Exempel på samverkan mellan kommun och trossamfund

MUCF arbetar aktivt med att främja dialogen mellan trossamfund och offentliga aktörer. MUCF:s Center för trossamfundsfrågor kan bistå med rådgivning och stöd i samordningen mellan trossamfund och offentliga aktörer för att främja dialogen och samverkan.

I vägledningen ”Samverkan mellan kommuner och trossamfund – Att mötas i tillit” ges stöd i hur samverkan kan initieras, utvecklas och fördjupas – med fokus på tydlighet, långsiktighet och lokal kontext. Vägledningen riktar sig i första hand till kommuner, men är utformad för att även kunna användas av trossamfund som ett gemensamt underlag i dialog och samverkan.

› Ta del av vägledningen här. 

Religionsbussarna som bröt fördomarna i Karlstad

Runt år 2017 märktes ökade spänningar i Karlstad kommun när det började planeras för ett nytt moskébygge. Då agerade kommunen med fördjupad samverkan med trossamfunden. En konkret åtgärd blev satsningen med ”Religionsbussen” där karlstadsborna fick möjligheten att besöka två kyrkor, två moskéer och ett tempel.

– Trots att vi säger att moskén är ett öppet hus för alla är det inte många som inte redan har relation till moskén som kommer och besöker oss. Religionsbussen hjälpte verkligen till med att fler karlstadsbor vågade komma till oss. Det var en stor glädje att ta emot många människor, svara på alla frågor och få chansen att bemöta fördomar och falska påståenden om oss, säger Rauf Ahmadi, ordförande i Islamiska kulturföreningen i Karlstad.

Hans Kvarnström, präst i Svenska kyrkan, håller med om betydelsen av religionsbussen.

– Det var fantastiskt! Och så väldigt konkret. Det började med att vi i trossamfunden besökte varandras lokaler. Sedan gjorde vi och kommunen satsningen med att bjuda in kommunborna att hoppa på religionsbussen. Det blev en succé! Vi gjorde detta två omgångar och båda gångerna fick vi sätta in extrabussar för att intresset var så stort, säger han.

– Det kanske börjar bli dags igen…, säger Camilla Kullander, strateg på kommunledningskontoret på Karlstad kommun och som var den som kläckte idén med religionsbuss i Karlstad.

Det har nu gått några år sedan satsningarna med religionsbussen i Karlstad och det märks att Camilla Kullander, Rauf Ahmadi och Hans Kvarnström känner varandra väl. De har samverkat i många år tillsammans och gått igenom både roliga och mer utmanade stunder. Dialogen och samverkan mellan trossamfunden och kommunen handlar både om interna frågor, men även flera öppna satsningar som kommit alla invånare i kommunen till gagn.

– Till exempel hade vi ett tema om döden och där vi bjöd in till en föreläsning om hur man gör i olika religioner och rundvandring i olika kvarter på kyrkogården, säger Camilla Kullander.

En mer utmanande situation var när den dansk-svenska politikern Rasmus Paludan planerade att bränna en koran i området Kronoparken i Karlstad år 2022.

Vid denna situation var samverkan mellan kommunen och trossamfunden i allmänhet och moskén i synnerhet av största vikt. Rauf Ahmadi berättar om många möten med olika myndigheter och ett enormt förberedelsearbete. Ganska snabbt uppkom en idé att parallellt, inte särskilt långt från Paludans demonstrationsplats, på en idrottsplats arrangera en familjefest. Hoppborg, fotboll, grillning stod på menyn och Svenska kyrkan i området hängde på satsningen och passade på att ha öppet hus.

– Det var i princip ingen som lyssnade på Paludan. Det slutade också med att han faktiskt inte brände upp någon koran, säger Rauf Ahmadi.

Camilla Kullander betonar att samverkan och relation mellan kommunen och trossamfunden måste pågå i både vardag, fest och vid oroligheter.

– Att be trossamfunden om hjälp är lätt. Men det är viktigt att sitta vid samma sida vid bordet och i botten ha goda relationer. Då är det betydligt lättare att samverka vid skarpa lägen, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att säga att vi inte alltid tänker lika. Men vi möts, pratar och försöker förstå varandra. Det vi förenas i är att vi alla vill Karlstad och karlstadsbornas bästa.

Prästen Hans Kvarnström reflekterar vidare:

– Den här typen av religionsdialog är viktigt för demokratin. Jag tycker det är en tråkig utveckling där olika grupper slutar prata när de inte håller med varandra.  Vi försöker göra tvärtom – vi fortsätter att prata med varandra trots våra olikheter.

Nästa gång kommunen och trossamfunden ska mötas för tematräff handlar det om inför riksdagsvalet hösten 2026.

– Inte minst handlar det om hur vi kan öka valdeltagandet bland målgrupper i kommunen där det vanligtvis är ett lågt valdeltagande, säger Camilla Kullander. 

Att mötas i en desinformationskampanj – Malmö stad

Efter många år av missuppfattningar och rykten om hur socialtjänsten fungerar blev tillitsproblemen än större när desinformationskampanjen om LVU briserade år 2022. I Malmö blev det tydligt att organisationer och trossamfund i civilsamhället behövde involveras för att råda bot på oron.

– Vi dialogsocionomer hade inte kommit någonstans utan föreningarna och trossamfunden, säger Anna Kosztovics, en av tre samordnare för dialogsocionomerna på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad.

Anna Kosztovics berättar att föreningarna och trossamfunden, inte minst genom nyckelpersoner i dessa, har varit avgörande för att nå ut till människor som socialtjänsten själva inte når.

Med tanke på att många var genuint rädda för socialtjänsten, även efter att desinformationskampanjen hade bedarrat, fanns det ett skriande behov av att möta en mer mänsklig socialtjänst.

– I en sådan situation gick det inte att börja ett möte med strikt myndighetsutövande. Här krävdes ett mänskligt möte och ett långsiktigt relationsbygge, säger Anna Kosztovics.

I mötet med människor från olika trossamfund och andra föreningar i civilsamhället som är aktiva i Malmö har Anna Kosztovics och de andra på socialförvaltningen i Malmö stad gjort en del viktiga lärdomar att ta hänsyn till.

– Mycket handlar om bemötande. Människor är rädda för att bli bedömda utifrån fördomar gällande deras kultur eller religion. Det finns rädslor för rasism och att bli missförstådd på grund av språkförbistring. 

– Dessutom vill man ha en mer personlig kontakt och möta socialsekreterare som har tid med en, säger Anna Kosztovics

Sedan hösten 2023 finns det ett 20-tal så kallade dialogsocionomer i Malmö stad som särskilt involverar föreningar och trossamfund. 

– Via våra nyckelpersoner har vi träffat cirka 2 000 personer och nu märks en attitydförändring. Många uttrycker att de inte längre är rädda för socialtjänsten och har börjat förstå att vi snarare finns till som stöd, säger Anna Kosztovics och fortsätter:

– När vi hade lyssnat in rädslorna och behoven från civilsamhället och trossamfunden kändes införandet av dialogsocionomer som mitt i prick som åtgärd.

Två viktiga och lugnande aspekter att förmedla från socialtjänsten är att människor ska känna sig sedda och lyssnade på och att förklara att barnomhändertagande är något av det värsta i jobbet för någon som arbetar på socialtjänsten, menar Anna Kosztovics.

Förutom dialog och information om socialtjänsten så pågår även olika föräldrastödskurser. Dessa görs i nära samverkan med föreningar och trossamfund där ledare i dessa också blir utbildade att hålla i kurserna.