– Ungas utanförskap på arbetsmarknaden är ett samhällsproblem, speciellt det långvariga utanförskapet. Vi ser att det finns intresse hos både kommuner och regioner för att förstärka befintlig verksamhet och för att starta upp verksamhet riktad till den här målgruppen. Det här bidraget ökar möjligheterna att öppna vägen för fler in till arbetsmarknaden, säger Marie Pettersson Hallberg, chef på avdelningen för statsbidrag, MUCF.

Det ungdomspolitiska målet i Sverige slår fast att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. För att uppnå detta behövs ett medvetet, långsiktigt och strukturerat arbete där LUPP-enkäten kan vara en viktig del. 

Till exempel genom att:

• förmedla volontäruppdrag mellan engagerade personer och organisationer
• nå ut till fler genom uppsökande aktiviteter
• samverka med aktörer inom näringsliv och offentlig sektor som vill bidra ideellt

Bidraget kan sökas av riksorganisationer hos ideella föreningar, trossamfund och stiftelser som har riksomfattande verksamhet eller bedriver verksamhet av riksintresse som arbetat med volontärsamordning minst två år innan ansökan skickas in.

– Alla unga ska ha samma förutsättningar att delta i samhällets demokratiska processer och vi har alla ett ansvar att öka ungas delaktighet. I anpassade skolformer kan den här handledningen vara ett verktyg som gör skillnad, säger Jennie Bloom, chef avdelningen för kunskapsstöd på MUCF.

MUCF:s rapporter visar tydligt att civilsamhället inte bara erbjuder stöd i svåra tider, utan också skapar tillit, gemenskap och långsiktigt engagemang. På Kunskapskonferensen 2023 betonades just denna förmåga: att bygga lokalt förtroende och stärka demokratin även under pressade förhållanden. Årets konferens den 9 oktober 2025 tar detta vidare med temat ”Civilsamhällets utrymme och villkor i en tid av global demokratisk tillbakagång”.

Andelen unga som anger att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna har minskat från 21 procent år 2018 till 13 procent år 2024. Frågan är fortfarande viktigare för tjejer (21 procent) än för killar (6 procent). 

Drygt var femte ung tycker att det är viktigt att tjejer är kvinnliga och killar är manliga, en andel som ökat sedan 2018. Särskilt bland killar har utvecklingen gått mot en mer traditionell syn på könsroller (32 procent av killar tycker så jämfört med 11 procent av tjejer). 

Färre unga ser jämställdhet som en av de viktigaste samhällsfrågorna. Samtidigt är migrations- och integrationsfrågor fortsatt viktigt för många unga. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten visar också att det är skillnader i hur killar och tjejer ser på frågor om jämställdhet och invandring och att skillnaderna i vissa fall är ganska stora.

– Att unga värderar demokratin högt och är intresserade av samhällsfrågor är mycket positivt. Det är viktigt att samhället tar tillvara det intresset, men det är bekymmersamt att många samtidigt upplever att deras röster inte hörs, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.

De flesta unga i Sverige har en optimistisk syn på sin egen framtid, men betydligt färre känner samma optimism inför framtiden för Sverige och världen. Det visar MUCF:s attityd- och värderingsstudie Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor. Studien visar också att de flesta unga är villiga att bidra inom civilsamhället vid en kris, att frågor om trygghet har blivit viktigare och att allt fler unga oroar sig för krig och terrorism.

Tid: 28 augusti kl 08.00-08.45 Plats: Klara C, Klarabergsviadukten 90c

28 augusti presenterar MUCF rapporten Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor på ett frukostseminarium i Stockholm. Med ett år kvar till valet ger rapporten en viktig inblick i hur unga ser på framtiden för Sverige, Europa och världen, hur unga ser på sina möjligheter till delaktighet och deras intresse för politik, samt vilka som är de viktigaste samhällsfrågorna för unga. Studien undersöker också bland annat hur villiga unga är att bidra vid kris.