Hoppa till huvudinnehåll
 

Ungas psykiska hälsa och ohälsa

Hur uppfattar unga sin psykiska hälsa? Vad stärker den psykiska hälsan? Vad ligger bakom de psykiska besvär som förekommer bland unga? Det är några av de frågor som vi och Folkhälsomyndigheten sökte svar på när vi tillsammans genomförde kartläggningen av ungas psykiska hälsa och ohälsa.

Pojke bland träd. Han håller vänster hand framför det vänstra ögat.

Vad gör unga för att må bra?

I vår undersökning tar vi reda på vad unga mellan 15 och 25 år har för tankar och erfarenheter om psykisk hälsa. Vi vill veta hur unga beskriver psykisk hälsa, vad välmående betyder för dem, vad de har för strategier för att må bra och vad de anser påverkar sitt och andra ungas välmående. 

I undersökningen har vi genomfört intervjuer i mindre grupper men också erbjudit unga att lämna sin berättelse skriftligt utifrån frågeställningarna:

  • Hur är det är att vara ung i Sverige idag? Vad behöver vuxna veta om ungas liv och hälsa?
  • Vilket stöd behöver unga för att må bra? Vilket stöd fungerar idag? Om du skulle tänka helt fritt, hur skulle framtidens stöd för unga se ut då?
  • Om du fick bestämma, vad skulle du göra för att unga i Sverige ska må bättre? 

Samtliga unga som deltar vid ett intervjutillfälle eller med en skriftlig berättelse, garanteras anonymitet.

Vad säger vår senaste studie om ungas hälsa?

De allra flesta unga upplever att de mår bra. Vår rapport UNG IDAG 2021 visar att 82 procent av unga i åldern 16-24 år bedömer sin hälsa som bra. Men andelen unga som upplever besvär av ängslan, oro eller ångest är hög, och högre bland tjejer än killar. Vi vet också att unga hbtqi-personer har en ökad risk för psykisk ohälsa.

Här kan du ladda ner rapporten och i filmen nedan berättar utredare Emma Thornström om några av resultat som handlar om ungas hälsa.

Uppdrag från regeringen

En god hälsa, både fysiskt och psykiskt, är en förutsättning för att uppnå det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor. Uppdraget till MUCF och Folkhälsomyndigheten om att kartlägga ungas psykiska hälsa och ohälsa, kommer från regeringen. Under arbetets gång ska unga själva få komma till tals och deras erfarenheter tas tillvara. Vi ska också ta hjälp av andra myndigheter och organisationer som berörs av uppdraget, till exempel som företrädare för barn och unga. Uppdraget inleddes i början på 2021 och slutrapporterades i juni 2023 (länk till rapporten finns nedan). Resultatet har lämnats till beslutsfattare för att de ska få bättre förståelse för och mer kunskap om ungas erfarenheter och behov. På så vis kan de ta bra beslut som gäller ungas psykiska hälsa, bland annat vilket stöd som bör finnas för unga. På regeringen.se kan du ta del av uppdraget i sin helhet.

Läs rapporten Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva 

Kartläggningen om ungas psykiska hälsa finns även som kortrapport. Du hittar den på Folkhälsomyndighetens webbsida.

På Folkhälsomyndighetens sidor Psykisk hälsa och suicidprevention kan du läsa mer om främjande och förebyggande arbete 

Tidigare uppdrag om ungas psykiska hälsa

2015 presenterade MUCF rapporten När livet känns fel. I den kartlade vi hur unga i åldern 13-25 som mår dåligt, upplever sina svårigheter och vilka strategier de använder sig av för att må bättre. Rapporten visade att det stora flertalet unga som mår dåligt inte får tillräckligt stöd. Den studien nämns i nuvarande uppdrag av regeringen som den hitintills mest omfattande studien av ungas egna upplevelser av psykisk ohälsa och vilka strategier de använder sig av för att må bättre.
Här kan du ta del av rapporten När Livet känns fel