Vems intressen företräder civilsamhället politiskt?

Göteborgs universitets forskning handlar om vilka samhällsfrågor det svenska civilsamhället driver politiskt och hur organisationernas lobbyarbete förhåller sig till den allmänna opinionen.

Projekttitel, forskare och lärosäte

Vems intressen företräder civilsamhället på den politiska arenan? (The mobilization of attitudinal bias? Attitudinal representativeness of organized interests), Frida Boräng och Daniel Naurin, Göteborgs universitet.

Vad handlar er forskning om?

Vi har undersökt vilka samhällsfrågor det svenska civilsamhället och de svenska intresseorganisationerna driver politiskt och hur organisationernas lobbyarbete förhåller sig till den allmänna opinionen. Med andra ord: Hur pass representativt är organisationernas politiska aktiviteter för de uppfattningar som finns i den svenska opinionen?

Kan du kort beskriva de viktigaste resultaten av ert forskningsprojekt?

Svenska organisationer är politiskt aktiva på de områden som opinionen tycker är viktigast som utbildning/forskning, arbetsmarknad och migration/integration. Samtidigt lägger man på vissa områden ner mer arbete än ”nödvändigt” utifrån ett strikt representativt ideal. Det gäller frågor om mänskliga rättigheter, internationella frågor, miljö och näringsliv.

Det finns varken en tydlig vänster-högervridning eller en tydlig ”grön” tendens. Däremot finns en invandringsvänlig tendens i den politiska aktiviteten.

Civilsamhällesorganisationer skiljer sig från vissa andra intresseorganisationer som till exempel näringslivsnätverk eller tankesmedjor genom att vara relativt sett mer aktiva inom mänskliga rättigheter/demokratifrågor, migrationsfrågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt omsorg/sociala frågor.

Vilka tre ord kan bäst sammanfatta slutsatserna?

Civilsamhället försvarar minoriteters rättigheter.

Var det något som förvånade er i arbetet?

Att så mycket påverkansaktivitetet läggs på utbildning/forskning.

Vilken nytta har offentlig sektor eller civilsamhället av era resultat?

Politiker och tjänstemän inom offentlig sektor kan förstå i vilken mån det att enskilda människor kan påverka politiken genom att rösta stämmer överens med att alla också har möjlighet att arbeta med frågor som är särskilt angelägna för dem för att påverka politiken.

Civilsamhällets organisationer kan få en större kunskap om vilken roll de spelar i demokratin och hur det förhåller sig till andra aktörer.

Vilka nya frågor har detta projekt lett till?

I vilken mån lyckas civilsamhället och intresseorganisationerna faktiskt påverka politiken på lokal, regional och nationell nivå?