Det kan sökas av statsbidragsberättigade trossamfund eller församlingar för andlig vård i sjukvården som ingår i ett statsbidragsberättigat trossamfund.

Bidrag ges för andlig vård som betjänar alla oavsett trossamfundsstillhörighet, religion, kön, könsidentitet, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Verksamheten ska vända sig till patienter som är på vårdinrättningar under en betydande del av dygnet, deras närstående samt personal.

Sista ansökningsdag: 8 april.

SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) är en samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor. Syftet med SSPF är att tidigt fånga upp barn och unga i risk för kriminalitet eller annat normbrytande beteende. Under 2025 bedrevs SSPF i cirka 220 kommuner, vilket gör det till en av de mest spridda samverkansformerna för lokalt brottsförebyggande arbete i Sverige.

Kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska har rätt till statsbidrag för merkostnader och åtgärder enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

MUCF har sedan 2026 tagit över ansvaret för minoritetspolitiken och hanterar nu bidraget för förvaltningsområdena för finska och meänkieli. Sametinget hanterar fortsatt bidraget för samiska, oavsett om kommunen är förvaltningsområde enbart för samiska eller för fler minoritetsspråk.

Det är regeringen som bestämmer om en kommun ska ingå i ett förvaltningsområde.

Bidraget kan användas för att främja romsk inkludering i samhället. Följande områden är särskilt prioriterade:

• utbildning
• arbete
• jämställdhet

Ansökan stänger: 15 april 2026

MUCF kunskap om ungas levnadsvillkor visar att barn och unga är mycket aktiva i digitala miljöer. Det är där sociala relationer, identitetsskapande och informationsinhämtning i stor utsträckning sker. Samtidigt kan barn och unga ha begränsad förmåga att se konsekvenserna av sitt handlande och den digitala miljön präglas av snabbhet, anonymitet och bristande vuxennärvaro.

- Många unga upplever att deras inflytande över samhällsutvecklingen är begränsat och att beslutsprocesser inte speglar deras perspektiv. MUCF vill bidra till att ungas erfarenheter och röster tas tillvara i beslutsfattande och demokratisk praktik. Därför lanserar vi ett nationellt ungdomsråd där vi får ett gemensamt forum med möjlighet till dialog om både ungas levnadsvillkor, men också om ungdomspolitikens villkor, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.  

- Skolval är en unik möjlighet att förändra ungas tillit till och delaktighet i demokratin. Att anmäla sig till riksdagsskolvalet borde vara en självklarhet för alla skolor, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Den 13 september är det val till riksdagen. MUCF har återigen fått regeringens uppdrag att anordna skolval för Sveriges elever i högstadiet och gymnasiet i samband med riksdagsvalet. Från och med idag kan skolor anmäla sig till riksdagsskolvalet som genomförs mellan 24 augusti och 4 september.  

6 av 10 unga är intresserade av politik eller samhällsfrågor i Sverige men endast var femte ung anser att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Det visar MUCF:s rapport ”Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor”. Förra riksdagsvalet minskade ungas valdeltagandet för första gången på 20 år. Nu öppnar anmälan till Riksdagsskolvalet 2026, Sveriges största demokratisatsning för unga.

I rapporten Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhälls­frågor beskrivs ungas genomsnittliga attityd till jämställdhet och könsnormer som positiv, men den är något mindre positiv än då undersökningen gjordes år 2018. Andelen unga som anger att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna har minskat från 21 procent år 2018 till 13 procent år 2024.

Inom ramen för regeringsuppdraget “Att stärka kommuners kunskap om religion och trossamfund” har MUCF:s Center för trossamfundsfrågor tagit fram vägledningen Samverkan mellan kommuner och trossamfund - Att mötas i tillit. Vägledningen riktar sig i första hand till kommuner, men är utformad för att även kunna användas av trossamfund som ett gemensamt underlag i dialog och samverkan.