Ny rapport visar: Goda levnadsvillkor för många unga – men inte för alla

Många unga har goda levnadsvillkor. Men det finns skillnader mellan olika grupper av unga, och det finns områden av ungas liv där levnadsvillkoren behöver förbättras.

• Arbetslösheten bland unga ökar som en konsekvens av pandemin.
• En stor andel unga, framförallt tjejer, upplever symptom på psykisk ohälsa.
• Unga upplever en ökad otrygghet i skolan.
• Unga är underrepresenterade bland förtroendevalda på alla nivåer.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Pandemin och dess restriktioner har påverkat ungas liv i stor utsträckning, till exempel genom en ökad arbetslöshet, förändrade förutsättningar för studier och svårigheter att utöva fritidsaktiviteter. Flera undersökningar visar också att vissa grupper haft svårare att ta till sig undervisningen på distans. Det gäller exempelvis nyanlända unga, unga som studerar på gymnasiesärskola, unga med funktionsvariationer och de som tillhör socioekonomiskt svaga grupper.

MUCF har i uppdrag av regeringen att varje år följa upp det ungdomspolitiska målet, som gäller alla unga mellan 13 och 25 år. Målet är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Uppföljningen sker bland annat genom den årliga rapporten ”Ung idag” där myndigheten i år har valt att lyfta fram en bred bild av ungas levnadsvillkor genom att följa utvecklingen inom sex olika områden; inflytande och representation, kultur och fritid, arbete och boende, fysisk och psykisk hälsa, ekonomisk och social utsatthet, och utbildning.

Ökad arbetslöshet bland unga

Arbetslösheten bland unga i åldern 16-24 år var 11,4 procent 2020, bland utrikes födda låg den på hela 24,8 procent jämfört med 8,6 procent för inrikes födda. Utrikes födda unga är oftare arbetslösa i längre perioder. Det är också mer än dubbelt så vanligt för utrikes födda att tillhöra gruppen unga som varken arbetar eller studerar (uvas).
- Det är en oroande utveckling att arbetslösheten ökar bland unga. Det är viktigt att olika aktörer såsom kommuner, myndigheter och organisationer samverkar för att skapa ökade förutsättningar för unga att komma ut på arbetsmarknaden, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.
Var fjärde ung lever med låg ekonomisk standard och andelen är dubbelt så stor bland utrikes födda som bland inrikes födda. Var fjärde ung oroar sig över att bli bostadslös.
Andelen unga som får ekonomiskt bistånd ökar också efter att tidigare ha minskat under flera år. Här är skillnaderna mellan unga som är utrikes födda och inrikes födda stora, 22 respektive tre procent.

Fler unga upplever att de är mobbade i skolan
De allra flesta i årskurs 7–9 och gymnasieskolan känner sig trygga i skolan. Men mellan 2015 och 2018 har andelen som blivit mobbade av andra elever fördubblats, från tre till sex procent. Andelen unga som känner sig trygga i skolan är lägre bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund.

De flesta unga upplever att de har goda möjligheter till fritidsaktiviteter. Men unga upplever också hinder för sin fritid. Det vanligaste hindret som uppges är tidsbrist. Andra hinder är att fritidsaktiviteten kostar för mycket pengar, svårigheter att ta sig till aktiviteten och att aktiviteten är för svår. Rädsla för att bli dåligt bemött gör också att en del avstår från fritidsaktiviteter.

Allt fler upplever psykisk ohälsa
De flesta unga, 82 procent, tycker att de har en god hälsa. Men den upplevda psykiska ohälsan har ökat bland unga under flera år. Bland tjejer är andelen som upplever oro, ängslan och ångest hög. Unga hbtq-personer upplever också psykisk ohälsa i högre utsträckning än andra unga.

Antalet unga i åldern 13–24 år som avlider till följd av självmord har inte minskat över tid. Det är 12,9 killar och 7,1 tjejer per 100 000 individer som avlider år 2019 till följd av självmord. Däremot är det betydligt vanligare att unga tjejer vårdas på sjukhus efter självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling jämfört med killar.
- Det är ett allvarligt samhällsproblem att så många unga upplever psykisk ohälsa. Och särskilt oroande är att vi fortsatt har så många unga som mår så dåligt att de funderar på, eller försöker begå självmord. Många upplever att de inte får det stöd de behöver av samhället, säger Lena Nyberg.

Många unga känner sig otrygga
Var tredje ung känner sig otrygg i sitt bostadsområde på kvällen och bland tjejer är andelen som känner så dubbelt så stor jämfört med killar. Det är också vanligare att unga hbtq-personer känner sig otrygga.
- Det är vanligt att unga uppger att de utsatts för brott. Tjejer utsätts i större utsträckning för sexualbrott medan killar i högre utsträckning utsätts för personrån, stöld och misshandel, säger Emma Thornström, som tillsammans med Vanessa Sevedag är ansvarig utredare för rapporten på MUCF.

Ungas valdeltagande ökar
Ungas valdeltagande har ökat över tid i samtliga val. I riksdagsvalet 2018 röstade till exempel 86 procent av unga i åldern 18–24 år, jämfört med 2002, då 71 procent röstade. Unga tjejer röstar i högre utsträckning än killar. Trots att valdeltagandet bland unga ökar generellt, är unga underrepresenterade bland förtroendevalda på alla nivåer.
Rapporten visar att knappt fyra av tio unga vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Tittar man på andelen som upplever att de kan påverka så är siffran ännu lägre, knappt två av tio unga.
- Vår rapport visar att unga vill vara med och påverka men att de ofta inte riktigt vet hur. Det är viktigt att vi får fler unga att känna att de kan påverka om vi ska nå målet att unga ska ha inflytande över samhällsutvecklingen säger Lena Nyberg.

FOTNOT. Med låg ekonomisk standard avses en person som bor i ett hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. (2019 var medianvärdet för riket 261 800 kronor)

Läs hela rapporten Ung idag på mucf.se
Se filmerna som MUCF tagit fram om ungas levnadsvillkor

FAKTA Ung idag 2020
Ung idag är ett webbaserat uppföljningssystem som visar statistik och information som gör det möjligt att följa hur unga 13–25 åringars levnadsvillkor ser ut i Sverige. Syftet med att följa upp ungas levnadsvillkor med hjälp av indikatorer är att skapa en helhetsbild av utvecklingen och att genom tidsserier visa hur villkoren utvecklas. Eftersom indikatorerna kommer från flera olika myndigheter och undersökningar kan det åldersintervall som presenteras variera.

Nyhetsdatum: 

2021-03-10