Samverkansformen SSPF
Samverkan mellan aktörer kring barns och ungas liv och fritid är viktig, särskilt för sårbara grupper av unga som exempelvis unga i socioekonomiskt utsatta området och unga med funktionsvariation. För unga som upplever skolmisslyckande kan fritiden vara en arena för unga att lyckas utifrån sina egna förutsättningar. Samverkansformen skola, socialtjänst, polis och fritid, SSFP är en utav flera samverkansformer som kommunerna driver som en del av sitt brottsförebyggande arbete.
SSPF skiljer sig från andra samverkansformer genom att den så tydligt inkluderar fritiden som en viktig del av ungas liv. Inom SSPF-samverkan är det vanligt att den öppna fritidsverksamheten representerar fritiden i styrgrupp och operativ grupp. Den öppna fritidsverksamheten är betydelsefull för många unga, en plats som ger gemenskap och social trygghet. Forskning och uppföljning visar att sådana verksamheter kan bidra till ungas välbefinnande och personliga utveckling genom att erbjuda trygga vuxenrelationer, delaktighet och flexibla aktiviteter utifrån ungas förutsättningar. De barn och unga som är aktuella för SSPF har olika intressen, behov och förutsättningar. Det kan innebära att vissa unga får stöd att delta i aktiviteter, på sociala mötesplatser eller engageras i ideellt arbete. Även civilsamhällets aktörer som riktar sig till barn och unga är en värdefull resurs i arbetet med ungas fritid och kan ingå i SSPF samverkan.
MUCF har tillsammans med Skolverket, Socialstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Sveriges kommuner och Regioner tagit fram ett stödmaterial för dig som vill veta mer.
Brottsförebyggande rådet har även tagit fram en checklista med forskningsbaserade riskfaktorer för normbrytande/kriminellt beteende bland unga 6-20 år; Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet), som kan fungera som ett första stöd vid oro för ett barn eller ungdoms risk för kriminalitet. Checklistan kan användas av alla aktörer kring barn och unga, exempelvis fritidsledare i den öppna fritidsverksamheten och ledare i föreningar och kan bifogas till en orosanmälan till socialtjänsten och visa på behovet av en insats.
Checklistan Check- IRK hittar du på Brottsförebyggande rådets webbplats.
Samverkan med civilsamhället – en värdefull resurs i arbetet med barns fritid
Civilsamhällets aktörer har ofta etablerat förtroende hos målgrupper som det offentliga ibland har svårare att nå, och kan bidra med relationer, tillit, socialt kapital och kompletterande kompetenser. Samverkan med civilsamhället kan därför vara en viktig del av SSPF-arbetet.
För att samverkan ska fungera behöver civilsamhället vara delaktigt i hur samverkan utformas. Många kommuner har redan upparbetade strukturer för samverkan, till exempel genom överenskommelser, råd eller etablerade kontaktvägar. Dessa kan användas även inom SSPF. Saknas sådana strukturer bör kommunen överväga att ta fram dem.
Tips på bra samverkan med civilsamhället
- Kartlägg vilken samverkan kommunen redan har med civilsamhället, vilka organisationer som ingår och hur avtalen ser ut.
- Identifiera vid behov fler relevanta aktörer att samverka med på individ-, grupp- och områdesnivå inom SSPF.
- Involvera civilsamhället i planering, genomförande och uppf ljning och håll en l ande dialog.
- Säkerställ att civilsamhällets aktörer har förutsättningar att bidra på ett bra sätt. Möjliggör ett gemensamt lärande, stöd och kompetensutveckling.
- Använd MUCF:s samverkansmodell.