsinsats, eller på annat liknande sätt. Ekonomiska föreningar finns i de flesta branscher, från jord- och skogsbruk till dagligvaruhandel och social omsorg.

En ekonomisk förening har en demokratisk struktur och demokratiskt ansvarstagande. Enligt lagen måste en ekonomisk förening ha minst tre medlemmar samt en styrelse och vara registrerad hos Bolagsverket. 

Varje medlem har en röst och ska betala en insats till föreningen. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för företagets skulder och andra förpliktelser, utöver insatsen. 

Bolagsverket har tagit fram stöd för hur man startar en ekonomisk förening och mallar för att starta och driva en ekonomisk förening. Verksamt.se har också information om hur ekonomiska föreningar fungerar. 

Skatteverket har tagit fram grundläggande kunskap om ekonomiska föreningar. Där finns bland annat information om beskattningsregler, utdelning med mera. Hos Skatteverket hittar du även lagar och förordningar som berör ekonomiska föreningar.

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb) kännetecknas av att verksamheten inte drivs med syftet att ge aktieägarna vinst. De särskilda reglerna syftar till att säkerställa att vinsten huvudsakligen stannar kvar i bolaget för nya investeringar. Bolagsverket beskriver vad som gäller för aktiebolag med vinstutdelningsbegränsningar. 

Samfälligheter och samfällighetsföreningar

Samfällighetsföreningar kan bildas för att ta hand om till exempel enskilda vägar, lekplatser, grönytor eller bredband. 

En samfällighetsförening är en juridisk person med rättigheter och skyldigheter som har ett organisationsnummer och bildas enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Samfällighetsföreningar ska registreras hos Lantmäteriet. 

En samfällighet är en egendom, till exempel mark, vatten eller en anläggning, som ägs gemensamt av flera fastigheter. De som äger fastigheterna äger samfälligheten tillsammans. Lantmäteriet beskriver här hur man bildar en samfällighetsförening som antingen kan drivas av delägarna eller av en samfällighetsförening.

Föreningsfriheten som också kallas organisationsfrihet innebär en rätt att tillhöra och bilda organisationer. Men är också en frihet att stå utanför föreningar. Föreningsfriheten som också kallas organisationsfrihet innebär en rätt att tillhöra och bilda organisationer. Men är också en frihet att stå utanför föreningar.

Förenings- och mötesfrihet

Föreningsfriheten är en grundläggande rättighet som beskrivs i en av Sveriges grundlagar och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Mötesfriheten innebär att organisationer och andra har rätt att ordna och delta i sammankomster. Det kan handla om möten för att sprida information, uttrycka åsikter, genomföra konstnärliga aktiviteter eller liknande.

En viktig tanke med detta skydd av rättighet som sträcker sig tillbaka till 1600-talet, har från början varit att värna demokratin och den fria åsiktsbildningen. Detta genom att bland annat garantera åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet, religionsfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet samt den enskildes personliga säkerhet.