FridaysForFuture: "Näthat från vuxna vanligt för unga som kämpar för en bättre miljö”

Andreas Magnusson, 15 år, är tillsammans med Greta Thunberg, en av de unga som synts mest i klimatrörelsen FridaysForFuture i Sverige. Den 27 november talar han på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rikskonferens i Stockholm om hur det är att vara ung och engagerad i en viktig samhällsfråga.

- Unga som kämpar för miljön och klimatet kan drabbas av näthat, kränkningar och ibland även hot från vuxna. Hårdast drabbas de som syns och hörs mest i medier. Andra vuxna måste ta större ansvar för att stoppa näthatet mot barn och unga, kanske behövs mer rättsliga konsekvenser, säger Andreas Magnusson.

Intresset för miljö- och klimatfrågor började i skolan, på mellanstadiet hemma i Mockfjärd i Dalarna. Efter att ha sett faktafilmer om klimatförändringar och miljöhot väcktes en oro och en vilja att förstå mer. Det tog honom vidare till Miljötinget som är Nordens största miljöevenemang för och av unga och som anordnas vartannat år i Gävleborg och i Dalarna. I augusti 2018 inledde Greta Thunberg sin skolstrejk för klimatet utanför riksdagshuset I Stockholm. En månad senare startade Andreas Magnusson sin skolstrejk på Stora Torget i Falun.

Hånad för sitt engagemang

I dag är han en av talespersonerna för #Fridaysforfuture i Sverige, har fått Naturskyddsföreningen Dalarnas miljöpris, talar för politiker i Sverige, för EU-parlamentariker, tjänstemän och han föreläser för skolelever om klimatförändringar och dess konsekvenser för miljön. Baksidan är de negativa reaktioner han möter.

- I skolan tyckte de att jag var “konstig” och jag blev kallad “miljöbög” och sånt när jag började prata om klimatkrisen. Även om jag inte brydde mig så mycket kände jag att vissa inte gillade mig. Men jag bytte till en skola i grannbyn, och här förstår de mer mitt engagemang, säger Andreas Magnusson.

- I kommentarsfälten hos de större tidningarna och i sociala medier kallar vuxna oss ”hjärntvättade”, säger att vi ”ska spärras in” och sätter olika diagnoser bara för att vi säger sådant som är fakta. Jag läser inte allt som skrivs men jag vet andra som gör det och som mår väldigt dåligt av det.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) rikskonferens startades av dåvarande Ungdomsstyrelsen på1990-talet. Syftet är att sprida kunskap om och inspirera till statliga, regionala och lokala initiativ för att förbättra ungas sociala inkludering och delaktighet i samhället. Den riktar sig till människor som jobbar med eller tar beslut som rör unga och civilsamhället, till exempel politiker, tjänstepersoner, lärare och fritidsledare.

"Näthat mot unga extra allvarligt"

Årets tema är ”Ungas inflytande”. Totalt hålls 27 seminarier, både i egen regi och i samverkan med en rad olika aktörer; myndigheter, regionförbund, kommuner, civilsamhällesorganisationer och andra organisationer.

- Näthat är alltid allvarligt, men extra allvarligt blir det när vuxna angriper unga som valt att engagera sig för viktiga samhällsfrågor. Hot och hat hör inte hemma i demokratiska samtal. MUCF:s rikskonferens är en de viktigaste mötesplatserna för alla i Sverige som arbetar med och tar beslut om ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Utgångspunkten är att skapa kunskap om hur vi skapar bra förutsättningar för unga att engagera sig och att deras röster ska bli hörda i alla verksamheter, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF. 

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till MUCF:s rikskonferens, Sista dag för anmälan är 1 november.

Plats och tid: Folkets Hus i Stockholm. Konferensen startar den 27 november klockan 10:00 och avslutas den 28 november klockan 15:00.

Journalister är välkomna att delta under konferensen, anmälan till press@mucf.se eller 010-160 10 20

Nyhetsdatum: 

2019-10-24