Utveckla verksamheten med det unga civilsamhället

Som statlig tjänsteperson arbetar du på uppdrag av samtliga medborgare, även barn och unga. Ett sätt att göra det på är att ta tillvara det unga civilsamhällets kunskaper och erfarenheter. En sådan samverkan ökar kvaliteten i beslutsunderlag och därigenom förbättra myndighetens egna insatser.

I begreppet ungt civilsamhälle ryms olika former av organisationer, som ideella föreningar, nätverk, stiftelser och andra typer av arenor som engagerar och samlar unga, men vars verksamhet är skild från staten och den så kallade marknaden. 

Ungdom på gata, folket hus och ung bilförare

Många offentliga aktörer bjuder in organisationer till samråd och dialog. Därför finns det mycket kunskap om vad som är viktigt för att få samverkan att fungera. En samverkan kan ske både ad-hoc kring ett problem eller mer strukturerat och systematiskt ur ett långsiktigt perspektiv.

En utgångspunkt för en strukturerad samverkan är att vara medveten om vilka organisationer eller nätverk som är verksamma inom myndighetens område. När medvetenheten är på plats kan det vara enklare att avgöra vilka olika perspektiv de olika verksamheterna kan bidra med.

En annan förutsättning är att båda parter har kunskap om varandras uppdrag, förutsättningar samt sätt att arbete och organisera sig. En god samverkan kräver en förståelse för varandras olika roller och att sektorernas logik ser olika ut. Att skapa en relation till varandra är en förutsättning för all samverkan och ett steg i det kan vara att börja enkelt genom att till exempel se över att information om myndighetens verksamhet, regelverk, språk och tilltal är tillgängligt för det unga civilsamhället.

Under senare år har det vuxit fram en rad olika modeller och verktyg för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för samverkan. 

Koden - kartlägg och planera din samverkan

Den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen, eller Koden, är ett verktyg som kan hjälpa offentliga aktörer och civilsamhället att ta ett helhetsgrepp om sin samverkan. Koden beskriver hur samverkan kan gynna båda parter och ger förslag på hur samverkan kan utformas vid olika tillfällen.

Koden är inte tvingande utan ger förslag på hur parterna kan förhålla sig till varandra. Den kan synliggöra graden av ömsesidighet i relationen mellan parterna och ge en gemensam terminologi för att beskriva samverkan, vilket är grunden för att få en samsyn kring utgångspunkterna för sin samverkan. En sådan samsyn kan också undanröja risker för missförstånd och felaktiga förväntningar.

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen
Webbseminarium – alla kan vinna på samverkan
Samla kraft

Sakråd - samla in kunskap och perspektiv på en avgränsad fråga

Inom Regeringskansliet har metoden Sakråd tagits fram. Det är en metod som kan användas för att i en avgränsad fråga ta del av kunskap och perspektiv från det civila samhällets organisationer. Sakråd kompletterar andra former av samråd och ökar kvaliteten i regeringens underlag.

I arbetet med Sakråd har Regeringskansliet tagit fram ett metodmaterial som innehåller mallar och checklistor. Det användas under hela processen och syftar bland annat till att kvalitetssäkra Sakråd. Från urval av vilka organisationer som bjuds in, hur inbjudan formuleras till utvärdering av Sakråd.

www.regeringen.se/sakrad

Överenskommelser - strukturera och förbättra relationen i samverkan

Överenskommelser syftar till att strukturera och förbättra relationen mellan civilsamhället och offentliga aktörer på alla nivåer. Utgångspunkten är den nationella Överenskommelsen från 2008 mellan regeringen, SKL och ett hundratal organisationer.

Överenskommelsen fungerar som dialogplattform och bygger på att det offentliga och civilsamhället tillsammans kommer överens om spelregler för hur de ska förhålla sig till varandra. Det kan till exempel handla om formulera en gemensam vision. Konkret är en överenskommelse ett dokument som har arbetats fram gemensamt av parterna.

Sex principer för hur det offentliga och det civila samhället kan relatera till varandra

I Överenskommelsen på nationell nivå visas en politisk vilja att lyfta fram det civila samhället, både i rollen som utförare av välfärdstjänster och rollen som röstbärare. Den nationella Överenskommelsen tar också fasta på ett antal principer som ska vara vägledande för hur det offentliga och det civila samhället relaterar till varandra; självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn, samt mångfald.

I politiken för det civila samhället är dessa principer centrala, men de kan också fylla en praktisk funktion i samverkanssituationer. Principerna kan till exempel användas som ett analysverktyg när de läggs som ett raster över de initiativ och den verksamhet som det offentliga och det civila samhället driver tillsammans. Principerna kan då bidra till att utveckla verksamheten på ett sätt som tar fasta på civilsamhällets behov.