Pensionärsorganisationers inflytande i marknads-anpassad äldreomsorg

Umeå universitets forskning handlar om villkoren för det civila samhället i en marknadiserad välfärdsstat.

Projekttitel, forskare och lärosäte

En ren affärsangelägenhet? Om pensionärsorganisationernas deltagande och inflytande i en marknadsanpassad äldreomsorg - David Feltenius och Jessika Wide, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.

Vad handlar er forskning om?

Vår forskning handlar om villkoren för det civila samhället i en marknadiserad välfärdsstat. Med begreppet marknadisering menar vi organisering av offentlig verksamhet med marknaden som förebild. Konkreta uttryck för det är upphandlingar av privata utförare, valfrihetssystem och kontraktsstyrning.

Utvecklingen ställer andra krav på medborgarskapet – det är individen som ska fatta beslut om utförare och uttrycka åsikter om samhällsservicen genom kundundersökningar.

Frågan är vilka konsekvenser det ger för det civila samhällets roll som medborgarnas röstbärare – trängs det civila samhället undan när inflytandet utövas individuellt? Den frågan besvaras genom att undersöka följande fall: Pensionärsorganisationernas deltagande och möjligheter till inflytande över en marknadiserad äldreomsorg inom ramen för kommunala pensionärsråd (KPR).

Kan ni kort beskriva de viktigaste resultaten av ert forskningsprojekt?

I projektet utgår vi från två scenarier angående det civila samhällets deltagande och möjligheter till inflytande i en marknadiserad välfärdsstat. Det första scenariot, ”en ren affärsangelägenhet”, handlar om att organisationerna marginaliseras. Det har att göra med att styrsystem inspirerade av New Public Management, NPM, prioriterar andra värden än deltagande av det civila samhällets organisationer.

I det andra scenariot, deltagardemokrati, sker ett deltagande av organisationerna i offentliga beslutsprocesser enligt samma modell som praktiserades innan genomslaget av NPM. Bakom detta scenario vilar en logik om att styrsystem som NPM snarare påverkas av, än påverkar, en specifik nationell eller lokal kontext.

Det viktigaste resultatet av projektet är att det finns en betydande variation på lokal nivå, vilket innebär att inget av de bägge scenariona kan avfärdas. Resultatet av enkäter och intervjuer tyder på att en marknadiserad äldreomsorg går att kombinera med ett deltagande av pensionärsorganisationerna i vissa kommuner, men det finns också tecken på att det motsatta förhållandet kan råda.

Frågan är dock i vad mån ett svagt deltagande kan förklaras av en marknadiserad äldreomsorg. Kanske var möjligheterna till deltagande och inflytande dåliga redan innan marknadiseringen?

Vilka tre ord kan bäst sammanfatta slutsatserna?

Variation, anpassningsförmåga, optimism. Variation i meningen att det finns olika erfarenheter av deltagande och möjligheter till inflytande ute i landet; anpassningsförmåga i meningen att kommunerna och organisationerna måste finna lösningar på de utmaningar marknadisering innebär för deltagande och insyn i politiska beslutsprocesser; samt optimism i meningen att utvecklingen inte är ödesbestämd.

Marknadisering innebär alltså inte per definition försämrade möjligheter för organisationernas deltagande och inflytande. Det går att hitta lösningar som innebär att individuella och kollektiva uttryck för deltagande och inflytande kan samexistera i en marknadiserad välfärdsstat.

Var det något som förvånade er i arbetet?

Det som förvånade oss mest var att reglerna om sekretess i samband med upphandlingar tolkas olika ute i kommunerna. Det finns hårda respektive mjuka tolkningar av sekretessen, vilket påverkar organisationernas möjligheter till deltagande och inflytande.

En annan ”överraskning”, utifrån vår teoretiska förståelse, var att styrsystem med marknaden som förebild inte unisont slår ut andra viktiga värden i demokratin, som insyn och deltagande. Men styrsystemen skapar problem som måste uppmärksammas av den part som har ett avgörande inflytande över organisationernas tillträde till den lokala beslutsprocessen – kommunerna.

Vilken nytta har offentlig sektor eller civilsamhället av era resultat?

Den omedelbara nyttan handlar om att studien uppmärksammar den nya välfärdskontext i vilken organisationerna verkar på det lokala planet. Även om utbredningen av marknadisering ser olika ut i landet just nu tror vi att den på sikt kommer att vinna terräng. Det är därför viktigt att organisationerna förmår att anpassa sig till nya förhållanden för att även i framtiden kunna utöva funktionen som röst åt medborgarna.

Det kräver kunskap om den marknadiserade välfärden, om nya styrsystem och om nya aktörer inom till exempel skola och äldreomsorg. Förutom att samverka med kommunerna krävs det i framtiden att organisationerna etablerar kontaktytor med privata utförare för att kunna påverka innehållet av välfärdstjänster.

Vilka nya frågor har detta projekt lett till?

En av de viktigaste frågorna handlar om att gå närmare in på varför möjligheterna till deltagande och inflytande varierar på det lokala planet. Vår förklaringsmodell föreskriver att det handlar om marknadisering, men resultatet av studien pekar på att det också kan handla om aktörsorienterade variabler, som kommunernas respektive pensionärsorganisationernas vilja och engagemang till ett fungerande samråd.

En annan viktig fråga handlar om konflikten mellan sekretess och organisationernas möjligheter till deltagande och inflytande. I studien fann vi att kommunerna i vissa fall gjort strikta tolkningar av sekretessen, vilket stängt ute organisationerna från deltagande och insyn.

Samtidigt visade det sig möjligt att finna konstruktiva lösningar där dylika situationer uppstått, vilket i slutändan gett organisationer möjlighet till inflytande. Frågan är dock om förmågan att finna konstruktiva lösningar är något unikt bland de studerade kommunerna, eller om det också förekommer i andra kommuner.