Ordlista

Aktivt deltagande: I projekt inom EU-programmet Erasmus+ Ung och Aktiv som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor administrerar är det deltagarna själva som ska vara aktiva. Deltagarna ska äga projekten och vara aktiva aktörer, inte konsumenter.

Cisperson: Förenklat uttryckt är en cisperson en person som inte är en transperson. Begreppet handlar om könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Cis är latin för på samma sida. Begreppet gäller en person vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet hänger ihop och alltid har hängt ihop med den rådande samhällsnormen. Det kan till exempel vara en person som föds med snopp, identifierar sig som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen.

Funktionshinder: Beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Funktionsnedsättning: Personer med funktionsnedsättning har en helt eller delvis nedsättning av funktionsförmågor som kan vara fysiska, psykiska och ha kognitiva inslag. Funktionsnedsättning kan vara medfött eller bero på sjukdom och vara olika länge. Olika exempel på funktionsnedsättningar är: Benskörhet, dövhet, dövblindhet, hörselskada och synskada.

Genusperspektiv: MUCF ska bidra till att kommuner och organisationer har ett genusperspektiv i sitt förebyggande arbete mot extremism. Med genusperspektiv menas att vi ska problematisera, reflektera och ifrågasätta förhållningssätt och föreställningar om kön.

Hbtq: En samlingsbeteckning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers. I många sammanhang talar man om hbt-personer, ibland ingår queers i samlingsbeteckningen. I engelskspråkiga länder kan q också stå för questioning (sökande). Här står det för queer.

Hen: Kan användas istället för hon och han. Exempelvis om man inte vet vilket kön en person har eller om personer som definierar sig som något annat än tjej eller kille.

Inkludering: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor administrerar EU-programmet Erasmus+ Ung och Aktiv. När vi pratar om inkludering i samband med det EU-programmet betyder det att alla ungdomar ska ha samma möjligheter till internationella erfarenheter. Inkluderingsprojekt riktar sig direkt eller indirekt till olika grupper av ungdomar med begränsade möjligheter till internationellt samarbete. Det är ungdomar som kommer från en mindre gynnad kulturell, geografisk eller socioekonomisk miljö eller ungdomar med funktionsnedsättning.

Intergender: Är en person som inte vill inordna sig i den traditionella uppdelningen i man och kvinna, och som identifierar sig som mellan eller bortom könen. Det har ingenting att göra med hur personens kropp ser ut utan handlar om vilket kön man känner sig som (könsidentitet).

Interkulturellt lärande: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar pengar till ungdomsutbyten. Vid internationella ungdomsutbyten talar vi om interkulturellt lärande som ett sätt att låta sin egen kulturella bakgrund möta andras. Hur uppfattar andra världen? Interkulturellt lärande förenar begreppen kultur och lärande. Kultur beskrivs ofta som grundläggande antaganden, värderingar och normer som en grupp människor delar. Lärande innebär att samla kunskaper och färdigheter genom att prova eller att bli undervisad. Lärande kan ske både spontant och omedvetet och som ett resultat av en planerad utbildningssituation.

Kön:
Begreppet består av flera olika delar:
• Könsidentitet (det kön en person känner sig och definierar sig som)
• Könsuttryck (kläder, kroppsspråk, frisyr med mera)
• Biologiskt kön (könsorgan och hormonnivåer)
• Juridiskt kön (det som står i ens pass och framgår av ens personnummer).

Normkritik: Benämns även som normkritiskt förhållningssätt eller normmedvetenhet. Det anses mycket effektivt för att kontinuerligt arbeta mot diskriminering och för likabehandling. Fokus ligger på att granska normer, reflektera kring vad som ses som självklart och diskutera privilegier i relation till normer och makt.
Normkritik innebär även att aktivt synliggöra normbrytare och att förändra de strukturer som gör att vissa människor ses som mer självklara eller ges fördelar på bekostnad av (oftast) minoritetsgrupper.

Transpersoner: Personer som har en könsöverskridande identitet eller ett könsöverskridande uttryck brukar kallas transpersoner. Trans handlar inte om sexuell läggning utan transpersoner kan vara hetero-, homo- eller bisexuella. Ordet trans är latin för att överskrida. Som transperson räknas någon vars mentala kön inte överensstämmer med det biologiska eller juridiska kön som personen fick vid födseln. En transperson kan till exempel vara en kille som biologiskt och juridiskt är en tjej. Inom begreppet transperson ryms olika sätt att vara. En del transpersoner gör en könskorrigering för att kroppen ska stämma överens med det mentala könet. Andra transpersoner vill inte förhålla sig till något visst kön utan ser sig som både och eller inget alls. Det kallas ibland intergender.

Queer: Ett brett begrepp som kan betyda flera saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormativitet. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. I den meningen brukar queer stå för en önskan om att alla kön ska ingå eller att inte behöva definiera sig. (I engelskspråkiga länder representerar bokstaven q ibland även questioning, det vill säga sökande.)

Validering: Syftet med validering är att kunna bedöma och jämföra den kunskap och kompetens som en person har, oavsett hur färdigheterna har uppnåtts. Validering är en process som innebär att kunskap eller färdigheter som har förvärvats genom studier, genom att delta i samhällslivet eller genom arbete bedöms, värderas, dokumenteras och erkänns. Det kan handla om att både icke-formellt och formellt införskaffade kunskaper eller färdigheter valideras.