Ta makten över normen!

Det är viktigt att förändra de normer som gör att människor kränks, diskrimineras eller osynliggörs. Ett sätt att göra det är med normkritisk pedagogik.

Unga homosexuella, bisexuella och transpersoner utsätts i högre grad för våld och trakasserier än befolkningen i övrigt. Det visades i myndighetens utredning Hon, hen, han och detta kopplades till normer och diskriminering i samhället.

Det behövs trygga och icke-diskriminerande sammanhang och mötesplatser för alla ungdomar där ingen ifrågasätts på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. För att skapa det krävs att man tar makten över normen.

Normkritisk pedagogik

Normkritisk pedagogik handlar om att förändra begränsande normer och strukturer. Metoden har börjat användas alltmer de senaste åren inom skolan och kommuner. Normkritisk pedagogik kräver att man först tittar på sig själv och sitt förhållande till olika normer.

Frågor man kan börja med att ställa sig är: Vilka normsystem ingår jag i, vad har jag för kön, vilken är min sexuella läggning, har jag någon funktionsnedsättning, vilken hudfärg har jag? Vad innebär normerna för mitt liv, när är jag mer privilegierad och när är jag mindre privilegierad? Har normer påverkat mina livsval och vilka möjligheter jag har upplevt? I vilka situationer befinner jag mig inom normen och när befinner jag mig utanför?

Man bör också fundera över om de normer som finns i ens eget liv gör att man förväntar sig att människor runtomkring ska bete sig på ett visst sätt, till exempel att tjejer och killar ”bör” vara på vissa sätt på grund av det kön de har. Det är viktigt att vara vaksam på saker som man ser som ”naturliga” eller ”normala”, för det kan göra att man (omedvetet) begränsar andra personers handlingsutrymme.

Skapa ett bra samtalsklimat

När ni ska börja jobba med de här frågorna i fritidsverksamheten är det bra att tänka på att de maktstrukturer som finns i samhället också kan finnas i personalgruppen. Fundera på hur ni tilltalar varandra och kom överens om hur diskussioner ska föras.

Till exempel kan ni komma överens om att ni inte säger något kränkande eller elakt om andra människor. Om en diskussion börjar få inslag av homofobi, rasism, sexism eller något liknande så är det lättare att uppmärksamma detta och avstyra.

Det är också bra att dskutera vilka värderingar som sänds ut till ungdomarna, hur gruppen ska arbeta med hbt-frågor samt hur man ska agera om något homofobiskt eller transfobiskt sker.

Kunskap om hbt-frågor

Ledare som är medvetna om normer och vet hur man kan formulera sig på ett inkluderande sätt är jätteviktiga för ungas upplevelse att vara sedda och av att ”få” finnas. Förutom att känna till normer, att reflektera över sina egna föreställningar kring kön och sexualitet är det också viktigt att ha kunskap om unga hbt-personer och hbt-frågor. Vad kan det till exempel betyda att vara transperson eller bisexuell?

Det är också viktigt att veta vart man kan hänvisa unga hbt-personer om det skulle behövas. Kan ungdomsmottagningen ge ett kompetent och bra bemötande? Finns det någon lokal RFSL-avdelning? Finns det bra webbplatser?

Vilka signaler skickar ni ut genom tidningar, böcker och affischer som finns i lokalen och de filmer ni visar? Synliggörs hbt-personer? Finns det bra material om att vara hbt som ni kan ha tillgängligt i lokalen? Se er om efter tecken på heteronormativitet och fundera på hur ni eventuellt kan förändra det.

Läs mer i Öppna verksamheten - Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet