Hoppa till huvudinnehåll
 

Bara var femte ung känner sig delaktig: Nu öppnar anmälan till Riksdagsskolvalet 2026

Bara var femte ung känner sig delaktig: Nu öppnar anmälan till Riksdagsskolvalet 2026

2026-03-10 - 07:18

6 av 10 unga är intresserade av politik eller samhällsfrågor i Sverige men endast var femte ung anser att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Det visar MUCF:s rapport ”Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor”. Förra riksdagsvalet minskade ungas valdeltagandet för första gången på 20 år. Nu öppnar anmälan till Riksdagsskolvalet 2026, Sveriges största demokratisatsning för unga.

MUCF:s arbete med jämställdhetsfrågor

MUCF:s arbete med jämställdhetsfrågor

8 mars påminner oss om att jämställdhet är både en rättighetsfråga och en välfärdsfråga. MUCF arbetar långsiktigt för att integrera jämställdhet i sitt arbete. Vi har stärkt vår roll som kunskapsmyndighet och utvecklat samverkan under JiM (Jämställdhet i statlig myndighet) -programmet. Samtidigt konstaterar vi att flera utmaningar kvarstår. Psykiska ohälsa, tillgång till meningsfull fritid och skillnader i ungas inflytande är exempel på områden där utvecklingen behöver vändas. Vi ser också att ungas syn på jämställdhet förändras, något som riskerar att påverka framtida jämställdhetsarbete i hela samhället.

I rapporten Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhälls­frågor beskrivs ungas genomsnittliga attityd till jämställdhet och könsnormer som positiv, men den är något mindre positiv än då undersökningen gjordes år 2018. Andelen unga som anger att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna har minskat från 21 procent år 2018 till 13 procent år 2024.

Att mötas i tillit – en vägledning om samverkan mellan kommuner och trossamfund

Att mötas i tillit – en vägledning om samverkan mellan kommuner och trossamfund

MUCF lanserar idag en vägledning som syftar till att ge stöd i att initiera, utveckla och fördjupa samverkan mellan kommuner och trossamfund – med fokus på tydlighet, långsiktighet och lokal kontext.

Inom ramen för regeringsuppdraget “Att stärka kommuners kunskap om religion och trossamfund” har MUCF:s Center för trossamfundsfrågor tagit fram vägledningen Samverkan mellan kommuner och trossamfund - Att mötas i tillit. Vägledningen riktar sig i första hand till kommuner, men är utformad för att även kunna användas av trossamfund som ett gemensamt underlag i dialog och samverkan. 

MUCF beviljar 6,4 miljoner till nationella minoriteter

MUCF beviljar 6,4 miljoner till nationella minoriteter

MUCF har beviljat 6,4 miljoner kronor i organisationsbidrag till nationella minoritetsorganisationer för 2026.

Organisationsbidraget till nationella minoritetsorganisationer ska stödja och underlätta verksamheten för de organisationer som företräder nationella minoriteter. Alla minoriteter förutom samerna hanteras av MUCF. Sametinget hanterar den samiska minoriteten.
Det är 20 organisationer som får bidrag varav tre organisationer får bidraget för första gången: 

Vi arbetar för stärkta rättigheter för sverigefinnar

Vi arbetar för stärkta rättigheter för sverigefinnar

Den 1 januari 2026 tog MUCF över ansvaret gällande uppföljning och samordning av minoritetspolitiken för judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget har kvar ansvaret för samer och de samiska språken. Myndigheterna jobbar i nära samverkan för att stärka nationella minoriteters inflytande och trygghet.

Idag den 24 februari är det Sverigefinnarnas dag. Dagen har firats sedan 2011 för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet.

Sverigefinnarnas historia sträcker sig över nästan tusen år. Dagens Sverige och dagens Finland utgjorde fram till 1809 tillsammans kungariket Sverige. De är den största nationella minoritetsgruppen i Sverige och uppskattas vara drygt 700 000 personer.

MUCF vill se tydligare barnrättsperspektiv i förslag om skolverksamhet inom kriminalvården

MUCF vill se tydligare barnrättsperspektiv i förslag om skolverksamhet inom kriminalvården

MUCF har lämnat in synpunkter på promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga. MUCF välkomnar ambitionen att tydliggöra och stärka rätten till utbildning för barn och unga som är frihetsberövade inom kriminalvården. MUCF framhåller samtidigt att det är viktigt att förslagen genomförs med ett tydligt barnrättsperspektiv och att undervisningen bör utgå från barnets individuella behov, förutsättningar och tidigare skolgång.

– Barnets bästa och barnets rätt till delaktighet måste säkerställas i praktiken. Barn och unga som är frihetsberövade befinner sig i en särskilt utsatt situation och har ofta haft bristande tillgång till utbildning redan före frihetsberövandet. Det är därför avgörande att den utbildning som erbjuds av kriminalvården håller en kvalité som gör att den stärker barnets framtidsutsikter och möjlighet till vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.

Ekonomi ett hinder för ungas fritid

Ekonomi ett hinder för ungas fritid

Unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar möter fler hinder för en aktiv och meningsfull fritid. Där är det mer än dubbelt så vanligt att unga har hindrats att börja med en fritidsaktivitet eller behövt sluta på grund av familjens ekonomi jämfört med unga i områden med goda förutsättningar. Och tjejer i områden med sämre förutsättningar idrottar i lägst grad. Det visar en rapport från MUCF.

25 procent av unga i områden med stora utmaningar anger att ekonomin varit ett hinder för att delta i fritidsaktiviteter, medan endast 12 procent av unga i områden med goda förutsättningar anger det. MUCF:s rapport ”Olika plats – olika liv.

Stärkta rättigheter och ökad delaktighet för samerna – centralt för ett jämlikt och starkt samhälle

Stärkta rättigheter och ökad delaktighet för samerna – centralt för ett jämlikt och starkt samhälle

I dag, den 6 februari, uppmärksammas samernas nationaldag i hela Sápmi och runt om i Sverige. Det är en högtidsdag för att fira samisk kultur, språk och identitet – men också för att påminna om samernas ställning som urfolk och de rättigheter som det innebär. Enligt regeringsformen ska exempelvis det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas. Samer är en av fem erkända nationella minoriteter i Sverige och har även status som urfolk.

Dagen har sitt ursprung i det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917, då samer från Norge och Sverige möttes för att gemensamt diskutera frågor om framtid, rättigheter och levnadsvillkor.  

Drygt 72 000 killar i åldern 19–29 år varken arbetade eller studerade år 2023

Drygt 72 000 killar i åldern 19–29 år varken arbetade eller studerade år 2023

Rapporten "Pojkar och unga män i utanförskap – ett samhällsansvar" visar att drygt 72 000 killar i åldern 16–29 år varken arbetade eller studerade år 2023. Rapporten visar också att killar är något överrepresenterade jämfört med tjejer bland unga som varken arbetar eller studerar och att andelen killar i gruppen har ökat successivt sedan år 2019.

Rapporten belyser att det är vanligt med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller upprepade skolmisslyckanden bland både tjejer och killar som varken arbetar eller studerar. Men att det finns vissa skillnader i killars och tjejers beteenden och behov. Exempelvis har killar i genomsnitt lägre utbildning än tjejer och prioriterar att komma ut på arbetsmarknaden snarare än att läsa vidare efter gymnasiet. Killar är också överrepresenterade i brottsstatistiken och har generellt svårare än tjejer att berätta att de mår dåligt och att be om hjälp i skolan.

Ett år sedan våldsdådet i Örebro - trossamfundens arbete fortsätter

Ett år sedan våldsdådet i Örebro - trossamfundens arbete fortsätter

När samhället drabbas av våld och kris prövas våra gemensamma strukturer. Ett år efter våldsdådet vid Campus Risbergska i Örebro finns skäl att stanna upp och uppmärksamma det långsiktiga arbete som följt.

I samband med våldsdådet spelade trossamfunden en viktig roll i den sociala responsen och krishanteringen genom att erbjuda stöd, samling och omsorg till drabbade, anhöriga och lokalsamhället. Idag har det gått ett år sedan händelsen där arbetet hos de lokala församlingarna fortsätter med att hantera den rädsla och oro som fortfarande finns. 

Centret för trossamfundsfrågor på MUCF besöker under veckan lokala församlingar i Örebro för att lyssna in och följa upp det fortsatta arbetet som görs.

Prenumerera på