Dialog är vägen fram för civilsamhället
Vilket utrymme har civilsamhället i en tid av demokratisk tillbakagång – och hur kan det stärkas? Det var huvudfrågan när årets Kunskapskonferens om det civila samhället samlade forskare, beslutsfattare och representanter från civilsamhället och offentlig sektor.
Ett öppet civilsamhälle är en grundpelare i en levande demokrati, och kunskap, respekt och samverkan är vägen framåt. Civilsamhällets framtida utrymme beror på förmågan till dialog, tillit och samarbete – både inom civilsamhället och mellan sektorer. I en föränderlig värld utmanas civilsamhällets utrymme och villkor på många håll, vilket gör det viktigare än någonsin att förstå och öka kunskapen om civilsamhällets förutsättningar, roll och mervärde.
Årets tema, ”Civilsamhällets utrymme och villkor i en tid av global demokratisk tillbakagång”, belyste hur civilsamhällets roll som demokratins röstbärare och granskare utmanas när politiska styrmedel, regelverk och samhällsklimat förändras. Flera forskare och experter delade med sig av ny kunskap och perspektiv på hur organisationer kan verka, delta och bidra till ett öppet samhälle och vilken roll och ansvar det offentliga har i att ge civilsamhället utrymme.
– Som samhälle står vi inför en rad utmaningar där civilsamhället är centralt och det behövs rätt förutsättningar. MUCF har en nyckelroll som stöd för civilsamhället och för att stärka samverkan mellan det offentliga och det civila samhället. Den här konferensen är en viktig del i mötet mellan civilsamhället, det offentliga och akademin, för att skapa förståelse och dela erfarenheter, säger Jennie Bloom, chef avdelningen för kunskapsstöd, MUCF.
Stärkt tillit och dialog som nycklar
Anna Ardin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, presenterade en forskningsöversikt om civilsamhällets demokratiska utrymme. Hon betonade att ett starkt handlingsutrymme kräver både skydd från överdriven reglering och mod från organisationerna själva att ta plats.
I det efterföljande panelsamtalet, där även Anders Lindell, kanslichef Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) och Mona Nechma, kommunikationschef (MÄN) - Män för jämställdhet deltog, diskuterades vikten av tillit och dialog.
– Engagemanget finns, vi behöver återuppbygga tilliten, sa Anna Ardin.
– Vi måste värdesätta det fria ordet även när vi inte håller med, och föra dialog även med aktörer vi inte delar åsikter med, betonade Anders Lindell.
– Civilsamhället har en möjlighet att aktivt jobba med att skapa det egna narrativet, tillade Mona Nechma.
Trossamfund, resurs eller risk?
Linnea Lundgren, lektor vid Marie Cederschiöld högskola, beskrev hur trossamfundens roll i samhället ofta präglas av en dubbelhet – de lyfts fram som en resurs i krisberedskap och social sammanhållning, men möter samtidigt misstro och hinder som begränsar handlingsutrymmet. Hon talade om ett handlingsutrymme som både utökas och begränsas och att en motsägelsefull bild präglar debatten om trossamfunden.
– Vi ser att det finns en stor vilja att ta en roll i krisberedskap och civil beredskap hos trossamfunden. Men ofta saknas det upparbetade relationer mellan trossamfunden och det offentliga. Vill man ha trossamfunden som resurs måste man bygga relationer även i vardagen, inte bara i kris. Hur man pratar om trossamfunden spelar också roll, sa Linnea Lundgren.
I ett panelsamtal där även Mohamed Temsamani (FIFS) och Frederic Brusi (SST) deltog reflekterades det över hinder och möjligheter för trossamfundens deltagande i samhällsutvecklingen.
– Det finns ett övergripande problem i synen på religion. Vi möts inte som jämbördiga parter i ett sekulariserat samhälle. Det leder till misstänkliggörande och praktiska svårigheter för trossamfunden, konstaterade Mohamed Temsamani.
MUCF:s rapport: Stabilitet trots utmaningar
MUCF:s utredare Klara Johansson presenterade rapporten ”Stabila steg trots svårigheter – uppföljning av ideella föreningars villkor 2024”. Rapporten visar att föreningslivet står inför flera olika utmaningar – däribland ökade kostnader, minskade bidrag och ett problem med hot och hat – men också på en stark framtidstro.
– Rapporten visar på en spänning mellan styrkor å ena sidan och påtagliga utmaningar å andra sidan. Hot och hat är ett påtagligt problem som vi behöver titta vidare på, men också frågan om finansiering. Hur kommer det sig att organisationer som inte söker bidrag avstår från det? Handlar det om att man klarar sig utan den finansieringen eller finns det hinder som gör att man inte söker, sa Klara Johansson.
Global översikt över demokratisk tillbakagång
Statsvetaren Anders Sjögren från Uppsala universitet gav under konferensen en internationell utblick över hur civilsamhället påverkas i länder med demokratisk tillbakagång. Han visade att utrymmet varierar – vissa organisationer begränsas, medan andra till och med understödjer auktoritära tendenser. Han talade om att det finns konflikter även inom civilsamhället samt att orsakerna till att civilsamhällets utrymme krymper kan vara flera och variera: så som autokratisering, finansiering, hot och hat, statsmakten, politiska motståndare men också allmänheten.
I panelsamtalet efteråt konstaterades att utvecklingen internationellt är viktig att följa och ha kunskap om även för oss i Sverige.
Material och ett sammandrag från Kunskapskonferensen 2025 kommer snart att finnas tillgängligt via MUCF:s webbplats där du också kan läsa mer om årets och tidigare Kunskapskonferenser.