Fritidskort för barn och unga
Fritidskortet är ett regeringsuppdrag som ska ge barn och unga i åldrarna 8–16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Det ska kunna användas som betalning för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.
E-hälsomyndigheten har tillsammans med MUCF, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan och Statens kulturråd fått i uppdrag att arbeta fram hur ett statligt fritidskort för barn och unga ska fungera. Det handlar om en digital tjänst som ska göra det möjligt för fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter.
Dialog sker även med Svenskt friluftsliv och Riksidrottsförbundet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och andra aktörer.
Därför behövs ett fritidskort
- När barn och unga får stöd att vara aktiva inom föreningslivet bidrar det till ett friskare och mer inkluderande samhälle
- Ökad tillgång till idrott, kultur, fritidsliv och föreningsliv minskar riskerna för psykisk och fysisk ohälsa.
- Förbättra folkhälsan genom att minska hemmasittande. Folkhälsan försämras och blir mer ojämlik när barn och ungdomar avstår att delta i idrott eller andra aktiviteter.
- Fler barn och unga ska få en meningsfull fritid i gemenskap med andra barn, unga och vuxna.
En betalningstjänst för fritidsaktiviteter
Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.
Fritidskortet ska särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd, ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som andra barn och unga.